CD15 idag och stickan visar fortfarande inte på någon hormonstegring, vilket är helt normalt om man ska ta de senaste två cyklerna som referens. Ägglossningen borde ske på dag 17 men ändå sitter jag här och nojjar.

Jag nojjar för att jag inte har så ont i magen som jag brukar, att flytningarna har liksom avtagit, att jag inte längre känner mig lika positiv. Men mest av allt nojjar jag över att det är ett år sedan nu. Lyckas vi inte denna gång har vi officiellt problem att få barn och jag är rädd att mitt hopp, det lilla jag alltid lyckas skrapa ihop inför varje försök, helt ska raseras...

Jag fattar inte varför det inte funkar!! Båda är ju friska nu! HUR gick det till när nästan alla jag känner blev gravid på första eller andra försöket!? Jag skulle kunna spy på folk som säger "min pojkvän behövde bara titta på mig så blev jag gravid". Hur går det till?! Chansen att bli med barn under en cykel är ju helt sjukt liten!

Så, nu har jag fått ur mig det här också. Kanske man kan koncentrera sig på något annat resten av dagen. Har börjat fundera och så smått planera inför vårt framtida bröllop istället. Kan vara bra att distrahera bäbishjärnan ett tag.

Hm, traditionellt eller modernt?...