Så har en till helg varit. Skönt att det börjar en ny vecka så att vi kommer nånstans. I Söndags fick jag ett sms av min kollega. Han har blivit pappa till en liten flicka. Jag blev såklart glad för hans skull, men samtidigt kände jag mig ledsen över det faktum att det innebär att vi har försökt i 5 månader till utan att komma nånstans. Somnade gråtandes i E´s famn som så många gånger förr.

Detta är dag 6 med Provera och jag har fortfarande hugg i äggstockarna och kramp i livmodern lite då och då. Värk ska tydligen vara vanligt om man har PCO. Hurray!

Håller ut tills Fredag då jag tar sista tabletten på bussen på väg till Stockholm för en helg bara för E och mig.