Jag är en person som det alltid ordnar sig för. Det tyckte jag i alla år fram tills  dess att vi inte lyckades bli med barn.Det finns ju beskrivet sen förut i bloggen hur lyckligt lottad jag varit med min familj och min pojkvän. Nu tänkte jag berätta lite om mitt jobb:

Trots att jag sökte ett jobb där 70 andra personer tävlade om platsen var det jag, en av de minst arbetserfarna, som fick anställningen. Efter några månader kraschade börsen och lågkonjunkturen var ett faktum. En efter en sparkades runt omkring mig men just min grupp fortsatte av någon anledning att tjäna pengar. Jag blev den enda inhyrda konsulten kvar på hela bygget, trots att jag var yngst. Även vid nästa stora omorganisation blev jag kvar. Jag tjänar fortfarande alldeles för lite från bemanningsföretaget men har turen att ha en underbar chef som hela tiden kämpat för att hålla mig kvar på företaget.

Nu sitter jag på jobbet och uppdaterar jobbets intranät hela tiden. Idag ska nämligen mitt jobb läggas ut. Det är dags för min grupp att anställa en till på heltid. Chefen meddelade mig i Fredags att de vill att jag söker. Jättebra! men irriterande nog är jag inte ensam om att vilja ha den här tjänsten. För någon månad sedan tog gruppen nämligen in en till konsult. Detta är en kvinna som tidigare varit anställd i över 20 år på företaget. När så många fick kicken blev hon anställd av ett bemanningsföretag och fick så småningom komma tillbaka till företaget som konsult. Nu är hon alltså här i vår grupp och från dag ett deklarerade hon att hon ville tillbaka. Hon smörar något så otroligt med alla i gruppen och jag är 100% säker på att hon också kommer att söka. Om jag tar med mig fika tar hon med sig ännu mer fika dagen efter. I Fredags påminde hon mig om att hon bjudit på tårta för någon dag sedan!

Det som gör mig nervös är följande:

Hon är över 45 och har redan fått de barn hon vill ha

Hon har över 20 års erfarenhet

Hon är nästan löjligt utåtriktad

Hon kan nästan lika mycket som jag, i vissa fall mer

Jag är ung

Har bara arbetat på företaget i 2.5 år

De antar att jag kommer att vilja ha barn snart

Min chef vet om att vi har problem och att jag behöver mycket ledig tid

Jag är mycket mer tystlåten än vad den andra kvinnan är

Hur ska det gå?!