Efter ett mindre psykbryt efter grillfesten så slängde jag äntligen de överblivna graviditetstesten i en kruka i matkällaren. Skönt att slippa se dom varje morgon. Där kan de gott ligga tills jag är glad och full av graviditetshormoner.

Jag jobbar just nu sista dagen för veckan. Borde sitta och rita av gamla maskiner men växlar hela tiden till att göra inbjudningskort, planering för möhippor och programblad till bröllopsmiddagar. Borde vara glad över långledigheten som väntar men imorgon måste jag spendera dagen alldeles själv eftersom E jobbar till sena kvällen. Typiskt och icke önskvärt eftersom det är bim då och ca 90% av gångerna som mensen slagit ner mig har jag varit hemma solo. Jag tror alltid att jag ska klara mig från att gråta. Men så bra har det aldrig gått.

Inser att nån spolning blir det inte heller. Den enda tiden de hade är på min cd12 om mensen kommer imorgon. Precis som förra gången vilket säger mig att de kommer att avboka den också. Vilket kommer att medföra ännu ett försök som jag kommer att ha svårt att tro på.

Jag ska iallafall hålla mig sysselsatt hela Fredagen. Min fina farmor ramlade hemma och ligger nu inlagd på sjukhuset med en reparerad höft. Några timmar hos henne och sen en kaffe hos mamma borde slå ihjäl ungefär halva dagen....om jag har tur.

Ikväll grillas det hemma hos svärföräldrarna. Jag ser inte fram emot det. Det bjuds alltid på vin och eftersom jag inte fått mens än är det jag som tackar nej "eftersom jag kör". Det kommer att kännas som hyckleri att sitta där och inte dricka. De flesta kring bordet kommer att tro att jag är gravid när jag igentligen innerst inne vet att jag bara håller uppe en fasad. Den kommer ju ändå att dyka upp dagen efter... och jag kommer att önska att jag druckit det där jävla vinet. Det och flera flera glas till.