Jag har skickat iväg ett mejl till läkarpraktiken ikväll där jag frågar om det finns möjlighet att veta om vi kan sätta igång med behandling redan nu. Blir skönt att iaf veta så att jag kan ställa in mig på antingen det ena eller det andra.

Idag är det den fjärde dagen sedan Ovitrellesprutan och redan i morse hade jag en svag värk i livmodern och äggstockarna. Ni som spolar äggledarna, när de når upp till livmodern med kataterröret och man känner att den tar i väggarna där inne... precis så känns det i livmodern till och från. Som små små stick och kramp. Så irriterande. Hoppas att det inte är något fel där inne. Hoppas att det bara är slemhinnan som växer eller något.

12 dagar kvar nu!!

PS. Candra!

Jag vill jättegärna måla en tavla åt dig som tack för allt fint du gett oss. Är inte så jättebra på att skapa på beställning, men finns det något särkilt motiv du skulle vilja att jag målar?

Funderar lite på det där med sprayer osv till behandlingen.. Måste det beställas på apoteket i förväg? Det skulle ju kunna vara en sån sak som sätter käppar i hjulet så att vi inte kan börja behandlingen direkt. Någon som vet?

Vi hade besök av mina fina svärföräldrar igår. Det var jättemysigt men som vanligt sa de lite saker som irriterade mig. Vi visade dom vårt blivande barnrum där vi målat om och ska lägga nytt golv. Svärfar frågade då: Vad ska det bli av detta rummet då?

...

Sen sa de att de tror nog att vi kommer att få barn. Att det säkert kommer att funka. Sättet de sa det på fick det att låta som om det fanns en chans att vi aldrig skulle få barn om IVF inte lyckas. Detta irriterade mig också. Om någon i min närhet pratar med mig om IVF vill jag att de ska säga att det är klart det lyckas. Jag har nog med tvivel själv.

Den tredje saken som irriterade mig var precis innan de åkte hem. Svärfar sa att han trodde nog att det skulle ordna sig innan behandlingen. Jag sa att det är nog inte så troligt. Då sa han, "Jorå, ni har nog bara haft för mycket för er".

De tror alltså fortfarande att jag flänger omkring och tränar arslet av mig. Att det är därför det inte lyckas. Trots att både jag och E sagt flera flera gånger att jag slutat träna kampsport just nu.

Deras besök var alltså lite bitterljuvt och lämnade mig med en sur min ett tag.

Usch, nu skakar jag av mig det där och glädjs åt att det närmar sig mötet iaf. Tack Kix för att du påminde mig! Det är ju bara 13 dagar kvar idag!!! :D