Igår bjöd jag in pappa och hans respektive på en film och myskväll. E jobbade sent och skulle ansluta till fikat runt kl halv 8. Hela filmen satt jag och funderade på hur jag skulle berätta den roliga nyheten. All planering hade gått till hur vi skulle säga det till E´s föräldrar. Pappa trodde jag att det skulle bli lätt att säga det till men så kändes det verkligen inte igårkväll. När E äntligen kommit hem hade jag bestämt mig för hur det skulle göras.

När mamma och pappa väntade mig berättade dom det för min farmor farfar genom att fråga dom om de lärt sig sticka än? De skulle ju behöva det nu när de skulle få ett barnbarn som behöver en dopklänning.

Skitbra idé! tyckte jag. Pappa skulle ju förstå på en gång.

Så satte vi oss ner för att dricka kaffe. Tillslut tog jag mod till mig och frågade.

Jag - "Pappa... har du lärt dig att sticka än då"?

Pappa - "Va? Nä det kan jag verkligen inte" (konstig blick på mig)

Nu visste jag inte hur jag skulle gå vidare. Det här hade jag ju inte räknat med!

Jag - "Pappa... när frågade du någon om det sist?"

Pappa - "Inte vet jag... det har jag väl aldrig sagt. Vad knasig du är"

Jag  - "Jo, du och mamma frågade någon om det"

Pappa - "Nähähä det har vi absolut inte gjort"

Jag - "Joo för sådär en 26 år sedan frågade ni farmor det"

Pappa - "Nää... ja när vi skulle ha barn"

Ganska lång paus

Pappa - "Ska ni ha barn!"

Jag nickar.

Pappa kastar sig över mig och kramar mig hårt. Han släpper inte taget och jag förstår att han gråter. Jag börjar såklart också grina. Efter ett tag tittar vi på varandra med tårar som rinner nerför kinderna.

Jag - "Vilken tid det tog"

Pappa - "Ja men det är det värt"

Jag - "Haha, ja men jag menar innan du kom på det. Jag kunde hålla mig när vi berättade för E´s föräldrar men inte nu".

Efter några minuter när kramkalaset var över och både jag och pappa torkat tårarna kunde vi berätta att det var genom ivf. Även de blev överaskade eftersom de inte visste något om att vi varit iväg till Falun. Vi fick än en gång skryta lite om behandlingen och visa ultraljudsbilden. E sa högt och stolt "och vi har fått titta på lillhjärtat"

Pappa blev glad av att höra att vi har fyra st i frysen. Det tyckte han var fantastiskt.

Efter detta försökte vi fika men jag såg att pappa satt och tänke på det hela tiden. Flera gånger frågade han om de små i frysen. Fina pappa

Idag har jag sovit ut och hade jag inte lite ömma bröst när jag tar på dom och vore jag inte lite trött och seg skulle jag inte tro på att jag är gravid om jag inte redan visste det. Inget illamående idag och det borde jag väl vara glad för. Superdupertrött har jag nog aldrig varit... fast jag skulle inte ha något emot det. Börjar oroa mig lite över de få symptomen och får nog ta och läsa inlägget om vad TF sa om symptom.