Idag har varit en riktig skitdag, ursäkta språket. Redan på morgonen fick jag en ordentlig värk långt ner i magen, speciellt mot vänster äggstock. Det var nästan outhärdligt att sitta ner eller att gå. Magen blev uppblåst som en ballong fylld med eld. Gjorde skitont att ta på den. Såklart blev jag livrädd!

Efter att ha provat att ligga ner och vila på golvet utan resultat fick jag sätta mig på toaletten och försöka för allt jag hade att göra no 2. Inte roligt när man redan är hård i magen och det känns som om äggstocken ska sprängas.

Tillslut släppte det tack och lov mitt på dagen så att jag fick andas lite. Sen kom det tillbaka efter lunch.

Det kändes precis som de där hemska mensvärksliknande molvärken jag hade innan jag plussade, med tillägget att äggstocken på vänster sida kändes som en infekterad blindtarm.

I panik skickade jag iväg ett mejl till TF, stackars dom, och fick svaret att det nog var tarmen eller molvärk som spökar. Tydligen kan man ha ondare i sin graviditet när man behandlats med hormoner än om man lyckats på egen hand. Om det skulle bli värre skulle jag söka akut i min hemstad.

Nu känns det ok igen men jag bävar inför att behöva äta nånting så att det kommer tillbaka. Ok att det gör skitont, det var jobbigt, men att behöva vara rädd för att det ska vara ett missfall höll på att ta kål på mig. E från TF sa att det inte är så ett missfall börjar men jag kan inte låta bli att bli skräckslagen ändå. Jag har ju inte haft så hemskt mycket molvärk på ett tag. Knasigt att det ska sätta igång just nu.

Nä fy vilken jobbig dag. Har jobbiga tankar, jobbigt jobb att sköta och hela dagen känns just... ja ni förstår.