EttVanligtLiv

Alla inlägg under januari 2012

Av EVL - 24 januari 2012 14:06

Nu vet jag vad det är som händer med min kropp några ggr om dagen. Jag har sammandragningar. Det kommer oftast när jag tar det lugnt, inte när jag stressar eller rör på mig som man läser att andra kan få. Hela livmodern blir stenhård och det känns som om den trycks uppåt utåt mot magen. Det gör inte särskilt ont men man hajjar verkligen till på att det händer något. Oftast försöker jag få bort byxorna från magen så fort som möjligt för att det känns obehagligt. Det känns lite som när man är alldeles sprickfärdig för att man verkligen måste kissa. Ungefär så...


TF upptäckte ju ett möjligt myom i livmodern. Ofarligt för barnet men det kan ge sammandragningar tidigare i graviditeten. Antar att det är det som händer nu. Undrar om det är farligt ändå...  Läste någonstans att det kan påverka blodflödet till moderkakan och att man ibland måste äta mediciner mot detta.


Någon annan som upplevt sammandragningar tidigt i graviditeten?



Av EVL - 24 januari 2012 09:14

Veckorna går undan men på samma gång går det så himla långsamt. Självklart räknade jag fel på dagarna och det är idag 20 dagar kvar till RUL...  Vi kommer då att vara bara två dagar ifrån att gå in i vecka 20 (19+0).


Känner inget i magen när jag står, går eller ligger ner. Den blir irriterande platt på natten och det är svårt att känna livmodernkanten. Ibland tycker jag mig känna den halvvägs till naveln och ibland känns det som om den ligger lite längre ner. Inga fler starka rörelser men det förväntar jag mig inte heller. Livmodern ligger lite bakåtlutad och det är antagligen därför det är så svårt att känna den när jag ligger ner eller står upp. Sitter jag så trycks den frammåt och då går den att känna, men samtidigt blir det ju missvisande angående hur långt upp den sträcker sig.


På jobbet när jag sitter framför datorn så trycks magen ihop. Då kan jag känna smått pickande eller som om magen är väldigt orolig långt ner. Men det kan ju lika väl vara pulsen som jag känner.


Fastän jag för det mesta lyckas hålla mig rätt lugn (jo faktiskt) så kan jag inte låta bli att oroa mig för en massa saker. Saker som "växer livmodern verkligen som den ska?" och "Ska inte magen sätta fart snart?"


Oftast är det värst på natten då jag vaknar och lägger handen på magen. Den är nästan platt vid den tiden och det går inte att känna någon livmoderkant...  Dum som man är börjar jag tvivla på att jag verkligen är gravid. Vet ju att jag är det men man är ju inte direkt smart när man halvsover. Inatt låg jag vaken och vred mig i flera timmar eftersom jag mådde illa av en äckelkänsla av att pyret inte skulle växa som normalt.


I svaga stunder har jag faktiskt funderat på att ringa tant L... bara för att få en tid för UL. Men herregud, jag måste ju börja slappna av snart eller hur? Efter RUL blir det ju inga fler ultraljud. Jag ska ju klara av den tiden också. Mantrat "Jag ÄR gravid och allt är bra" och att intala mig själv att jag verkligen tror på pyret i magen har blivit en viktig del av vardagen.


Önskar jag kunde vara mer som E och bara njuta.


 

Av EVL - 22 januari 2012 23:00

Hela dagen, ja hela helgen igentligen har jag varit lite nedstämd för att jag inte kännt några direkta fosterrörelser. Min syster var snäll nog att låna ut sin gravidbok till mig och genom den har jag kunnat följa både min egen men också hennes första graviditet. På både gott och ont såklart. Hon kände fosterrörelser väldigt tidigt och hon kunde också lokalisera sin livmoder högt upp innan jag kunde göra det. Dumt att jämföra jag vet, men det gör man ju...


Nu precis innan vi skulle gå och lägga oss satt jag och läste igenom lite bloggar som jag inte hunnit med de senaste dagarna. Då känner jag världens spark eller något mot vänster sida av magen. Det var så tydligt att jag hoppade till och skrek på E. Det kan inte ha varit gaser eller något sådant, det kändes att det var något som "tog spjärn". Jag kände att det var något litet, som typ en fot eller en arm. Så otroligt underbart! Önskar jag kunde känna så hela tiden. Det verkar som om jag bara känner rörelser när jag sitter upp. Det hör nog ihop med att livmodern verkar ligga ganska långt ner, alltså bakåtlutad. När jag sitter är det mycket enklare att känna kanten på livmodern än när jag ligger ner.


Helgen har varit väldigt lugn eftersom både jag och E jobbat som galningar hela veckan. I Lördags åkte vi för första gången till Babyproffsen och köpte en grind till trappen. Vi sneglade och klämde såklart på allt annat men det kändes fortfarande förbjudet att köpa någonting. Det var enklare att köpa grind eftersom vi motiverar det genom att min systerson börjat springa runt som en galning och oftast siktar han på trappen för att han vet att det är förbjuden mark :) Förhoppningsvis är vi snart där igen och handlar en säng eller en barnvagn.


På Lördagskvällen skjutsade vi min systerson hem till min syster. De hade kommit hem med sin nya bäbis samma dag och vi stannade för att serva dom med middag och för att ta hand om lille V som skulle nattas. Känslan när jag fick hålla det nya tillskottet i famnen för första gången var helt oslagbar. Tanken av att vi till sommaren förhoppningsvis kommer att få hålla i vårt eget barn gjorde mig varm i hela kroppen. Vi tittade på någon film och åt tillsammans men igentligen tittade jag bara på honom. Längtan till Pyret i magen gjorde nästan ont.

Om några minuter är det 20 dagar kvar till RUL!


Tack för alla kommentarer på mitt förra inlägg. Jag har läst och blivit glad för allihop men inte haft tid att svara på dom. Ni är så fina!

 

Av EVL - 20 januari 2012 10:50

Avslutade en stressig dag på jobbet med middag tillsammans med mamma och min lille systerson. Senare åkte jag och E på konsert med Peter Carlsson och blå grodorna. Vi sänkte medelåldern med minst 40 år men det var en jättebra show och superunderhållning. Nu sitter jag på jobbet och försöker hålla ut till helgen. Härliga lediga slöa helg tillsammans med E.


Funderade lite på ultraljudet vi gjorde hos TF. Pyret låg väldigt stilla hela tiden. Kanske kanske kunde vi se ett litet ben som rörde sig, men det kunde lika gärna vara för att TF rörde runt med ultraljudsstaven hela tiden. Hjärtat slog på fint och allt såg bra ut sa han, men borde inte bäbisen ha rört på sig mer? Tycker att alla skriver om små bäbisar som ligger och sprattlar hela tiden... Nån som upplevt ett ultraljud kring vecka 15 där bäbisen låg alldeles still?

Blir så stum och dum när jag väl ligger där i stolen. Alla frågor bubblar upp först senare. Det enda vi tänkte på just då var att det lill hjärtat slog så fint. Kanske pyret sov precis när vi tittade?


 

Av EVL - 19 januari 2012 10:06

Igår födde min älskade lillasyster en till liten son genom ett planerat kejsarsnitt <3

Jag var på så bra humör hela dagen, inte bara för att han äntligen är ute hos oss utan också för att jag kan vara sådär genomglad som jag önskar jag kunde ha varit när min första systerson kom till världen. Han tog mig med storm han med, men resan med hela graviditeten och att se min syster köpa bäbiskläder och komma vidare med sitt liv var oerhört påfrestande och jobbigt psykiskt. Det är inget jag kunde påverka, det vet jag, och allt jag gått igenom har gjort mig till en starkare person. Men ändå önskar jag såklart att jag hade fått glädjas och stödja henne sådär som jag innerst inne önskade så himla mycket.


När jag kom hem, trött och sliten efter jobbet hade pappa jobbat hela dagen och lagt om golvet i hallen in till barnrummet och vårt sovrum. Det gjorde mig också sprudlande glad. Äntligen förvandlas vårt hus till ett hem värdig en liten bäbis istället för ett stillastående projekt. De rum som vi varit för ledsna för att ta tag i får ny färg och en helt ny mening. E som alltid kommer hem sent på Onsdagar gick på en gång fram och tillbaka på det nya golvet och log brett. Innan vi la oss knäppte vi magbild för vecka 16. Båda slås alltid av tanken på det underbara, att vi verkligen får stå i vårt barnrum och känna endast lycka. Flera gånger varje dag påminner vi varandra om det fantastiska som äntligen hänt.


Innan jag somnade kände jag hur det tryckte på kring livmoderstrakten. När jag satte handen där kände jag livmodern resa sig upp mot magen och bli mycket tydligare. Undrar om det var bäbisen som vände sig där inne <3 


Hela natten mådde jag illa och det är jobbigt att sova på sidorna eftersom det klias på magen och armarna av det.

Men vad gör det?  Älskade bäbis, du är värd varje vaken minut och varje jobbigt symptom.


  


Av EVL - 17 januari 2012 22:58

Imorgon bitti händer det. Min kära kära syster får sitt andra barn. Är så nervös just nu, precis som hon. Kan inte skriva en sammanhängande text så jag lägger ut bilder på barnrummet istället.


 


 


 


 

Av EVL - 17 januari 2012 12:21

Det är fantastiskt roligt att E är så inne i bygget av barnrummet. Han säger inte så mycket om det men flera gånger om dagen hittar jag honom där inne med något drömskt i blicken. <3


Trots att vi hade väldigt bråttom till ett kalas igår efter jobbet skyndade vi oss att göra en avstickare till Bauhaus för att köpa lister. E propsade på att det måste bli gjort. Efter tårta och sång ville E sen hem på en gång för att direkt sätta sig vid vinkelsågen och få upp listerna på väggen. Vi jobbade på tills klockan var läggdags och resultatet blev så fint. Inte kanske för att rummet är det finaste barnrummet i världshistorien utan för att det mer och mer förvandlas till det rum där vårt barn kommer att sova och leka. Varje list och varje golvbit för oss längre ifrån det deprimerande gamla rum det en gång var. På kvällen innan vi ska sova brukar jag och pyret gå en sväng där inne och bara mysa.


Idag är det den sista dagen på vecka 15. Morgondagen innebär inte bara att vi är gravid i vecka 16, det innebär också att ett nytt barn kommer till världen. Min fina syster och hennes sambo får sitt andra barn någon gång under morgonen. Jag är så glad åt att jag kan känna enbart bubblande glädje åt detta nya lilla liv. Att bli och få vara moster är något helt magiskt och det fakturm att vi kommer att ge mina systers barn en fin kusin får bubblorna att förvandlas till fyrverkerier.


 

Av EVL - 16 januari 2012 11:09

Igår tog vi ett litet steg närmare den framtid som vi hoppas att vi får leva i till sommaren. Barnrummet har sedan behandlingen för IVF fått ett lyft med färg och tapeter men nu var det dags för nytt och fräscht golv. Det var obeskrivligt underbart att se vårt kommande barns eget rum ta form. Tror att även pappa kände av det.

Varje litet steg och varje dag för oss närmare vårt lilla mirakel i magen


Innan vi la oss för natten satt vi uppe och gjorde en lista över allt vi behöver köpa till pyret. Mycket blir det men ingenting är ju roligare att lägga pengar på just nu.


 

Barnrummet tar form. Tänk att vårt kommande barn förhoppningsvis kommer att leka här inne i framtiden! Jag skulle kunna stå i dörröppningen hela dagarna och bara titta :) 


 

Presentation

Maila EVL

ettvanligtliv@hotmail.se

Vissa känsliga inlägg är lösenordsskyddade. Vill du läsa - skicka ett mejl till mig och berätta vem du är. Tack!

Villhabarn.se

Min blogg finns numera också länkad från villhabarn.se

 

 

Det är en jättebra sida där information, articklar, forum och bloggar om barnlöshet samlats på en och samma ställe. Läs mer på www.villhabarn.se

 

 

Fråga mig

28 besvarade frågor

Kategorier

Länkar

Arkiv

RSS Feed

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4 5
6
7 8
9 10 11 12 13 14
15
16 17
18
19 20
21
22
23
24 25
26
27 28
29
30 31
<<< Januari 2012 >>>

Tidigare år

Besöksstatistik


Skapa flashcards