Idag har vi haft kalas här hemma för att fira min kommande födelsedag. För en gångs skull känns det inte så jobbigt att bli ett helt år äldre. Jag har faktiskt inte tänkt det alls. Inte ens när släktingarna började välla in tänkte jag på att det var jag som skulle firas utan tänkte att det var Anna-Vera som stod i fokus.

Förra året var vi mitt uppe i den långa väntan inför ivf:et som skrämde oss rätt så mycket. Jag hade städat och bakat som en galning och var otroligt frånvarande unde hela fikat. Som vanligt var jag som besatt av att ha det superfint hemma och jag kommer ihåg att vi bjöd på så mycket fika att E skämdes lite. Anledningen var att jag ville känna mig lyckad i någonting för en gångs skull. Kunde jag inte bli med barn skulle jag iallafall kunna baka som ett riktigt proffs.

Idag bjöd vi in till ett väldigt mycket mer avslappnat hem. Det var lagomt städat och lagomt med fikabröd.