Imorse låg en ny kalender på mitt skrivbord på jobbet. Undrar just vad den kommer att innehålla. Jag kommer ihåg den jag hade när vi trodde att vi skulle bli med barn så snabbt och lätt.. den jag var säker på skulle innehålla en massa anteckningar om graviditetsveckor och tider för ultraljud osv. Istället blev det en anteckningsbok över temperaturer, läkartider, anteckningar för mens, sex, ägglossning. På sista sidan gjorde jag en tabell som innehöll cykeldagar och jämförde intervallerna över mina struliga månader som toppar och dalar i olika färger. Den blev tillslut oerhört komplicerad och utvecklades sedan till diagram som jag tog med till stackars TF. Han såg ut som ett frågetecken då jag la upp dom på bordet och började redogöra min forskning.

Det var ju inget som hjälpte egentligen, att veta också på papper att kroppen inte fungerade som den skulle. Eller att vi inte fungerade som vi skulle men på något sätt var det väl en liten hjälp att iallafall kunna föra ner min frustration på papper. Så att jag såg svart på vitt att det verkligen hände på riktigt och att det inte var en hemsk dröm....

Jag har kvar alla gamla kalendrar, de med mina diagram och anteckningar om hur jag mådde. De får mig att må dåligt men jag kan inte med att slänga bort dom. De vägs väl upp av kalendern där jag faktiskt fick skriva in graviditetsveckor och symptom och tider för ultraljud. Den kan jag inte heller slänga fastän den är ett stort obäke som hängde på kontorsväggen och har rätt så fula naturbilder.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag gick tre dagar över tiden med de andra barnen så jag var nog inställd på att gå över även denna gång. Fastän kroppen testat mig lite då och då i flera veckor innan bf. Jag sa rätt ofta "Nä den här bäbisen kommer att komma tidigare" men bf närmade...

Precis som när jag var höggravid med Elvis så kände jag mig aldrig riktigt färdig med att vara gravid. Jag ville hålla kvar vid tiden så mycket som det bara gick och hade nästan ångest över att det snart skulle vara över. Visst var det jobbigt. Det v...

Jag vaknar till på morgonen av att E ska gå upp. Upptäcker att Elvis ligger vid mina fötter och hans varma små ben trycker sig mot min rygg. Han är 6, snart 7, men kommer ändå alltid in till antingen oss eller A-V under natten. Måste känna någons vär...

Men HEJ! Har gått en hel graviditet snart utan att skriva ner ett jota. Har också haft ångest över det men med två andra barn och en badrumsrenovering som visade sig ta över halva huset så har inte tiden funnits.   Sommaren kom och gick och magen...

Vecka 12 och livet känns lättare att leva. Jag är lite piggare och mår inte lika galet illa hela tiden. När jag ligger ner känner jag livmodern ungefär 5 cm ovanför blygdbenet. När jag är kissnödig på morgonen trycker livmodern upp urinblåsan eller...