Precis som jag förstod blir längtan större och större ju närmre vi kommer och nu när vi bara går och väntar på att TF ska ringa upp känns det som om tiden går bakåt istället för frammåt! De måste väl ringa i nästa vecka?!

Jag ångrar mig lite att jag inte sa att jag hellst föredrar sprutorna framför bara östrogen, kanske hade det kunnat påverka Faluns beslut... Det hade känts mycket bättre men som vanligt så glömmer man hälften av det man ville säga när man väl är inne på TFs kontor.

Jag hoppas så att vi kan bli gravida igen. Det var nog förstå gången som jag var helt nöjd med mig själv, när jag väntade A-V. Då var jag inte misslyckad längre och jag var mitt uppe i det jag alltid längtat så efter.