Nu har jag suttit i telefon med en av sköterskorna i Falun.Crinone får jag bara börja med efteråt denna gång. Femanest 3 ggr/dag med start på måndag. Återföring Lördag 17 Maj klockan 11.30

Som tur var avslutade jag med att fråga om jag skulle få dropp innan eller efter återförandet? Sköterskan svarade förskräckt "va?! ska du ha dropp? Men det finns inte nån här som kan ge dig det på en lördag!" Sen försvann hon en lång stund och lät ledsen när hon kom tillbaka. Sa att i vanliga fall brukar de komma in på sin lediga dag men just den helgen kunde hon inte. Vilka fina människor!!

Som tur var fanns det en tid på fredagen, dagen innan återförandet, och det skulle inte påverka resultatet av droppet om det togs innan (jag frågade om detta flera ggr och såhär har de tydligen gjort förut).

Kl 15 ska jag vara där, få dropp i 1.5 timme och sen är det klart. Känns dyrt och lite onödigt att behöva boka hotell och ta ledigt från jobbet för 1.5  timme men vad gör man inte?  Skulle aldrig välja att avstå från droppet när vi nu fått chansen att testa det.

Fredag 16 Maj och Lördag den 17 Maj alltså! Nu måste jag boka hotellrum.

Tack för tummar och tankar, det gick bra idag hos TF. Ingen UVI, slemhinnan var på 10,8 mm och för första gången ever hade jag två lika stora äggblåsor på gång, 15mm, en i varje äggstock. TF tyckte att jag kan ta Ovitrellen p0å Söndag kl 20 och nu väntar jag bara på att Falun ska ringa och säga ok till denna plan.

Insättning blir nog på fredag den 16 Maj eller Lördag den 17:e och jag har hämtat ut Crinone och Femanest. Glömde såklart be om extra Crinone för att börja innan återföringen (!). Undrar om man kan använda Lutinus innan och sen övergå till Crinone? Femanest fick jag ist för Progynon men det ska vara exakt samma tablett.

Det är irriterande men jag känner så starkt att jag lägger locket på. Vill inte tänka och känna så mycket av gravidlängtan. Det är nog en försvarsmekanism skulle jag tro. Idag hos TF pratade vi om att planera ett IVF direkt efter sommaren och han sa "jaha, men ni har ju jättegoda chanser denna gången" och jag tog liksom inte ens in det. Tänkte bara "jaja, det har vi hört förut". Kände inte samma glädjepirr i magen på vägen hem så som jag gjort de andra gångerna.

Jag tror att det är pga att vi kommer att använda den sista av blastisarna som skapades samtidigt som A-V. Djupt inom mig vet jag att det skulle vara en oerhörd sorg om alla dom gick åt utan att få en chans.

Samtidigt som jag är rädd och nervös och liksom stum inombords känner jag också minst lika starkt att det är dags nu! Det måste hända snart. Det är meningen att vi ska bli gravida igen och jag vill åka till Stockholm i sommar och vara glad och gravid!

och jag är nervös! Magen gör ont, även kring äggstockarna (yey) så det borde växa på där inne. Frågan är om vi ska fortsätta med sprutorna några dagar till eller om det är dags för Ovitrillen snart.

Idag känner jag mig yr men jag vet inte om det beror på sömnbrist (bara 40 min inatt!) eller om det är Prednisolonet som börjat verka. Antagligen det senare för jag känner precis som förut att det liksom gungar lite. Just nu står jag upp och jobbar och om jag blundade hade jag kunnat tro att jag stod på en båt.

Duckula sitter och väntar i bilen och jag längtar tills jag får gå från kontoret ut i regnet. Ett litet steg närmare målet.