Igår skyndade jag mig till dagis klockan 15 och hämtade A-V. Vi skulle hem och göra det sista innan hennes barnkalas drog igång. Självklart börjar hon gråta hysteriskt så fort hon kom innanför dörren pga att hon inte fick leka med någon ballong som jag satt fast i taket. Jag hade bråttom att börja med tårtan (tidsoptimist som jag är hade jag ställt mig och bakat kl 21.30 kvällen innan och inte hunnit med) och det fick bli paniklösning. "Vill du se på Dora?"

"Jaaaaaaaaaaa". Äntligen var hon tyst och lugn :)

Barnkalaset var jättemysigt. En av hennes kusiner kom med min syster samt två av A-Vs närmsta små vänner med familj. De sprang omkring och lekte och sedan fikade vi tårta, kolakakor, kladdkakemuffins och saft. A-V fick blåsa ut sina två små ljus efter att vi sjungit för henne. Det var så kul att se hur uppspelt hon var. Tänkte tillbaka på hennes första barnkalas då alla var så små. Nu förstod hon ju allt som pågick och att det  var för henne. Hon fick fina presenter och efter fikat var det dags för fiskedamm. Jag hade hittat påsar med Jake och piraterna på och så fort hon fick se den skrek hon "hej och hååå!". Först fick hon såklart fiska upp en tråkig gammal strumpa bara för att det var så roligt att höra deras små förtjusta skrik. Alla barnen fick en påse med en pixibok, två små paket med torkad frukt, en plastbil, ett paket Avengerskakor och två ark tatueringar.

Det var en sån rolig dag men oj så trött jag var efteråt. Komatrött. Ändå satt jag upp tills E kom hem  21.30, och efter det blev det några timmar i soffan bara för att hinna umgås. Kollapsade i sängen runt 23 men vaknade efter någon timme. Efter att ha varit förstoppad i typ tre veckor sa magen ifrån och jag fick sitta på toaletten i nån timme. Sen somnade jag tillslut kring 3 med väldigt ont i magen. Precis som det var med A-V. Typiskt när jag verkligen behövde sova.

Idag mår jag absolut inte bra. Har så ont långt upp i magen, vid och under revbenen. Mår jätteilla och det gör ont i brösten. Det är svårt att vara normal och glad när det hela tiden sticker som nålar någonstans. Planen är att hålla ut till 11.15, springa till automaten och köpa en choklad bara för att inte kräkas av hunger och sedan sova i vilorummet. Skönt att det är så många borta på semester. Överallt förutom i vår korridor är det mörk och kallt och tyst.

Innan denna dagen hade jag nästan tänkt skriva att jag mår lite bättre, men faktiskt så är det inte så stor skillnad alls på vecka 12 och vecka 6. Huvudvärken sitter i, illamåendet verkar inte ha försvunnit, hungern är enorm, förstoppad, ont i brösten och molvärk. När jag tittar tillbaka mådde jag rätt ok vid denna tiden med A-V, förutom molvärken. Detta brukar ju vara inledningen på de såkallade spökveckorna. Det kanske kommer snart för mig med men än är jag inte där tydligen. Undrar om det beror på att det är andra barnet, ett annat kön på barnet eller bara att alla graviditeter är olika. Tycker det är svårt att greppa att det faktiskt kan vara en liten pojke där inne... Alla i min släkt har fått barn av samma kön. Det + att det är en IVF-bäbis (som oftast blir tjejer) + att vi är vana vid en tjej gör det till en märklig och samtidigt pirrig tanke... tänk om vi får en son. Tänk att vi väntar barn igen!

Oavsett vad det är så blir vi såklart glada!  Huvudsaken att h*n mår bra där inne. Längtar så himla mycket tills jag får känna rörelser.