Vi gick in i vecka 14 i helgen men pga värmen låg jag med migrän och svettades och förbannade sommaren. Fick inte mycket tid att njuta. Hade desssutom A-V alldeles själv eftersom E jobbade till 21.30 varje kväll. Som tur är fick jag avlastning av min mamma på söndagen så att jag kunde sova. Tre gånger under dagen var jag tvungen att sova någon timme för att orka med. Det där med att symptomen ska lätta vid den här tiden känner jag inte av än. Jag är fortfarande vansinnigt trött och känner avsmak för det mesta förutom frukt och mackor. Så fort jag får lite värme på pannan får jag en vansinnig huvudvärk som knappt går över av alvedon. Det är som om allt jag kände när jag väntade A-V har förstärkts x2 denna gång.

Fast även om det verkar som om jag mest bara klagar är jag jätteglad åt att må såhär. Jag har ju längtat efter det också. Herregud vad jag kunde be till Gud för att få må illa och vara trött! Det bästa med denna veckan är att jag då och då i väldigt korta stunder kan känna små pirrningar/snurrningar långt ner i magen. Oftast när jag sitter ner så att livmodern får det lite trångt. Det är svårt att säga med säkerhet att det är barnet jag känner men jag tycker mig känna igen detta från förr.

Igår på kvällen tog jag den sista Crinonen och är därmed utan all medicin framöver. Det känns läskigt, speciellt eftersom jag tagit så mycket olika preparat denna gång. Vad är det som säger att min kropp helt plötsligt ska hålla sig på banan helt själv? Försöker att inte tänka för mycket på det och kanske känns det bättre när det gått en tid. Nu sitter ju vanan fortfarande i att jag ska ta en massa piller och vagitorier innan jag går någonstans...

På Onsdag är det dags för inskrivning hos vår barnmorska, samma som vi hade med A-V. Det är märkligt att det känns så nytt alltihopa och på samma gång har jag ju varit med om detta förut. Kanske var jag i någon slags sväva-på-moln-bubbla sist och inte riktigt närvarande... kanske är jag i en sådan bubbla nu också. Har många ggr tänkt ta en magbild men det har inte blivit av än.

Måste skriva lite om A-V också. Hon är så himla mysig nu. Pratar jättebra och har ibland långa utlägg som vi får höra på. I lördags sa hon "jag älskar dig" för första gången... inte till mig eller E utan till favoriten Odd. Så himla gulligt.