Imorse gick jag upp alldeles för sent som vanligt och lät A-V taktiksova in i det sista medans jag sprang omkring och gjorde mig iordning. När jag drog på mig tröjan började bäbisen sparka mot min högra sida. Försiktigt tog jag tag om det som stack ut och märkte att det var ett litet knä. Jag drog handen omkring den och kunde känna hur det lilla benet följde med upp och ner tills den sparkade till och la sig på något annat sätt.

Skulle gissa på att h*n lagt sig med huvudet neråt nu för att förbereda inför den kommande förlossningen. Mot höger sida känner jag ibland en rygg, ibland ett knä och det  enda jag kan känna uppåt är små fötter. Då och då är det precis som om h*n buffar med huvudet i bäckenet för då bubblar och petas det långt långt ner.

Vad galet det är att det är så kort tid kvar! Det slås jag av det flera gånger per dag nu. För några veckor sedan stod jag på gravidyogan och bytte om. Skulle ta av mig på underkroppen och drog av mig trosorna... då fick jag världens flashback av förlossningen med A-V. En liten liten grej som satt sig så djupt:

Det var när vi kommit in på förlossningen mitt i natten och det konstaterats att det var vattnet som gått och värkarna kommit igång... Barnmorskan gav mig en vit sjukhusklänning med tillhörande snygga nätstrumpor och innan hon lämnade rummet sa hon "ta av dig trosorna". Jag stod kvar som ett fån och slogs av tanken "ja herregud, det ska ju ut något därifrån". Det kändes så himla märkligt! och det var så konstigt att ta av sig dom och sen inte ta på sig några nya. Samma märklighetskänsla som jag har nu när jag tänker på att det bara är lite över 50 dagar tills det nog är dags igen.

För övrigt så mår jag och bäbisen bra men det börjar bli trångt där inne. Magen är spänd och hård som en kanonkula hela tiden. Svårt att sitta skönt i stolar och fåtöljer vilket jag försöker underlätta genom att kila in en arm bakom ryggen. Har börjat få mer sammandragningar nu men det är svårt att veta skillnaden på dem och när det är bäbisen som spjälar emot med kroppen. Än så länge inga förvärkar. Då och då får jag ont i svanken och då är det skönt att jag instruerat E hur han ska massera.

Det gör ont bakom bröstvårtorna och vårtgårdarna är mörka. Orkar inte längre tänka på närhet och känner mig oftast mest irriterad om E sitter för nära. Antingen blir det för varmt eller så kläms någon av alla kroppsdelar som blivit större på sista tiden. 

På en gång jag slagit upp mina blå blir jag vansinnigt törstig och jag dagdrömmer om iskalla flaskor med kolsyrat vatten.

Får för mig flera gånger i veckan att bäbisen kommer att komma tidigare men jag vet inte riktigt varför jag har de känslorna. Hoppas att så inte är fallet. Går gärna över tiden, iaf några dagar.

 

Jeanette

10 december 2014 22:03

Jag var också sugen på iskallt vatten när jag var gravid! Hade inga andra cravings och blev nästan lite besviken på att jag fick en sån "mesig"... Men kul att höra att någon annan oxå haft samma. :-)

EVL

15 december 2014 11:34

Haha, ja det är en rätt lam craving. Kul att någon annan kände igen sig. Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag gick tre dagar över tiden med de andra barnen så jag var nog inställd på att gå över även denna gång. Fastän kroppen testat mig lite då och då i flera veckor innan bf. Jag sa rätt ofta "Nä den här bäbisen kommer att komma tidigare" men bf närmade...

Precis som när jag var höggravid med Elvis så kände jag mig aldrig riktigt färdig med att vara gravid. Jag ville hålla kvar vid tiden så mycket som det bara gick och hade nästan ångest över att det snart skulle vara över. Visst var det jobbigt. Det v...

Jag vaknar till på morgonen av att E ska gå upp. Upptäcker att Elvis ligger vid mina fötter och hans varma små ben trycker sig mot min rygg. Han är 6, snart 7, men kommer ändå alltid in till antingen oss eller A-V under natten. Måste känna någons vär...

Men HEJ! Har gått en hel graviditet snart utan att skriva ner ett jota. Har också haft ångest över det men med två andra barn och en badrumsrenovering som visade sig ta över halva huset så har inte tiden funnits.   Sommaren kom och gick och magen...

Vecka 12 och livet känns lättare att leva. Jag är lite piggare och mår inte lika galet illa hela tiden. När jag ligger ner känner jag livmodern ungefär 5 cm ovanför blygdbenet. När jag är kissnödig på morgonen trycker livmodern upp urinblåsan eller...