Det spökar väldigt hos oss just nu, sen Elvis kom. Till en början märkte både jag och E småsaker på varsitt håll och men nu är det uttalat. Ibland ser vi skuggor i ögonvrån och Elvis brukar ofta titta upp i taket eller mot något bakom min rygg och skratta. Till en början kändes det obehagligt men eftersom Elvis är så glad är det nog någon släkting som tittar till oss. Kanske är det farfar...jag tycker så ofta att jag ser honom i lilleman.

Elvis är sex veckor och två dagar och nu börjar han kommunicera med oss och visar att han är glad att höra våra röster. I några dagar har vi övat genom att räcka ut tungan åt honom. Varje gång har det ryckt lite i hans små läppar och nu har han lärt sig hur man gör. Så fort vi har ögonkontakt räcker han ut tungan och ler åt mig. Det är riktigt underbart.

Han är fortfarande inte nöjd att vara "ensam". Att ligga i babynestet mellan oss är inte nära nog. Endast vårt famn är det som gäller, en riktig gospojk. Ofta ligger han på mitt bröst och tittar in i mina ögon. Jag pussar honom på oannan och gosar med min näsa mot hans. Han ryggar aldrig tillbaka utan lutar sig bara närmare.

Precis som sin storasyster är han väldigt stark i nacken och han får plötsligt fart och svänger med huvudet. När han ligger på mage kan han rotera runt och även ta sig lite framåt genom att spänna benen.

Vi kallar honom Lillman Argman och Lillman Snosman beroende på hans humör. Är han i vår famn är han gosig och försöker vi lägga ifrån oss honom, tex i sitt babygym, blir han genast Argman ;)



Anna-Vera är hela två år och åtta månader. Hon är liksom lillgammal och får ofta för sig att hon får bestämma. Ibland gör hon bus, som idag då hon smög iväg och stal en kaka innan middagen, men hon kan inte låta bli att få dåligt samvete och då kommer hon till mig och berättar. Vi straffar genom att hon inte får vara med. Hon får gå till sitt rum och komma tillbaka när hon är snäll. Fastän hon gråter och skriker så lyder hon, sen får man oftast en kramch ett "felååt".

Hon äkskar Frost (som alla andra) och går ofta omkring och sjunger "led i gooo" och "för fösta gången nåååånsiiiin".

Hon gillar väskor och hatar att ha hårsnodd. Någon gång fick hon prova mormorns läppsyl och sen den dagen är hon frälst. Hon vill gärna ha en egen läppsyl och ser hon en sådan tittar hon allvarligt på mig och förklarar: "jag måste ha läppstipps".

Man hör ofta "mammaaaa vet du?". Svarar man "nä vad?" frågar hon bara "men veeet du?" tills man säger "jaaa jag vet" till vilket hon lyckligt svarar "vad bra maam, du veeet!" :D

Sen lilleman kom, och sen min ork förbättrades, har hon slutat tjata om att få titta på tv så ofta. Nu leker hon jättebra på egen hand. Ofta bjuder hon på låtsasmat och dukar bordet med sina små tallrikar och glas. Hon pratar gärna med sina leksaker och hittar på små äventyr. Jag har märkt att det ofta handlar om att hon tycker synd om något gosedjur eller att en leksak är ledsen.

Hon kallar alla för "hon" :) Favoritleksaken just nu är nallen som fått namnet Nallis. Den ska borsta tanden, åka bilen, kläs i lillebrors kläder och pussas godnatt.