Elvis börjar bli mer rörlig och liksom "köttig" på ett bra sätt. Han grabbar tag i leksaker och tar för sig. Vill inte ligga ner själv utan vill vara med och se vad som händer. Han sprattlar med benen och lyfter sig upp med armarna. Det är roligt att se att han jobbar på för att kunna leka mer med storasyster, eller iallafall leka med de saker hon leker med. Han busar mer och mer också. Gillar att bli killtlad och att få åka luftkarusell.

På nätterna är det jädrigt jobbigt för han vill äta upp mig. Han vill amma hela tiden. H e l a  t i d e n!

Och med amningen kommer också blöjorna. Han kissar dom fulla på 10 minuter och börjar åla och korva sig i sängen. När jag sätter mig upp och börjar byta blir han jätteglad men sekunden efter han fått en ny vill han äta igen. Oavsett om han åt precis innan. Han grabbar tag i mitt bröst redan innan jag hunnit lägga mig bredvid honom igen :O

Runt 5 blir han less och vill upp antar jag. Det vill inte jag för jag har typ nyss somnat då. När jag inte fattar så skriker han och/eller river mig i ansiktet. Buktar med kroppen som en liten ostkrok och är allmänt förbannad. Detta väcker såklart A-V som genast kommer över med sin kudde under armen. Så många gånger nu har jag fått sova skavfötters i min egen säng.

Igår hade jag fått nog och la Elvis i sin lilla säng för första gången. Det kändes lite hemskt att han inte var jättenära men självklart orkade jag inte lägga över honom igen efter första matningen så det blev samma sak ändå :D

Har iallafall märkt att det är lika bra att ge efter och gå upp 7-8 istället för att lura dem att ligga kvar ett tag. Man blir lika trött.

Idag jobbar E till stängning igen *suck* men solen sken så jag fick otippat ork och drog med mig barnen på en långprommis  med dubbelvagnen. Jättemysigt och jättevarmt och jättesvettigt var det. Skönt att få svettas lite igen faktiskt. Kanske träningsorken kommer tillbaka lite smygande?

Nu har vi precis badat och som jag hoppades så däckade Elvis. A-V tittar på något på Netflix och jag ska försöka få göra något på förlossningsberättelsen innan den helt försvinner ur minnet.