Elvis har ju alltid varit så kär och intresserad av A-V, och hitills har känslorna varit besvarade. Men nu sen någon månad tillbaka kan han krypa och dra sig upp på saker vilket har öppnat upp en helt ny värld för honom. Så ofta han kan, tar han sig till henne och river i hennes leksak och/eller hennes hår. Oftast med skrik som följd. Vi hör rätt ofta nu " mamma ta bort henne!" eftersom hon fortfarande inte lärt sig att han är en han.

Han är supermammig och ropar efter mig hela tiden. När han tagit sig till mig vill han bara gosa i min famn och sätter sin näsa mot min. Det är så mysigt!

Äter gör han som en hel karl. Det finns liksom inget stopp. På kvällarna får han välling men vaknar alltid runt 22-23 ändå för att amma. Sen ammar han typ fyra ggr/natt. Mina stackars bröst vill typ gråta varje morgon och behöver några timmar på sig att återhämta sig.

Han blir så glad och stolt när han ser att han klarar något. När han tagit sig upp på fötter eller fått tag i en leksak. När vi uppmärksammar honom då skrattar han då lyckligt att man smälter.

Han hatar att åka bil. Hör han min röst är det kört, då skriker han tills vi stannat. Åka vagn går rätt bra, så länge man skjuter på. Stannar vi blir det skrik på en gång. Det enda han vill är att blo buren i famnen.

Äntligen har vi gjort iordning hans rum. Där ska hans säng stå sen när jag är redo att släppa ut honom från vårt rum. Typ om fem år alltså :p

Han är jättekittlig och har ett sånt härligt skratt. Kryper omkring över hela huset och gillar att jaga efter ballonger och bollar.

I förrgår dök den andra lilla tanden upp bredvidd en första, i underkäken. Den gillar han att bitas med. Det är inte lika behagligt att amma längre.