Tänkt lite på det här med att man förändras som person när man går igenom något sånt här. Man märker det kanske inte själv eftersom man liksom måste flyta med. Man har inget annat val än att acceptera det man måste.

Saker jag varit tvungen att släppa:

Bäbispaniken - Detta har varit en lång process men jag tror att ju längre tid vi försökt destå mer har jag varit tvungen att släppa de där tankarna om att vi måste få bli med barn denna månaden, föda innan året är slut eller inte gå över 7 månader, 1 eller 1.5 år. Nu fokuserar vi på att få ett barn - någonsin.

Rätt ålder mellan barnen - Det här var viktigt för mig förut och jag tycker fortfarande att tre år mellan barnen är det bästa. Nu vet vi ju inte hur lång tid det kommer att ta för att få till vårt första barn. Inte heller har vi någon aning om hur lång tid det kommer att ta för nummer 2 och 3.... Ja vi vill helst ha tre barn, fastän jag inser att det kanske är dumt att hålla fast vid. Vi har insett att detta får vi släppa, vi kan inte välja.

Hemlighetsmakeriet - Jag orkar nätt och jämt hålla detta från E´s släkt. Bland de som vet är jag väldigt öppen med hur vi mår och känner. Det är oerhört härligt men samtidigt lite jobbigt eftersom jag inser att jag förknippas med det här nu. **** och E har svårt att få barn...

Det romantiska med att göra barn - Nu "tillverkar" vi fortfarande barn hemma i sängkammaren men det romantiska med alltihop har vi ju fått släppa för länge sedan.

Övertron på mig själv - Jag har haft tur i livet och på något sätt har det alltid gått min väg. Jag är stark, smart, frisk och antog att allt skulle gå min väg. Den där överton på mig själv, att jag aldrig har några problem, den har jag släppt för länge sedan.

Kontrollen - Detta var nog en av de svåraste sakerna att släppa. Nu är det med hjälp av andra vi kommer att få barn. 

Saker jag vunnit:

Vänner och stöd - Det finns ett otroligt stöd bland oss bloggare, något som jag aldrig trodde skulle finnas där. Ni hjälper mig överleva dagen. Det känns så bra att veta att ni finns där ute med samma tankar och känslor.

Kunskap - Jag lär mig någonting nytt hela tiden. Lär mig våga känna och uttrycka mina känslor, både för familjen och på bloggen. Idag vet jag väldigt mycket om allt som har med graviditet att göra, både på gott och ont. Ibland kan jag dela med mig och hjälpa andra, då känns det oerhört bra.

Insikt - Jag förstår nu hur inskränkt jag varit i alla år. Det fanns inte på världskartan att jag och E skulle befinna oss i den här sitsen för några år sedan. Vi har lärt oss så mycket om livet och hur orättvist det kan vara. Jag tror vi kommer att uppskatta våra kommande barn på ett helt annat sätt än de som aldrig haft problem. Jag tror inte att vi kommer att älska våra barn mer än andra älskar sina såklart, men vi kommer att lära dom att uppskatta varandra och ta tillvara på det fina i livet.  Det är nämligen inte självklart att man får det man önskar.

Kärlek - Vår kärlek till varandra har växt och blivit starkare än någonsin fastän jag trodde att det var omöjligt.

Vad nervös jag var när jag hoppade upp där i stolen. Först tittade vi på höger sida och där hade en äggblåsa av ca 13 börjat växa. I mitt huvud tänkte jag att nu har säkert äggen i vänster äggstock börjat tokväxa eller så har de avstannat. Så gick han över till vänster sida och på en gång dök ett jättestort ägg upp på skärmen. Den mätte snudd på 18mm och det är alltså dags för ägglossning. Äntligen!

Jag tar sprutan om ett tag och sen gäller det att ha sex ikväll och imorgon. Han trodde att det skulle funka på det här sättet. Det kanske tar några gånger men han trodde att detta är vägen att gå. Det kändes JÄTTEBRA när han sa så!

Ny tid för spolning 6 April kl9. Om jag får mens börjar jag med 50 iu direkt och ringer TF för VUL.

Ännu en stressig dag och ännu en värmd mikromat framför datorn, men OJ vad det är värt det!

Jaha, då bär det av till TF igen då om ett tag. Ägglossningssprutan ligger och väntar i kylskåpet på jobbet men jag har inte så stora förhoppningar om att få ta den idag. Det blir nog till helgen skulle jag tro.

Har alla klassiska symtom på kommande ägglossning. Bröstvårtorna gör ont och brösten är lite större, magen är sväld och det hugger då och då. Är det inte konstigt att den mest fertila tiden är också tiden då man känner sig som minst sexig? Detta kanske vägs upp av att man har större sexlust? Hoppas mina tankar om osexighet inte smittar av sig på E som måste prestera på topp några dagar framöver.

Sitter på kontoret med en värmd spagettilåda framför mig. Eftersom jag varit hos TF idag igen har jag inte tid att ta lunch utan får jobba samtidigt. Men det var det värt. Vänster äggstock hade nämligen ett ägg som börjat växa till sig! Äntligen händer det något. Jag ska dit på Fredag också för att kolla så att den kommit upp i en bra storlek och sen är det dags för ägglossningssprutan.

Inte en dag försent om ni frågar mig.

Det gör redan ganska ont i äggstockarna och det blev inte bättre av att göra ett VUL. Undrar hur det kommer att kännas till helgen. Ägglossnignsvärk och påtvingat sex kan nog bli ganska jobbigt för kroppen. Men jag klagar inte, jag ser ju fram emot att gå och ha ont. Nödvändigt ont har just fått en mening!

Glömde skriva om mammas dröm inatt. Hon drömde att hon gav mig en hel hög med bäbiskläder :)

Tillbaka. Idag var TF ledig så den var en väldigt snäll kvinna från Sundsvall som undersökte mig. Hon konstaterade säkert 3-4 ggr att jag hade JÄTTEMÅNGA ägg, jättemånga! Men såklart hade ingen nått upp över 10mm. Vet inte vad som hänt med den där som TF såg sist på 12mm. Slemhinnan mätte 8 mm vilket betyder att den växt 1mm på tre dagar. Jag trodde att den alltid växer 0.5/dag

Innan jag gick in till läkaren fick jag ett papper att lämna över. Där stod det listat hur många äggblåsor jag har och tydligen är det 25 st. Hon sa att man måste vara oerhört försiktig med mig för att inte överstimulera. Det gäller att ha tålamod. Det enda jag verkligen inte har just nu.

Planen är att höja till 75ie och komma tillbaka för återbesök på Tisdag. Suck!

Besöket hos TF gick bra och smidigt. Hade många ägg i varje äggstock, det största 10 mm vilket inte alls är så stort. Inget var dominant än. Slemhinnan var på ynka 5 mm. Dosen höjdes till 50 ie och jag fick en ny tid på Tisdag kl 9.30

Hormonvärdena var normala och E´s prov låg inom det normala. Dock så låg dom på nedersta gränsen, dvs han hade 20 miljoner och gränsen för vad som är normal är just 20 miljoner. Det hade ju kännts mycket bättre om det låg iallafall lite över...inte PRECIS på gränsen. Gör mig lite orolg faktiskt. Nån som vill berätta hur era sambos prover såg ut? Är det många som ligger precis på gränsen?

Pratade lite om att jag upplever min mens jobbigare än förut. Att det gör väldigt ont varje gång nu istället för bara då och då. Det går bort av två alvedon men innan jag tagit tabletten är det jobbigt. Berättade att jag var rädd för att det skulle vara endometrios och TF sa att det spelar ingen roll för det är samma behandling iallafall när man vill ha barn. Men endo påverkar väl chanserna att lyckas? Kan det inte påverka slemhinnan, äggen eller fästbarheten negativt?

Nån som har både Pcos och endometrios som kan beskriva hur ni har det?

Kontentan av besöket är alltså att det känns sådär. Det hade kunnat gått bättre.

Grät lite i bilen ((bra att ha solglasögon på sig)) men nu är det ok. Ikväll sprutar vi med högre dos.

Imorse var jag duktig. Släpade mig upp ur sängen fast hela sovrummet var kall som en frys. Duschade, rakade benen (ska-ju-till-gynekologen-kan-inte-se-ut-som-ett-troll) valde kläder, gjorde macka till jobbet och åkte iväg och tankade bilen inför resan till Härnösand. Just det, jag sa ju hejdå till E som låg kvar och sov också. Vi har en liten tradition hemma hos oss. Varje gång jag går upp först, vilket motsvarar ca 99% av dagarna på en vecka, så säger jag hej då, deklarerar hur mycket jag älskar honom och gosar honom på fötterna. Kanske låter lite töntigt men jag tror att det är viktigt att göra fina saker för varandra. Speciellt när man varit tillsammans länge...

Anyway, jag var på jobbet klockan 7 och har jobbat in så att jag iallafall har en timme+. Snart ska jag sätta mig i bilen igen och hämta upp E. Han valde att ta ledigt och följa med, vilket jag verkligen uppskattar. Han ska ju lämna ett prov så förhoppningsvis klarar han av att "leverera" i tid innan vi måste åka hemifrån. Fick tips om att ha provet i bh´n på vägen men eftersom jag inte riktigt litar på att jag har tillräckligt stora bazingas väljer jag nog att ha den i armhålan. 

Är på sprutdag 8 idag och det känns faktiskt ganska mycket i magen, fastän dosen är så pass låg (37.5 ie). Samtidigt är jag realistisk och förväntar mig inte att se nått jätteägg på VUL. Antar att han kommer att säga åt mig att höja dosen och komma tillbaka nästa vecka. Ska bli väldigt intressant att få höra svaren på både hormonprovet och E´s spermieprov. Mina hormonvärden har ju varit normala förut (har kollat två ggr) och enligt tant L så var E´s prov JÄTTEBRA... nu får vi snart veta om det stämmer.

Jag är inte spruträdd men det kändes ändå lite jobbigt när jag väl satt där med sprutan framför magfläsket... Åkte till mormor för att få lite stöd av henne och mamma, därav den vackra duken :) För att fira drack vi alkoholfri champagne som inte blivit uppdrucken sen nyår. Vi skålade för min hälsa, mammas stundande bröllop och mormors skönhet :D En mysig tjejkväll blev det och nu ska jag snart hälsa E välkommen hem och stolt visa upp ett pyttelitet nålstick.

Ps. trodde att jag skulle ha en dos på 75 men det var ju en ynka 37.5 Undrar om det verkligen kommer att visa så mycket på VUL på Torsdag :S