EttVanligtLiv

Senaste inläggen

Av EVL - 26 juli 2015 00:57

Nu har E semester och A-Vs kalas är gjort. Vi drog ihop nästan hela släkten på samma dag och trängdes under samma tak. Lägger nog ut lite bilder senare. Just nu fokuserar vi på husrenovering och familjemys. Parmys kanske också någon gång men det harvi inte hunnit med än. Vi barajobbar och pausar för kaffe och sen jobbar vi igen. Varannan timme vill Elvis ha mat. Så många ggr får jag äta/fika/vila medans jag ammar.

Elvis är fem månader nu och väldigt nära att börja krypa. Han står i rätt position och liksom gungar fram och tillbaka. Framåt tar han sig genom att krypa med benen och släpa huvudet och armarna framför sig. Det tycker jag inte räknas :D

Dagarna går snabbt, jag hinner inte med. Det gör inte heller mitt högra bröst. Det vänstra däremot kompenserar. Om jag står naken och tittar mig i spegeln kan jag ibland se ut som en före- och efterbild hos en plastikkirurg när jag vrider mig från höger till vänster -små bröst....stora bröst...osv

Snart fyller jag 30. Det var jobbigt förut men nu tänker jag på Jenny mest hela tiden. Alternativet till att bli äldre är aldrig bättre. Från och med nu ska jag känna enbart glädje över att få bli äldre. Tack gode Gud för det!

Av EVL - 13 juli 2015 00:13

Om två dagar fyller hon tre. Min bäbis! Hur gick det till?! Samtidigt känns det som om hon skulle vara äldre än bara något på 2 just nu. Hon kan så mycket och är sin egen lilla starka person. Så mycket mer än vad jag trodde en liten minimänniska skulle kunna vara.


Hon tycker själv att hon är jättestor nu och säger ofta "mamma, jag är en stortjej... jag kan ALLT!". Hon tränar på att vara tonåring genom att bryta ihop ca 20 ggr om dagen. Oftast över småsaker eller över något hon inte själv kan förklara. Igår försökte vi räkna alla utbrott men slutade efter 5 st på bara två timmar. Oftast räcker det med att hon blir förvisad till sitt rum för att hon ska lugna ner sig men ibland måste vi kramas rätt länge innan hon kan förklara vad det är som är fel.


Hon är en otroligt kärleksfull person som ofta numera säger att hon älskar oss och att hon är kär i oss. Idag när vi satt i soffan och åt frukost tittade hon på mig och sa att hon älskar mig i hjärtat <3


I present ska hon få en studsmatta. Hon kommer att bli så glad! Ser så otroligt mycket fram emot att få se hennes min när hon får se den.



I Lördags var jag borta från båda barnen en längre stund för första gången. Jag och min kollega (och svåger) Peter fotade ett bröllop från morgon till kväll. Jättekul! men det innebar också en del planering och hjärtevärk. Eftersom Elvis ammas så har jag pumpat i en vecka och byggt upp en bröstmjölksreserv i frysen. Så mitt upp i allt vägrar han plötsligt att ta flaskan! Paniken.... Speciellt för E som redan var lite skakig av tanken att klara av dem båda ett dygn. Elvis är ju så himla mammig.


Som tur var kom jag på att A tipsat om en nappflaska där pipen ser ut som en napp, och som är lite mjukare än andra plastpipar. Dagen innan bröllopet rejsade jag till BP och hittade en likadan. Tack och lov så fungerade det med den! E och barnens dag blev därför jättebra vilket var en stor lättnad för mig som höll på att längta ihjäl mig efter dem. Och jag höll på att sprängas också! Det fanns ingen tid att springa iväg och pumpa förens någon gång mitt på dagen. Jag stod rätt länge i toalettbåset och försökte få ut så mycket som möjligt. Tyvärr känns det som om mina bröst liksom behöver en bäbis för att få igång amningen. Det kom inte så mycket som jag skulle velat. Som tur är var det en kvinna med en nyfödd liten bäbis på festen och när hon ammade och bäbisen skrek...då skrek också mina bröst och jag fick kuta in mot toaletterna med väskan där pumpen var gömd.


Runt 1 var jag hemma och Elvis var vaken och lite ledsen. Vi var lika glada båda två att ses igen. Han skrattade och myste som tusan när han fick äta. När han var mätt låg han kvar och bara log. Ett tag la han sin lilla hand på min kind och höll kvar den där <3 Jag ville gråta en skvätt för att jag kände mig USEL som lämnat honom så länge men samtidigt var det nog bra att E också får rå om honom en längre stund.

Av EVL - 2 juli 2015 23:40

Imorgon *läs om exakt 20 minuter* blir min bäbis fem månader. Det går så jädra snabbt! Elvis är envis och kämpar för att lära sig krypa. Han tar sig runt i cirklar och kan trycka sig framåt med lite hjälp. Det är såå nära att han förstår hur han ska göra, men än har det inte hänt.


Jag har introducerat smatsensationer men han tycker inte om någonting annat än bröstmjölk. Det vill han däremot äta hela tiden vilket gör att brösten aldrig hinner kännas sådär hårda och onda som de gjorde med A-V. Här är det minsan ruljans hela tiden :)


Han har börjat ljuda och "prutta" och faktiskt, jag säger inte detta bara pga att det är det jag vill höra, han säger nästan "mamma". Det låter mer som wawa men det är när han vill upp som han säger det och han tittar rakt på mig med en menande blick ;D


Samtidigt som Elvis blir så stor blir A-V såklart ännu större. Nu är det mindre än två veckor kvar tills hon fyller tre år. Också det GALET! Jag brukar titta på henne och minnas något som min pappa sa för några år sedan. Han sa att han brukar undra vart de små varianterna av mig och min syster är och att han brukar sakna dom. Jag förstår honom! Ibland undrar jag vart lilla Anna-Vera-bäbisen blev av. Nu är hon världens fartigaste, smartaste, coolaste och mest underbara unge som springer omkring och berättar sagor för sig själv och leker att hon har "krafter".... som älskar att bära på väskor, att duka fram och bjuda på konstiga grytor på legobitar och tygkorv... som vet namnet på de flesta superhjältar och kan flera sånger utantill...som svarar oss på engelska ibland och som ofta säger "mamma, jag kan allt!"


Hon vet om att hon ska bli tre. Själv tycker hon att hon är stortjej och är väldigt nöjd. Vi använder det till vår fördel och säger att hon ska sluta med blöjor. Än så länge går det väldigt mycket upp och ner. Någon dag får jag stå och torka kiss mest hela tiden... när hon ropar "Ja är kissis!!" och jag förstår att hon redan kissat ca en liter över hela parketten och några böcker. Andra dagar både kissar och bajsar hon på pottan. Det går sakta frammåt iaf.


Lite mer än en månad efter att hon fyllt tre så fyller jag 30. Trettio! T R E T T I O!! Det känns inte ok. Faktiskt. Jag tycker inte om det. Kanske mest för att jag har ångest över hur jag ska fira. Hur jag borde fira. När jag började tänka över min kommande födelsedag kom jag på att jag fasiken inte har så många vänner. Jag har inte nog för en stor och rolig fest. Är det ens något för mig att ha en stor fest? Ångrar jag mig om jag inte drar ihop något? Är jag en rätt ensam person? Jag vet att jag var det när jag var mindre, då var jag helst själv... men nu. Tråkigt. Kanske åker bort när det blir dags. Som tur är har jag både treårskalas och dop att tänka på innan. Men ja... åldersnojja delux.

Av EVL - 29 juni 2015 23:22

Elvis är en riktigt stark en och säkerligen motiveras han av sin syster för han försöker verkligen att krypa. Nu när jag håller emot med mina händer så tar han fart med småfötterna och skjuter sig frammåt. Han lyfter också upp överkroppen och han skjuter upp stjärten. Felet är att han inte gör de båda sakerna samtidigt, då hade han nog tagit sig dit han vill alldeles själv vid det här laget.


Detta göra att det är jobbigt att hålla i honom nu. Han blir genast som ett C som strävar frammåt både med benen och med armarna...och att ligga i famnen med sin mage mot min överkropp är inte poppis. Han vill hela tiden vara med och ha koll på läget.


I lördags började han "prata" för första gången. Innan har han ljudat "oooo" men nu säger han "yeah yeah yeah"hela tiden :) Ibland tar det ett tag innan han kommer ihåg hur man gjorde och då rör sig bara lillmunnen i samma rörelser, som stumma yeah:n. Supergulligt!


Antingen är han bara extra mammig nu eller så blir han inte riktigt nöjd på bara amingen. Vi har därför försökt introducera gröt för honom, men det är ingen hit. Ingenting är roligt att smaka på verkar det som. Han vill gärna ta tag i våra armar och försöka dra maten mot munnen men när han väl får testa så vägrar han svälja. Jag ammar därför typ hela natten. Därav också dålig uppdatering på bloggen.


Sommaren har kommit hit verkar det som och A-V har energi som en durecellkanin. Hon pratar verkligen HELA TIDEN och springer omkring mig i cirklar. Vi har köpt henne en pool som hon kan plaska i på altanen men hon blir liksom rastlös när det bara är jag och hon och Elvis hemma. Dagis var verkligen bra för henne. Får lite dåligt samvete då jag inte orkar förklara precis allt för henne hela tiden eller då jag inte orkar spela alla spel 15 ggr eller då jag inte orkar äta mer låtsasmat. Vi får se vad vi hittar på imorgon då E jobbar.

Av EVL - 25 juni 2015 16:49

Elvis börjar bli mer rörlig och liksom "köttig" på ett bra sätt. Han grabbar tag i leksaker och tar för sig. Vill inte ligga ner själv utan vill vara med och se vad som händer. Han sprattlar med benen och lyfter sig upp med armarna. Det är roligt att se att han jobbar på för att kunna leka mer med storasyster, eller iallafall leka med de saker hon leker med. Han busar mer och mer också. Gillar att bli killtlad och att få åka luftkarusell.


På nätterna är det jädrigt jobbigt för han vill äta upp mig. Han vill amma hela tiden. H e l a  t i d e n!

Och med amningen kommer också blöjorna. Han kissar dom fulla på 10 minuter och börjar åla och korva sig i sängen. När jag sätter mig upp och börjar byta blir han jätteglad men sekunden efter han fått en ny vill han äta igen. Oavsett om han åt precis innan. Han grabbar tag i mitt bröst redan innan jag hunnit lägga mig bredvid honom igen :O


Runt 5 blir han less och vill upp antar jag. Det vill inte jag för jag har typ nyss somnat då. När jag inte fattar så skriker han och/eller river mig i ansiktet. Buktar med kroppen som en liten ostkrok och är allmänt förbannad. Detta väcker såklart A-V som genast kommer över med sin kudde under armen. Så många gånger nu har jag fått sova skavfötters i min egen säng.


Igår hade jag fått nog och la Elvis i sin lilla säng för första gången. Det kändes lite hemskt att han inte var jättenära men självklart orkade jag inte lägga över honom igen efter första matningen så det blev samma sak ändå :D


Har iallafall märkt att det är lika bra att ge efter och gå upp 7-8 istället för att lura dem att ligga kvar ett tag. Man blir lika trött.



Idag jobbar E till stängning igen *suck* men solen sken så jag fick otippat ork och drog med mig barnen på en långprommis  med dubbelvagnen. Jättemysigt och jättevarmt och jättesvettigt var det. Skönt att få svettas lite igen faktiskt. Kanske träningsorken kommer tillbaka lite smygande?


Nu har vi precis badat och som jag hoppades så däckade Elvis. A-V tittar på något på Netflix och jag ska försöka få göra något på förlossningsberättelsen innan den helt försvinner ur minnet.

Av EVL - 21 juni 2015 20:31

Allt är jättebra med familjen och vi myser och försöker distansera oss så mycket som möjligt från de runt omkring oss som strular, men ibland har jag bara lust att ställa mig mitt på gatan och skrika allt vad jag kan. Bara världens Ronja Rövardotter-skrik, ett sånt där som man inte tror man har inom sig och man blir lite rädd när det kommer ut så starkt. Ett sånt skrik.


Så kan jag känna ibland. Och det är nog helt normalt. När Elvis vägrar sova och skriker allt vad han kan. Och när E inte fattar hur han ska få honom lugn utan bara ger honom till mig igen...och när A-V samtidigt vägrar ligga i sin säng och springer omkring och gör hyss. Och vägrar sluta använda blöja och kissar på parketten eller bajsar i badvattnet. Då kan jag känna så. Och när Elvis vill äta 6 ggr/natt och A-V kommer in till oss och tar min plats så jag får 20 cm att ligga på och armarna somnar. Då känner jag också så.


Tur att det finns kaffe och tur att det är sommar och ljust. Tur att de mysiga stunderna överskuggar de jobbiga. Tur att det finns godis och ibland ett kvarts glas vin. Tur att jag är för mycket tidsoptimist för att oroa mig inför det stundande dopet och all planering... att jag har för mycket att göra för att tänka på att jag snart fyller 30.



Synd att jag sörjer att jag inte hinner blogga varje dag så att jag har kvar en del av vår tid tillsammans. Synd att jag flera ggr/veckan tänker "faan vilken dålig mamma jag är nu".


En liten uppdatering iaf:


A-V 2 år och 11 mån:

Pratar oavbrutet, men är knäpptyst uppe i andra.

Frågar alltid varför till allting.

Kallar oss Mammi och Pappi. Ibland Mimmi och Pippi.

Säger ofta No och Yes till svar.

Vägrar att sluta med blöja.

Bryter ihop hellre än att förklara vad som är fel.

Älskar klänningar och att sjunga.

Målar gärna och leker mycket med klistermärken.

Dukar fram sina små porslinsskålar och bjuder oss på mat.

Ramlar flera gånger om dagen. Ibland bara när hon står rätt upp och ner.

Vaknar numera 6-7 varje morgon ist för 9 som förut.

Har de mest livliga bortförklaringarna till de hyss hon gör. Men oftast handlar det om att hon snubblat på någon sten och "råkat".

Frågar hela tiden om det är hemskt det vi ser på tv:n.

Älskar Kalle Anka och Mr Bean.


Elvis 4 mån:

Mycket vaken liten grabb som fortfarande vill vara nära.

Blir väldigt förnärmad och sur om han känner sig osedd.

Har blivit rund och go.

Tycker om att busa och vet att han gör något hyss. Ex, biter mig i brösten när han ammar och skrattar sedan när jag tittar på honom eller drar mig och A-V i håret.

Sprattlar och sparkar och håller upp sig precis som om han ska krypa iväg men magen lättar inte från golvet så han blir kvar på samma ställe.

Har en liten tand på g nere i vänster käke men den vill inte riktigt gå igenom tandköttet.

Sover mellan oss och vill ligga kind mot kind.

Ammar ofta. Jätteofta. Helst hela natten. Bajsar därför typ hela tiden.

Jättestadig och stark. Vill stå i vårt knä hela tiden. Blir sur om man lägger honom ner.

Gillar att bada men vill inte sprattla något. Ligger och njuter istället.

Kittlig på magen och under armarna :)


Av EVL - 7 juni 2015 23:58

Blogga mer var det ja. Livet ba "haha" och gjorde hela familjen utom E förkylda samt gav mig världens ryggskott. Har inte kunnat böja mig framåt alls vilket inte underlättade ett endaste dugg då jag varit ensam med barnen hela helgen. Huset ser ut som....ja det är saker överallt! eftersom allt under knähöjd helt enkelt varit out of reach.

Samtidigt som jag är så trött hela tiden vill jag SÅ mycket! Jag gör så många planer och jag samlar på mig ideer på Pinterest och jag kollar priser och färger och målar tavlor i huvudet. Men inget blir gjort. Ingen träning heller vilket jag borde komma igång med. Amningen har hjälpt mig tappa alla gravid- och hormonkilona men musklerna är borta och jag skulle absolut må bra av att gå ner lite till. Jag är som man säger "inbetween pants"... Alltså jag är för smal för mina "tjockjeans", som jag köpte direkt efter A-Vs födsel, men lite för stor för mina gamla jeans. Får välja mellan att gå omkring med världens "påsrumpa" eller klämma in mig i alldeles för trånga byxor. 99 ggr av 100 väljer jag påsstjärt, eller helt enkelt mjukisbyxor. Känner mig aldrig fin. Är för trött för att köpa mer smink och snart är det slut på allt. Jag sover med blöjor under kudden så att jag kan byta på Elvis under natten utan att gå upp. Han vill fortfarande äta flera ggr under natten och vid 7 kommer i regel A-V in och vill se tv. Då vaknar i regel Elvis och är pigg. Vid 8 går E upp och vid 8.30 somnar Elvis om, oftast med huvudet tryckt mot mitt. Vid 9 tvingas vi upp pga att storasystern är hungrig och har minerat hallen med små pryttlar och kastruller. Istället för att vika tvätt så tvättar jag sporadiskt, torkar det och slänger det sen på hög med tanken "jag tar det när barnen sover". Den orken kommer inte och jag skjuter oftast upp det alldeles för länge. As we speak har jag helt allvarligt ett berg av kläder som är en meter högt nere i tvättrummet. Suck. Jag tar det imorgon. När barnen sover. Typ.

Elvis har nu fyllt hela 4 månader, FYRA! Vi firade med att ge honom lite banan eftersom han varit så himla intresserad av vad vi äter. Han sitter ofta i mitt knä när jag äter, eftersom han annars blir skiiitsur, och han vevar och greppar gaffeln hela tiden för att föra den till sin egen mun. Banan var ingen hit direkt. Han lät det typ rinna ut igen på en gång :)
Han har blivit en liten goding med mysig dubbelhaka. Gillar att mysa och kramas. Har skrattat riktigt för första gången. Pratar med oss genom att låta "mmmm" i olika tonlägen.

Anna-Vera är snart tre och det märks. Hon är känslig och vill göra saker på sitt sätt. Ofta glömmer jag att hon faktiskt är liten. Hon har lärt sig att man kan vara kär och säger ofta "mamma jag älskar dig...jag är kär i dig...och lillebror....och fisken (eller något annat inom räckhåll :D)
Vi tränar på att städa och att lägga saker där de hör hemma. Det går sådär. Hon har börjat slänga sig med engelska ord då och då, som ex sleep. Hemma pratar hon nonstop och hur bra som helst. Bland folk blir hon antingen knäpptyst eller pratar bäbisspråk.

Av EVL - 29 maj 2015 22:51

När Anna-Vera var liten (och jag var en ny och ambitiös mamma) så dokumenterade jag en dag ur hennes liv. Tänkte att jag skulle göra detsamma nu och har därför haft kameran i ständigt högsta hugg. Det är lite skillnad på livet nu och då om man säger så. Mer...intensivt men också dubbelt så mycket gos såklart. Here it goes. Det blir långt...


Emil gick till jobbet någon gång på morgonen utan att jag märkte det. Vaknade av att båda dörrarna till sovrummet var stängda och Elvis som hade börjat skruva på sig. När han gör det finns det bara tre möjliga anledningar: 1. Han vill ha mat. 2. Han vill ha ny blöja. 3 Han vill ha ny blöja OCH mat. Tacksamt nog kan jag ge honom det han vill utan att vakna nämnvärt. Sneglade på klockan och såg att den var 7 någonting.


Efter amning och blöjbyte i sängen, vem orkar ta sig upp till skötbordet egentligen? ;) försökte jag somna om. Elvis ville inte alls det utan fortsatte att skruva på sig. Jag klämde fast honom mellan en filt och mitt ansikte och lyckades hålla honom där ett tag. Klockan var nog 8,30 när en glad Anna-Vera dök upp med nallen och kudden bakom ryggen. "HEEEJ MAMMA! Jag är vaken nu" sa hon glatt och kastade kudden i ansiktet på mig. Jag kilade in mig i mitten och startade 2 timmar "Mr Bean" på youtube. Somnade ett tag till.

 
Anna-Vera och "Nallis". Må jag aldrig tappa bort honom eller krympa honom i tvätten.


 


Efter ett tag tappade Elvis tålamodet och då fick han ligga på min mage och balansera ett tag. Det tyckte han om. Tittade åt storasysters håll hela tiden :)

 


Jag ammade en gång till och Elvis somnade som vanligt innan vi skulle upp. Medans han låg kvar i sängen tog jag med mig storasystern till skötbordet och hennes garderober. När alla kläder var på kom första trotsutbrottet. Hårsnodden var ingen favorit. Hon blev skitarg och bröt ihop ett tag. Lovade dyrt och heligt att vi skulle ta bort den när hon ätit sin frukost och då släppte hon det faktiskt. Lite oväntat men välkommet :)

 


Jag väckte Elvis och tog med honom till skötrummet. Han blev som vanligt jätteglad över att se mobilen som hänger i taket. Bara för någon dag sedan upptäckte han sin högerfot och vill gärna hålla i den när han kan. Det gjorde han också nu. Han är så nära nu att skratta "på riktigt" och jag killade honom under armarna och pussade/naggade honom på magen så att han kiknade. Inget "haha" än dock men det kommer nog snart. Tyckte jag såg en skymt av en liten tand (!) också men det ignorerar jag för det är jag inte redo för än!!

 

 

 
En av få bilder där jag är med. Orkade inte alls göra mig iordning idag...som typ alla dagar då det bara är jag och barnen. Tur att de älskar villkorslöst trots kaffeandedräkt och utsmetad maskara :D


Frukosten åt vi i vardagsrummet samtidigt som vi såg något på tv. Det gick jättebra tills Anna-Vera bröt ihop i det andra trotsutbrottet. Hon hade hittat en godis och var snäll nog att meddela mig det innan hon stoppade den i munnen. Jag sa åt henne att lägga tillbaka den och fick till svar "men jag äter den ändå mamma". Efter mycket dividerande la hon tillbaka den i påsen men bröt som sagt ihop minuten senare när hon insåg att hon inte skulle få äta den alls. Jag satte mig och åt mina Kellogs och försökte se oberörd ut. Hon låg på golvet och skrek. Elvis låg i sitt gym och var glad.

 


 

Efter ett tag ställde hon sig upp vid min sida och sa glatt men med tårar kring ögonen "nu är jag glad igen mamma". Vi kramades och så satte hon sig och åt. Jag andades några djupa andetag. Åt för mycket flingor. Längtade till kaffet.


Det tog inte lång tid innan Elvis och Anna-Vera var uttråkade. Lillman fick sitta lite i famnen och blev killad. Kiknade men skrattade inte riktigt. Jag lät honom flyga lite och det gillar han alltid. Ute strålade solen och jag kände inte alls för att städa. Vi gjorde därför iordning oss för att leka och fika ute. Jag ställde in Elvis i köket i sin babysitter och började göra kaffe. A-V plockade fram och räknade päron. Skönt att hon är nöjd med så lite sysselsättning ibland.

 

 
Elvis var jätteglad :)


När jag plockat fram och gjort fikat, tagit fram och på A-V varmare kläder, bytt på lillman och gett honom nya kläder samt lagt ner honom i vagnen...började det regna. Mycket. Skit! och Elvis var såklart sur och skrek allt vad han kunde.

 
"Mamma det regnar. Jättemycket"


 

Elvis var inte alls glad. Han var varm. Och uttråkad.


Jag blev ståendes i hallen ett tag och funderade på vad jag skulle göra. När Elvis la i en alldeles ny högsta växel och vägrade hålla kvar nappen i munnen tog jag upp honom och ringde till min mormor.

 
Elvis, nu skitsur. Funderade på att halsa lite från termosen med kaffe. Avstod.


Vi tog bilen istället och åkte till gammelmormor med fikat. A-V ville trycka på knapparna. Samma knapp som jag tryckte på när jag var i hennes ålder och skulle till "mollo och plupp plupp". Nu finns bara mormor kvar men vi försöker verkligen träffa henne så ofta vi kan. Stålmormor <3


 

 

Vi skulle till 6:an men tog en bonus på vägen :)


 

 

 

Tog emot av öppna armar som alltid. Mollo bjöd på hennes favoriter, köpebullar. Nuförtiden känner hon inte någon skillnad på de frysta och de magiska hon brukade baka.


 
Anna-Vera väntar på varsågod. Det är jätteviktigt för henne nu. "Du säga varsegod mamma" och så stirrar hon tills någon säger det. Elvis satt i sin bilstol och myste på golvet bredvid mig. Vi fikade och tittade på utsikten över staden.


 



Efter myset bajsade båda barnen ikapp och det luktade plötsligt pyton i lägenheten. A-V sprang iväg till el-orgeln och spelade/förpestade där inne. Elvis fick byta blöja på golvet med en av storasysters blöja som kudde. Stor skillnad på ambitionsnivån nu och när A-V var bäbis som sagt...

 
Men han var ju glad iallafall. Det är roligt att byta blöja :)


Efter blöjbyten var det dags att amma igen och jag satte mig framför tv:n. A-V fick måla lite och sen var det dags för nästa trotsutbrott. Hon vill måla naglarna med kritan men det gick ju såklart inte. Gammelmormor missförstod dessutom och trodde hon vill måla av sin hand på ett papper. Ofattbart hemskt enligt A-V som genast la sig på golvet och skrek.

 
Gammelmormors lupp är jätterolig att leka med.


 


 

"Hm undrar om man kan måla naglarna med den här"


 
Trots.... härliga trots.


Tursamt nog gick det snabbt över när hon fick ligga bredvid lillebror i soffan och då jag lovade att hon skulle få leka lite i parken innan vi åkte hem. Mollo följde oss ut en sväng och satt med Elvis medans storasystern sprang omkring mellan sandlådan och gungorna.

   


 
Ingen hit när det är vatten i kanan. Den dissade hon totalt idag.


   


Minuten efter detta kort dundrade världens moln in över oss och vi skyndade till bilen. När barnen satt sig öppnade sig himlen och vattendroppar stora som 50-öringar bara vällde ner. Jag och gammelmormorn dök in i bilen och jag fick skjutsa henne hem hela 300 meter.


Väl hemma var jag helt slut! La A-V i soffan med ett täcke och Alladin på tv:n. Elvis däckade i sitt gym. Tror jag satt vid datorn ett tag men jag kommer inte riktigt ihåg, haha. A-V fick iallafall grötlunch till filmen. Jag satte i mig en tallrik yoghurt.


   

 
Helt hypnotiserad av Disneyfilmer :)


När hon och jag ätit klart och Elvis slumrat en stund stod jag inte ut med mig själv längre. Det var dags för ett bad! A-V lekte på sitt rum med sin "liten Ponny" och jag satte igång Spotify och varmvattnet.

   

Han gillar att titta sig i spegeln.

 
Gullegos väntar tålmodigt på att få bada.


Vi badade rätt länge. Elvis fick amma medans jag öste varmvatten över hans lilla kropp. Storasystern kom förbi då och då för att kolla läget. Frågade hela tiden om hon ville bada men fick nej, tills vi skulle gå upp...då skulle hon i såklart. Hon lyckades få av sig kläderna själv med enbart ett litet mikroutbrott och så bytte vi plats. Hon fick plaska själv ett tag.


 



Klockan var nu 16 och E skulle snart komma hem. Vi slöt cirkeln och la oss i vår säng för att titta på "Mr Bean" som imorse. Det är ett toppenalternativ om man är kräksless på alla barnprogram där de låter mycket. Här pratar de ju inte! Toppen! :D

 


Här hemma har vi långt tillbaka kört med att vi gömmer oss för den föräldern som kommer hem från jobbet. A-V tycker att det är superroligt. När E kom hem var hon därför snabb med att dyka under täcket.

 
Här hittar E henne :)


Kvällen blev lugn. E gick runt med Elvis medans jag gjorde det sista på maten som jag slängt in i ugnen efter badet. Vi åt inne i vardagsrummet (det här med ambitionsnivån). Elvis satt som vanligt och höll i sin högerfot. Han vill stå nästan hela tiden nu och blir stel som en pinne när vi försöker sätta honom i knät.

     

 


I ett svagt ögonblick (jag var så satans sugen på en glass) lovade vi en glass om hon åt bra med mat. Vi drack kaffe och fikade därför innan läggdags. Fick ångra oss sen men mysigt var det då i stunden iallafall.

 
Anna-Vera har med sin bäbis "liten Ponny" till soffan. Hon satt med sitt lillfinger i dess mun så att bäbisen skulle vara lugn. Hon drog också upp tröjan och ammade bäbisen lite <3

 

Gullfia!


Efter det däckade alla killar. Elvis i soffan och E mitt i läggningen av Anna-Vera. Hon sprang omkring som en sockerstinn tonnåring fram tills klockan var nästan 22.

 


   
Hihi.


Presentation

Maila EVL

ettvanligtliv@hotmail.se

Vissa känsliga inlägg är lösenordsskyddade. Vill du läsa - skicka ett mejl till mig och berätta vem du är. Tack!

Villhabarn.se

Min blogg finns numera också länkad från villhabarn.se

 

 

Det är en jättebra sida där information, articklar, forum och bloggar om barnlöshet samlats på en och samma ställe. Läs mer på www.villhabarn.se

 

 

Fråga mig

28 besvarade frågor

Kategorier

Länkar

Arkiv

RSS Feed

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2022
>>>

Tidigare år

Besöksstatistik


Skapa flashcards