EttVanligtLiv

Alla inlägg under mars 2017

Av EVL - 21 mars 2017 13:21

Elvis har blivit så stor nu att han ibland vill leka bäbis och ligga i min famn ett tag. Han känner väl att han blivit mer självständig och längtar tillbaka lite. Jag längtar också. Självklart är det roligt att se dom växa och lära sig saker. Se vilka dom blir när de själva får bestämma och inte alla intryck är sådana som vi föräldrar skapat åt dem. Men det är verkligen med skräckblandad förtjusning för det går ju så satans fort! Anna-Vera har vuxit ifrån det där småknubbiga stadiet och hennes rörelser och minspel blir allt mer vuxet. Hon leker gärna för sig själv och tycker att det är roligt att lära sig bokstäver och att läsa enklare ord. Hon är sin egen lilla person som älskar klänningar och att spontandansa/yoga till musik hon gillar. Som blir asförbannad på alla kläder hon har och som får feeling och bara kör på det. Som ofta säger att hon älskar mig och hela familjen över allt annat. Stenhård och supermjuk samtidig. Jag tittar ofta på henne och försöker förstå vad som hände? Och hur var det när hon var riktigt liten? Hur var det ens att ha en liten bäbis?


Elvis spjälsäng står inne i A-Vs rum och vi skruvar inte ihop den ännu eftersom han ibland får sova i den när när han sprungit slut på vårt tålamod. När vi inte orkar lägga tillbaka honom i sin storsäng för 105:e gången. Men det är inte långt borta. Den borde egentligen redan vara bortplockad och den tar mycket plats. Skötbordet likaså känns som om den snart är onödig... men shit vad jobbigt att plocka ner! Känslomässigt jobbigt alltså. Är det slut sen? Nej det hoppas jag inte. Men orkar vi med ett barn till? Är det logiskt? Längtan finns absolut där om än inte lika rivande stark som de andra gångerna. Men då jag tänker på att det kanske ska vara slut med barn så skriker kroppen nej.

ANNONS
Av EVL - 20 mars 2017 12:24

Måndagar innebär en lugnare start på dagen för mig. Eftersom E jobbar i butik har han lite speciella arbetstider (något vi ständigt bråkar om och som är en känslig punkt för honom) och han kan aldrig hämta eller lämna barnen på dagis. Tacksamt nog är han ledig varje måndag och jag kan fokusera bara på mig själv. Varje start på veckan ser nästan likadan ut och såhär är en typisk måndag hos oss:


Någon gång under natten kommer båda barnen in till oss. A-V med kudden under armen och rufsigt hår. Hon lägger sig alltid skavfötters med mig och kilar in sina kalla tår mellan mina lår. Elvis sover mellan mig och E med en hand på mig hela tiden för att känna att jag inte gått därifrån. Runt 4 brukar han börja skruva på sig och ropa "lälling!" varpå jag utan att vakna sträcker upp en hand och tar ner flaskan som stått redo ett tag på sängkarmen. Han dricker upp den och håller sedan upp den i luften så att jag tar den. Han somnar om en stund till för att vakna någon minut innan klockan slår 6 och alarmet går. Jag krånglar mig ner på golvet, rafsar ihop mina kläder och stänger dörren så försiktigt jag bara kan för att inte väcka dom andra. Nu när det är ljust ute fungerar detta inte och båda barnen är vid det här laget klarvakna. A-V har fått tag i dosan och startat något på you tube. Elvis tjatar på henne att sätta på Babblarna.


Jag tar på mig E´s jacka och går ut för att sätta in sladden i bilen, lägger mig i badkaret i fosterställning tills vattnet når näsborrarna och jag vaknar till liv. Frukosten tar jag på jobbet där jag har nära till kaffeautomaten :)


E som hemmapappa är riktigt härlig. Han leker roll-lekar och kryper omkring på golvet i deras kojor. Han jagar dom och spelar spel. Ibland går de till lekparken eller hoppar studsmatta på gården. Jag brukar ringa kring lunch för att få en raport om hur de har det. Oftast hör man hur de kivas över någon leksak i bakgrunden. Elvis tar för sig mer och mer och de har verkligen hittat varandras ömma punkter. För Elvis är den ömma punkten att inte få bestämma, eller om någon tar hans älskade ballonger. För A-V är det värsta som kan hända om brorsan ställer sig framför tv:n eller försöker nästla sig in i hennes lek.


På eftermiddagen när jag kommer hem brukar E´s tålamod vara slut och barnen sitter framför babblarna eller något annat på tv. Tror han brukar panikstäda den sista kvarten innan jag kommer hem för han ser alltid stressad och lite svettig ut när han öppnar dörren :D Bästa stunden på dagen är då barnen blir glada av att se mig och springer för att kramas. Vi kramas länge och Elvis brukar bli ledsen när jag släpper tagit för att ta av mig jackan.


Jag klär alltid av mig alla kläderna så fort jag kommer hem. I hallen faktiskt. Sen hoppar jag in mjuiskläder innan jag gör något annat. E brukar försvinna ner till datorn och jag sätter på musik i köket och börjar laga mat. A-V kommer direkt in och börjar fridansa. Elvis tar sin lilla stol och drar den till spisen. Han skyndar sig före för att öppna kylskåpsdörren och vill vara med och smaka och känna på allt. Oftast är det en mysig stund, om vi inte är stressade.


Efter middagen kommer min mamma för att vara med barnen ett tag medans jag och E får åka och träna. Mormor är den bästa de vet så det är knappt det märks att vi försvinner. En snabb kopp kaffe i soffan brukar vi hinna med och sen pussar vi dom och säger godnatt, fastän vi vet att de inte kommer att sova när vi kommer hem för mormorn spelar alltid förvånad över att tiden gått så snabbt och skyller på att de "bara" skulle bygga en till koja eller läsa en till bok osv.


När mormorn gått hem spenderar vi runt en halvtimme på att springa efter barnen och lägga tillbaka dom i sina sänger. På sistone har det slutat med att Elvis får sova inne i spjälsängen på A-Vs rum.

Kvällen avslutar jag och E i soffan med en kaffe och nån skål med kvarg eller nått. Vi drömmer om att äta chips och godsaker, blir panikhungriga och letar i skafferiet efter något mer att trycka i oss. Hittar inget alt. någon näve mandlar eller annat tråkigt. Vi lägger oss i soffan och somnar till typ Farmen. Samma visa varje vecka. Aj love it.

ANNONS
Av EVL - 6 mars 2017 16:31

Jag har verkligen tagit mig i kragen på sistone  och ökat på träningen vilket jag känner gör mig så himla gott. Antar att det är ljuset som sakta kommer tillbaka som gör att jag kan komma ut ur idet där jag ruvat så länge nu. Jag känner att orken, lusten, kreativiteten och glädjen kommer med ljuset. Så har det alltid varit för mig. Det är lite jobbigt faktiskt att vara så lättpåverkad av mörkert och jag önskar att jag kunde stänga av den sidan av mig ibland. Jag känner alldeles för mycket. Grubblar för mycket. Söker för mycket.


Dagarna går åt till att jobba, försöka hinna med allt vi vill göra med barnen och förhoppningsvis också hinna hålla på med våra egna hobbys. Det är fasiken livsnödvändigt, eller snarare förhållandenödvändigt. Som tur är har jag en chef nu som är en lika stor fotografnörd som jag är och på kvällar och vissa helger kan vi två åka iväg och fota några timmar bara han och jag. E får chans att sitta hemma med sina projekt och ingen går runt och är sur på den andra för att man inte får utveckla sig själv. Grejt!


Känner mig så jädra ensam fortfarande. Det är en tung känsla som jag inte kan skaka av mig. Jädra tur att jag har träningen ändå. Det är som en gammal vän på ett sätt och nu får jag dela den ihop med min syster vilket är ett superstort plus.


Barnen kan leka själva nu rätt bra med några bråk och knuff då och då. För det mesta är det Elvis som visar sin frustration genom att knuffas eller rivas. Storasystern gillar att springa fort eller hålla upp leksakerna i luften så att han inte når. Vi hinner inte mysa ihop som en familj så mycket nu när dagarna går så snabbt och på kvällarna är ju barnen inte direkt på optimalt humör. Det är synd att så mycket tid bara går åt till att inte ses. Längtar till sommaren så att vi får några väl behövda veckor tillsammans.



Presentation

Maila EVL

ettvanligtliv@hotmail.se

Vissa känsliga inlägg är lösenordsskyddade. Vill du läsa - skicka ett mejl till mig och berätta vem du är. Tack!

Villhabarn.se

Min blogg finns numera också länkad från villhabarn.se

 

 

Det är en jättebra sida där information, articklar, forum och bloggar om barnlöshet samlats på en och samma ställe. Läs mer på www.villhabarn.se

 

 

Fråga mig

27 besvarade frågor

Kategorier

Länkar

Arkiv

RSS Feed

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2017 >>>

Tidigare år

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se