EttVanligtLiv

Alla inlägg under augusti 2014

Av EVL - 29 augusti 2014 09:34

A-V trivs som fisken i vattnet på den nya avdelningen vilket är skönt. Hon är minstingen så alla fröknarna tycker om henne så mycket och varje gång jag hämtar henne får jag höra vilken liten solstråle hon är och att hon är så easy going. Det enda lilla jobbiga just nu är att hon trivs så himla bra att hon inte vill åka hem. När jag kommer till dagis kl 15 blir hon glad och skriker "min mamma!". Springer och kramar mig hårt om benen och ger mig pussar, sen kutar hon allt hon kan därifrån och gömmer sig någonstans på gården. Jag har fått locka med mig henne på olika sätt: ibland har hon fått ett alldeles eget par bilnycklar att hålla i (det var inge roligt när hon inte fick köra bilen också), ibland har jag lovat att vi ska titta på Musse Pigg när vi kommer hem. Alltid tar det iallafall 10 minuter innan hon följer med.


Igår kom jag till dagis lite tidigare eftersom jag var så trött på jobbet att jag ändå inte fick något gjort. A-V hade fått på sig sina alldeles nya lite för stora regnkläder och var på väg ut. Hon var så himla gullig när hon tultade omkring där inne i omklädningsrummet. Först blev jag förvånad över att de fått på henne gummistövlarna utan bråk men hennes fröken blev alldeles paff när jag berättade att vi minsann aldrig fått tagit på henne några sådana. "Nej hon har aldrig varit sur en enda gång på dagis fick jag till svar".


 Denna dagen sa hon bara "min mamma" och sen försvann hon ut genom dörren som en oljad blixt. Jag förstod att det inte skulle bli lätt att få med sig henne. Samlade ihop hennes saker som skulle med och påbörjade sökandet. Ute på gården stod hon och petade med en spade. Jag såg att hon tittade oroligt åt mitt håll. Så fort jag kom nära henne skrek hon "Nej!" och la sig ner som en mask på marken. Fröken som stod närmast henne sa "Åh vad kul att se henne såhär för så är hon aldrig på dagis"....


Hon krälade och krälade och vägrade gå upp. Skrek så hela dagiset stannade upp. Jag hade ju händerna fulla så jag kunde inte lyfta henne riktigt och varje gång jag tog tag i henne blev hon alldeles lealös som en katt. Det slutade med att fröken gick därifrån för hon tyckte väl att det blev pinsamt. Jag fick trycka ihop alla sakerna och släpa upp henne i famnen. Vi gick mot grinden medans hon skrek och skrek och skrek. Väl vid bilen vägrade hon sitta i stolen och spände ut sig som en båge. Var ju tvungen att ha bildörren öppen så alla hörde vår cirkus som då pågått i typ en kvart. Tillslut fick jag ner henne i stolen och spände fast henne. Hon skrek och var arg tills vi 2 minuter senare svängde in på vår gata, då sa hon "hemma" och allt var frid och fröjd.


Jag tog fram mackor och mjölk, mest för min egen skull för jag behövde kraft efter det där kriget. Vi fikade tillsammans och sen tog vi ett bad. När jag efter många om och men fått upp henne därifrån satte jag på tv:n i sovrummet och la mig bredvid henne. Inte lätt att tampas med en arg 2-åring som ibland tror att hon är 3. Men det är iallafall ett angenämt problem. Skönt att hon trivs så bra. Önskar bara att E någon gång slutade i tid så att han kunde hämta henne från dagis.


 

ANNONS
Av EVL - 28 augusti 2014 10:36



Jag vet inte vart ni ska bo, om ni ska stanna över i Falun innan eller efter plocket... men parkeringen ligger efter samma gata som Hotell Bergmästaren och First Hotell. (Jag rekomenderar Bergmästaren!)  

IVF-kliniken är markerad med en etta och ett kryss där dörren är. Går din man ut genom dörren kan han snedda runt hörnet ner på parkeringen bara, det är väldigt nära. Skulle det vara fullt där (sist jag var där stod det en cirkus(!) där) så finns det parkering utanför hotellen som kostar lite mer.


Stort lycka till!!!

ANNONS
Av EVL - 27 augusti 2014 13:00

Igår gick jag och la mig som 28 och vaknade som 29. Är det nu man ska börja med den där berömda trettioårskrisen? Känns lite så faktiskt. Dagen har ändå varit bra, lite ångest till trots. E och A-V väckte mig med frukost på sängen och ett kort som grattade på "nästan 30-årsdagen" - tack E! Jag fick varm choklad, mackor och rosor. A-V tyckte att det var jättespännande att få fika i sängen och deklarerade många ggr att mamma fyller år.. eller "mamma åååår".


Sista kvällen som 28 avslutade jag med mys. E kom hem sent och jag hade dukat upp fika på sängen framför den nya tv:n som vi satt upp i sovrummet. Vi myste och såg på SOA innan det var dags att sova. Tog ett sista kort tillsammans innan jag plötsligt skulle vara så mycket äldre ;)


   

Notera gravidhajkudden på sängen ;)



 


Just det, innan E kom hem hann jag påbörja en ny bok till A-V. Jag skrev ju en dagbok från hennes första dag tills hon var nästan 2 år, då tog sidorna slut. Nu har jag äntligen fått fingrarna ur och köpt en ny. En till henne och en till hennes syster eller bror.  Började att skriva ner lite om förra helgen då hon gick på bio för första gången. Vi såg Pettsson och Findus och hon satt stilla med sin lilla popcornskål och zoo-ask nästan hela filmen, som ändå var 1.5 timme.


 


Innan vi åkte iväg till dagis skickade vi en hälsning till A-Vs IVF-syster Astrid som är född på samma dag som jag.


 


Så, nu är jag ett år äldre och några 100 gram större än när jag somnade igår :) Fantastiskt att faktiskt få spendera en födelsedag såhär. Det är ju första och kanske enda gången som jag är två personer när jag fyller år!

Av EVL - 26 augusti 2014 14:32

 

Dagens mage. Börjar bli svårt att dölja på jobbet. Kanske dags att komma ut.

Av EVL - 26 augusti 2014 12:55

Herregud, var tvungen att dubbelkolla i kalendern vilken vecka jag var i innan jag började skriva. Det är en sån skillnad från första graviditeten. Då hade jag tid att skriva ner minsta lilla symptom och känning. Nu springer bara veckorna förbi utan att vi hinner med! Snart har vi gjort hälften... HÄLFTEN av graviditeten! Det är ju faktiskt obegripligt.


Jag blev såklart sjuk. Men tacksamt inte av någon magsjuka utan av en helt vanlig förkylning. A-V började hosta lite natten till Lördag och sen småhostade hon i helgen. Jag däremot fick hela paketet och låter som en isolerad karl när jag pratar. Jag var tvungen att sitta uppe hela natten mellan lördag och söndag och då passade bacillerna på att gripa tag i mig. Tacksamt nog känns det lite bättre idag så det går nog åt rätt håll.


Vi gick in i vecka 18 i Söndags och i samma veva hände något med magen. E såg det också. Vi var på middag hos några vänner och min mage bara liksom exploderade. E hade suttit och tittat på den och förundrats över att jag helt plötsligt såg så himla gravid ut. På Söndagen fick jag också för första gången frågan om när jag ska föda barn, från någon som inte visste att jag var gravid. Har inte haft tid att ta någon bild än men vi måste få fingrarna ur så fort E är hemma i vettig tid.


Såhär är det nu:

Jag är trött, trött, jättetrött. Går gärna fortfarande och lägger mig i vilorummet på lunchen. Har svårare att sova men måste liksom få ligga ner ett tag.

Fortfarande äckelmagad ofta och mår illa av saker jag var i kontakt med när jag var nygravid.

Mår illa av: min deo, aprikoste och kaffe, tanken på kaffe, bilden av kaffe, minnet av kaffe, min parfym.

Ont i huvudet hela tiden i olika grader.

Pulsen slår genom kroppen jättestarkt och råkar jag springa lite känns det som om huvudet ska sprängas av pulsen.

Jag har fortfarande ont i brösten när jag tar på dom. Känns som hemska blåmärken och blodådrorna syns jättetydligt. De är jättevarma och ibland stenhårda.

Bröstvårtorna och mitt eldsmärke på magen är mycket mörkare hela tiden.

Känns som om jag har feber nästan jämt.

Jag kan känna bäbisen tydligt utanpå magen. Ibland ryggen och ibland något litet knä eller liknande.

Mycket fosterrörelser nu som små bubblor/puffar. E har kännt små sparkar.

Byxorna är jättetrånga men mammabyxorna sitter inte bra än.

Förstoppad något så fruktansvärt men fortfarande dåligt järnvärde antagligen för jag känner mig så himla orkeslös och yr hela tiden.



Har också ångest över att jag inte dokumenterar lika mycket om Anna-Vera längre. Här kommer därför en liten påminnelse till framtida mig.

Anna-Vera 2 år och 1 månad:

- Pratar så himla bra. Det dyker upp ord som vi inte visste att hon ens hört förut. Exempelvis armbåge. "Mamma jag har ont i armbågen"... va? hur vet du vad det är?!

- Älskar dagis och varje gång vi hämtar henne säger de att hon är en liten solstråle och att de tycker så mycket om henne. Hon vill helst inte gå hem när jag ska hämta och att lämna är en piece of cake.

- Är väldigt bestämt och provar att få sin vilja igenom då och då utan resultat. Hon har lärt sig att man kan vara ledsen, glad eller arg och har olika gester och miner till varje känsla. Om hon inte får titta på tv exempelvis säger hon "mamma jag är ledsen" och gnider händerna i ögonen.

- Älskar Musse pigg och Mimmi. Har sett alla deras filmer på Netflix 100 ggr och blir inte nöjd. Lärde sig säga svarte Petter i helgen.

- Älskar att bada och vill gärna tvåla in sig och andra. Kan sitta hur länge som helst och blir alltid arg när vi tar upp henne. Insisterar på att springa vid badkarskanten efteråt trots att hon vet att hon kommer att snubbla på det blöta.

- Hjälper till att laga mat och baka. Dukar. Tar undan sin tallrik efter sig och slänger skräp på rätt ställe.

- Har lärt sig namnen på de flesta i släkten. Kusin Odd är en av favoriterna  och de brukar gömma sig på hennes rum och bygga koja tillsammans.

- Äter all mat. Tycker jättemycket om fetaost och oliver. Dricker alltid jättebra med vätska. Skulle nog kunna dricka en liter mjölk till maten alldeles själv om vi inte sa ifrån.

- Ska helst gå själv men får perioder då hon bara vill vara i min famn. Speciellt när vi har bråttom någonstans och jag behöver göra mig iordning.

- Vill klättra upp själv i bilbarnstolen och när hon sitter där bak håller hon koll på alla bilarna. Rätt var det är skriker hon "En bil, titta mamma"..."många bilar".... "Åh bussen!!! Titta!"


Av EVL - 22 augusti 2014 13:06

Jag ringde dagiset på lunchen och då hade de fortfarande inte lokaliserat någon smittspridare och alla var krya. Det kändes lite bättre men jag hämtade iallafall hem henne en timme tidigare än vanligt. När jag kom till hennes avdelning sa fröken att hon trodde att det var sopbilen som tappat något äckligt men det tvivlar jag på. Vi gick hem och tvättade händerna istället. Sen myste vi i sängen för jag var som vanligt komatrött. Hon tittade på Bananer i pyjamas på paddan och jag spelade Mario på snes. Sen tog vi ett skumbad.


Jag vill verkligen att A-V ska känna ett intresse för mat och våga prova och äta allt. Så är jag uppväxt och det var jättekul att få vara med i köket när mamma och pappa lagade mat. Vi kände en sån samhörighet då. Min mamma och pappa närde verkligen min kreativitet genom att aldrig säga eller tro att jag var för liten för att vara med. Jag har alltid fått prova och har det inte funkat eller om jag kladdat ner överallt så har de hjälp till att städa upp utan att vara arga eller irriterade. Det vill jag ha med A-V, så därför har hon fått börja hjälpa till när jag lagar mat. Hon drar fram sin lilla stol till spisen och tittar intresserat på vad jag gör medans jag förklarar högt "detta är bondbönor, de smakar såhär" osv. Igår skulle vi göra laxlasange och hon var mycket involverad. Hon fick steka och röra och salta och hälla. Då jag skivade laxen visade jag med händerna hur stor en laxfisk är på riktigt. 


Allt gick så bra men det var så jädrans varmt vid spisen och jag var väl stressad också över att hålla koll så att hon inte tog på något varmt eller slängde för mycket mat på golvet. Plötsligt känner jag att jag är alldeles svimfärdig. Fasen jag kommer att svimma om jag inte lägger mig ner. Så jag fick lägga mig på golvet ett tag och andas. Mådde verkligen pyton efter det men som tur var hade vi hunnit så långt att det var dags att sätta maten i ugnen och jag kunde lägga mig i soffan tills E kom hem. När vi ätit kändes det mycket bättre.


A-V var så stolt att hon lagat maten till oss och jag och E tackade henne för middagen flera gånger. Hon visade upp med händerna hur stor en lax är så att E också skulle veta :)


På kvällen satt vi i soffan och tittade på Sons of Anarchy. E hade sitt ben mot min mage och plötsligt känner jag hur bäbisen liksom pickar mot hans ben. Vi skyndade oss att lägga hans hand där och äntligen fick han känna de första små sparkarna! Vi blev båda alldeles tysta och koncentrerade. Visste att det var en stor stund för honom. E såg så glad ut.



Jag har ju dragit mig för att berätta för chefen att jag väntar barn. Det har känts jobbigt på flera sätt och ett tag funderade jag på att skriva det i ett mejl. Men det känns ju fjantigt när vi sitter två rum ifrån varandra. Så när han kom förbi alldeles nyss och var på väg hem tog jag mod till mig och sa det. Då sa han "ja jag vet"... "M har redan berättat det för mig för några veckor sedan"...

!!!

Alltså. Va? Jaha. Det är väl inte ok? Det är väl inte min kollegas rätt att gå till chefen och säga något sådant? Hon hade berättat att vi har haft det svårt att bli med barn också. Det känns som om de går bakom ryggen på mig lite. Sen har hon inte sagt något till mig om det heller...


Undrar vad mer de pratar om. Kan ge mig tusan på att chefen berättat om mötet med VD:n som vi ska i Oktober. Irriterar mig på att jag blir behandlad lite som om min kollega på något sätt skulle vara min chef ibland. Vi är ju faktiskt kollegor och inget annat. Undrar om det är för att jag är relativt ung, kvinna eller om jag bara är en pushover...


Av EVL - 21 augusti 2014 08:43

Imorse tyckte jag att allt gick så smidigt med A-V. Jag och E jobbade tillsammans och för en gångs skull kom jag i tid till förskolan, innan alla satt sig vid frukostbordet. A-V var på toppenhumör och gick hela vägen från bilen till sin avdelning. Stannade och vinkade åt fröken i fönstret. Det enda som var märkligt var att det luktade förbannat äckligt utanför huset.


Jag lämnade henne hos fröken och gick till bilen. Då såg jag det. Världens! största kräkpöl på parkeringen!! Faan var det därför det inte var så många barn på avdelningen? Jag hade inte sett någon lapp. Körde snabbt som tusan till jobbet och ringde till avdelningen. De blev helt chockade och sa att det inte gick något på någon avdelning nu. "Hoppas att det inte är någon på vår avdelning" sa de. JA HOPPAS!!!! Detta betyder ju att någon lämnat en unge som är dålig, alternativt att någon lämnat en unge som har ett syskon eller förälder som är dålig. I bästa fall har någon åkt till dagis med en unge som spytt på parkeringen och sen åkt hem, men det betyder ju också att hen varit på dagis i veckan och kunnat smitta andra. JAG HATAR MAGSJUKA!!


Ville bara ta bilen och hämta hem A-V på direkten. Kände hur kräkslukten satt fast i näsan och hur smittan liksom fanns på huden på något sätt. Klassiskt kräkfobi-beteende. Jag sprang in på toaletten vid mitt kontor och tvättade händerna noga och länge. Skulle ta handsprit men någon hade kläggat igen pumpen så strålen sköt rakt upp i mitt ansikte och i håret istället. In i ögat så att jag ville skrika. Härligt! Nu har jag ont i magen och stinker alkogel.


Ska ringa förskolan och kolla läget efter lunch. Funderar starkt på att åka och hämta henne tidigare idag. Tyvärr så har jag (självklart!) ett möte hela långa dagen imorgon och kan inte vara hemma. Så himla typiskt.



Något som iallafall var mysig och roligt var att jag igår kunde känna ett litet knä eller en fot. Något litet och runt som petade mig från insidan bredvid naveln. Litet litet var det <3.

Av EVL - 20 augusti 2014 14:31

Haha! Vet ni vad jag kommit på?! Gud så jädra dumt. Igår på ultraljudet... varför tog jag ens av mig kläderna? Det hade jag ju inte behövt för ett vanligt ul. Inte konstigt att TF blev förvirrad och använde vul-staven!


Det måste sitta som reflex att jag ska ta av mig på underkroppen varje gång jag är på hans undersökningsrum. Ingen utav oss tänkte på det efteråt heller, förens nu. Åh vad pinsamt. Och jag hade inte behövt raka benen heller ;)


Haha, typiskt mig!

Presentation

Maila EVL

ettvanligtliv@hotmail.se

Vissa känsliga inlägg är lösenordsskyddade. Vill du läsa - skicka ett mejl till mig och berätta vem du är. Tack!

Villhabarn.se

Min blogg finns numera också länkad från villhabarn.se

 

 

Det är en jättebra sida där information, articklar, forum och bloggar om barnlöshet samlats på en och samma ställe. Läs mer på www.villhabarn.se

 

 

Fråga mig

27 besvarade frågor

Kategorier

Länkar

Arkiv

RSS Feed

Kalender

Ti On To Fr
        1 2
3
4
5
6 7 8
9
10
11 12 13 14 15
16
17
18 19 20 21 22
23
24
25
26 27 28 29
30
31
<<< Augusti 2014 >>>

Tidigare år

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se