Förlossningens ctg visade på en ynka sammandragning/värk på 30 min, för självklart kom det ingen när jag la mig ner och vilade. Fick som mest ett värde på 54 innan det sjunk ner till 0 igen. Allt såg bra ut med Pyret som låg och sov under nästan hela testet. Självklart satte värkarna igång igen så fort jag fick ställa mig upp från sängen. Fick vanka av och an inne i rummet.

Efter ytterligare en timme fick vi träffa en läkare som kontrollerade bindan jag haft på mig hela morgonen. Det såg mest ut som flytningar med lite blod i. Efter en gynkoll konstaterade hon att det inte läcker fostervatten, huvudet ligger långt ner och tappen är förkortad och mjuk. Däremot är jag inte (!) öppen enligt henne! Herregud hur kan en person säga att jag är öppen två centimeter och en annan dan därpå säga att det inte öppnat sig alls!

Ni som ännu inte lyckats bli gravida kanske vill sluta läsa nu för jag hade själv blivit irriterad på det här inlägget om jag inte var gravid. Det är många hormoner i omlopp nu och ca 2 timmars sammanhängade sömn under de senaste dagarna så sorry för allt detta gnäll:

Både jag och E var så less när vi gick (stapplade, vobblade) därifrån men mest av allt var jag nog rädd. Här har jag gått runt med pyttiga förvärkar stup i kvarten som inte leder någonstans och tyckt att det gjort skitont. Hur kommer jag att klara av en riktig värk senare då? Hur mesig är jag? Sen kände jag mig värdelös som inte lyckats komma längre på dessa 7 dagar. Jag har fått jättelite sömn också så minsta lilla gör mig irriterad och grinfärdig. Jag ville gråta så fort jag såg den lilla vågen där de väger bäbisarna inne på undersökningsrummet, för att inte tala om hur gråtig jag blev när jag låg och tittade på Pyrets hjärtslag. Vanligtliv är jag ganska samlad men nu den senaste veckan kan jag gråta för ingenting.

Vi åkte på IKEA och i ren irritation och jävlaranamma gick jag jättesnabbt mellan hyllorna och nästan sprang ner och upp för trapporna. Det resulterade i att jag hade svinigt ont så att jag nästan inte kunde sitta ner i bilen efteråt. Grät en skvätt i bilen innan vi gick in på ICA för att köpa alldeles för mycket onyttigheter. När vi sen kom hem ringde mamma och jag kunde inte låta bli att gråta länge i telefonen. Jag grät för att vi inte kommit så långt som vi trodde men också av rädsla för hur satans ont det kommer att göra om bara förvärkarna gör såhär ont. Lite grät jag också för att jag känner det som om jag borde vara så himla samlad och stark nu på slutet, men det har jag tydligen inte har ork till att vara just nu.

Jag ska försöka ta mig samman och sova så att jag får tillbaka vettet. Tillbaka på ruta ett igen då. Varje sammandragning/värk känns väldigt onödig just nu fastän det gör ondare och ondare.

Nu plågar vi oss (eller rättare sagt mig) igenom en till prommenad och sen åker vi in till förlossningen på kontroll. Värkarna är intensivare och längre men med större uppehåll mellan. Hoppas på att jag öppnat mig iallafall någon centimeter till.

På en gång efter att jag pratat med personlen på förlossningen kände jag hur jag blev otroligt känslosam. Har låtit tårarna trilla lite över det som väntar. Det är både spännande och stort... men ändå lite skrämmande såklart.
 Kanske sjöng jag mina visor för sista gången för Pyret i magen alldeles nyss när jag duschade. Det borde ju bara vara någon dag tills vi får se och hålla honom/henne <3!

Pyrets gissningslista:

 
Linnea - 29 Juni
Ett plus ett blir vadå? - Pojke, 7 Juli, 3330 gram och 49 cm
Åren går - Flicka, 7 Juli, 3995 gram och 51 cm
Sarah - 3875 gram och 51 cm
 C - Pojke, 10 Juli, 3240 gram och 52cm
Cecilia - Flicka, 10 Juli
Evelina - Flicka, 10 Juli, 3430 gram och 51 cm
Sara - Pojke, 11 Juli, 3435 gram och 50 cm
Amanda - Pojke, 12 Juli,
Bortom längtan - Pojke, 12 Juli, 3480 gram och 51 cm
Hanna - Flicka, 13 Juli, 3480 gram och 49 cm
William valde oss - Flicka, 13 Juli, 3560 gram och 51 cm
Lilla jag - Flicka, 14 Juli, 3690 gram och 50 cm
Candra - Flicka, 15 Juli, 3900 gram och 51 cm
Flugans mamu - Pojke, 15 Juli, 3450 gram och 49 cm
Kajsa - Pojke, 15 Juli, 3540 gram och 52 cm
Marielle - Pojke, 15 Juli, 3365 gram och 50 cm
Mitt här och nu - Flicka, 16 Juli, 3570 gram och 51,5 cm
Tea - Flicka, 16 Juli, 3560 gram och 51 cm
EVL  - Pojke, 17 Juli, 3648 gram och 51 cm
Aron i vida världen - Pojke, 17 Juli, 3597 gram och 51 cm
Du + Jag och framtiden - Pojke, 18 Juli
Lina - Flicka, 19 Juli, 3800 gram och 52cm

Vecka 41 (40+2)

Suck, fortfarande hemma. Hade några rejält jobbiga värkar inatt som gjorde det svårt att ligga kvar i sängen. Det kommer fortfarande lite värkar då och då men det är oregelbundet och säkert ca 8-10 minuter mellan. Slemproppen verkar ha kommit ut helt nu men efter varje värk känner jag att det rinner till, mer som vatten. Är lite rädd att det är fostervatten så jag ska nog ringa in till förlossningen lite senare och fråga. Sist sa de att jag skulle gå runt med binda ett tag för att se men det är ju jättesvårt att veta.

Än så länge - vetekudde is the shit! Jag är hungrig hela tiden och konstanta sammandragningar som ibland gör mig yr. Försökte ta en prommis igår innan vi la oss och sov - på E´s begäran som blir jätteglad varje gång jag har ont :). Att ha rört på sig gjorde susen för värkarna men jag lyckades ändå somna in mellan värkarna när jag tagit två alvedon.

Magen har ju fått för sig att bli stenhård nu också istället för lös. Tack för det! Vet inte om det är därför hela magen och ryggpartiet gör ont konstant. Vill så gärna att bäbisen ska komma ut någon gång.

Vecka 41 (40+2)

Näe hurni, det går sakta det här. Har mensvärk som börjar i sidorna och som sprider sig till magen som en ond topp på en mensvärk. Håller i sig ca 50 sekunder och mattas sedan av. Magen är stenhård typ så fort jag rör mig och det är ömt ömt ömt i nedre delen av magen. Men det är inte så att jag inte kan koncentrera mig på annat. Alltså det gör ont och jag vill inte göra så mycket annat än att andas och vänta ut den men smärtan blir liksom inte värre tycker jag. Det gör ont i svanken också.

Är det såhär det ska kännas och varför går det inte igång?! Vill så gärna träffa Pyret nu.

Hade värkar hela natten men så fort det var dags att gå upp klingade det av. Typiskt. Det verkar bara hända grejjer på kvällen och natten för mig. Det blev ett (förhoppningsvis) sista barnmorskebesök istället för att åka till förlossningen.

SF-måttet är nu 37 cm. Pyrets hjärtljud ligger på 128 och mitt blodtryck var lite högre än förut. Bm gjorde en gynundersökning och kunde direkt känna bäbisens huvud. Tappen är förkortad men tillbakalutad och jag är öppen ca 2 cm. Det var alltså riktiga värkar jag drogs med inatt (yey!). Bm kunde inte säga om det är lite fostervatten också eller om det bara är slemproppen som spökar men nu är det iallafall ganska mycket blod i det, och det kommer mycket hela tiden. Speciellt nu efter att hon varit där och bökat. Jag fick med mig några trosskydd hem för att kunna se vad som är vad... men det är ju jättesvårt. Sitter i valet och kvalet om jag ska våga lägga mig i badet eller inte. Glömde såklart att fråga om det. Hakade bara upp mig på att det verkligen är på gång!

Värkarna inatt kändes som ett tryck/ilande i höfterna som sen övergick i ganska kraftig mensvärk långt ner längst fram på livmodern för att sedan gå lite lite upp på magen. Hela magen blev stenhård och det var jobbigt att behöva vända på sig. Jag frågade om det är så det ska kännas och det tyckte Bm var en bra förklaring. Nu väntar vi bara på att det ska dra igång igen. Tror ni att det är safe att bada? Självklart utan en massa schampo och balsam i vattnet.

Vecka 41 (40+1)

Vecka 41 (40+0)

Det är så ofattbart att vi äntligen nått det datum då vårt mirakel är beräknat att födas till världen! Tänk att det verkligen ligger en liten bäbis där inne alldeles färdig som bara väntar på att få komma ut.

I natt hade jag ont i magen i omgångar, ungefär som mensvärk men inget regelbundet och inget som inte gick att somna ifrån. Som vanligt kändes det bättre när jag gick upp på morgonen. Nu såhär på eftermiddagen kommer det fortfarande småduster av mensvärk långt ner och magen är nästan konstant stenhård från alla sammandragningar. Det är ömt och gör ont i magen när jag rör mig, mest när jag lägger mig ner. Bäbis trycker något så fruktansvärt på höger revben att jag ibland bara kan stå rakt upp och ner och andas tills h*n flyttat på sig. Det är trångt där inne nu!

Brösten är också mycket mer ömma nu såhär mot slutet. Det liksom drar, ilar och kliar i dom hela tiden. Och så tröttheten, den är enorm!

Slemproppen kommer fortfarande ut men nu är det mer som jätterikliga flytningar. Har flera ggr undrat över om det kan vara fostervatten men avfärdat det eftersom det kommer i omgångar istället för att sippra hela tiden. Magen som varit kass hela veckan har helt plötsligt blivit alldeles hård (!) så nu får jag bekanta mig med mina gamla (o)vänner plommonen igen.

Vi har en tid hos bm imorgon klockan 9 och då antar jag att hon gör en gynundersökning. Funderar på att be om en hinnsvepning för att möjligtvis skynda på saker och ting. Igentligen vill jag bara att det ska dra igång så att jag själv inte har så mycket att säga till om men en förlossning är ju oundviklig och trots smärtan så längtar man ju. Oj vad vi längtar!

Pyrets gissningslista:

 
Linnea - 29 Juni
Ett plus ett blir vadå? - Pojke, 7 Juli, 3330 gram och 49 cm
Åren går - Flicka, 7 Juli, 3995 gram och 51 cm
Sarah - 3875 gram och 51 cm
 C - Pojke, 10 Juli, 3240 gram och 52cm
Cecilia - Flicka, 10 Juli
Evelina - Flicka, 10 Juli, 3430 gram och 51 cm
Sara - Pojke, 11 Juli, 3435 gram och 50 cm
Amanda - Pojke, 12 Juli,
Bortom längtan - Pojke, 12 Juli, 3480 gram och 51 cm
Hanna - Flicka, 13 Juli, 3480 gram och 49 cm
William valde oss - Flicka, 13 Juli, 3560 gram och 51 cm
Lilla jag - Flicka, 14 Juli, 3690 gram och 50 cm
Candra - Flicka, 15 Juli, 3900 gram och 51 cm
Flugans mamu - Pojke, 15 Juli, 3450 gram och 49 cm
Kajsa - Pojke, 15 Juli, 3540 gram och 52 cm
Marielle - Pojke, 15 Juli, 3365 gram och 50 cm
Mitt här och nu - Flicka, 16 Juli, 3570 gram och 51,5 cm
Tea - Flicka, 16 Juli, 3560 gram och 51 cm
EVL  - Pojke, 17 Juli, 3648 gram och 51 cm
Aron i vida världen - Pojke, 17 Juli, 3597 gram och 51 cm
Du + Jag och framtiden - Pojke, 18 Juli
Lina - Flicka, 19 Juli, 3800 gram och 52cm

Vecka 41 (40+0)

Imorse när jag gick ur sängen trodde jag nästan att vattnet gått. Antagligen var det bara slemproppen som fortsätter att släppa men det går frammåt eftersom det nu är blodblandat. Magen är också mycket mer öm och jag har mensvärk som kommer och går.

När slemmisen (det jag trodde var allt, hur mycket finns det igentligen!?) släppte på Lördagskvällen hade vi tankarna på att det kanske skulle sätta igång vilket ledde till att både jag och E blev jättenervösa och hade svårt att slappna av. När Lördagen sedan följdes av både en lugn Söndag och en Måndag hamnade vi i något slags antiklimax. Båda kände samma sak och det kom fram när vi satte oss ner och pratade igårkväll. När förlossningen inte drog igång fick båda den där välbekanta känslan man haft så många gånger inför varje försök att bli med barn. När man gått med en massa gravidsymptom och trott att man lyckats men så har alla symptom plötsligt försvunnit precis när det är dags att ta ett test. SÅ kändes det... som om vi inte skulle få barn helt plötsligt. Som om det var en dröm. Som något som gick över. För första gången på jättelänge vaknade jag igår morse och fick påminna mig själv om att jag faktiskt är gravid.

Det har blivit jättesvårt att förstå att det verkligen kommer en liten bäbis snart! Jag kommer att gå igenom en förlossning även om den kanske dröjer lite på sig. Det känns overkligt men såklart också helt underbart fantastiskt. Nu med varje tillfälle av mensvärk börjar det också såklart bli enklare att förstå :).

Förutom mensvärk är magen kass och jag känner mig kissnödig hela tiden. Det känns liksom lite instabilt i de nedre regionerna om man säger så. Jag är fortfarande orolig över smärtan men fick jag välja skulle jag absolut sätta igång allting nu. Längtar så mycket efter att få uppleva det största i livet. Tills dess är det vetekudde och isglass i soffan som gäller. Är som vanligt trött redan 4 timmar efter att jag klivit upp.

Pyrets gissningslista:

 
Linnea - 29 Juni
Ett plus ett blir vadå? - Pojke, 7 Juli, 3330 gram och 49 cm
Åren går - Flicka, 7 Juli, 3995 gram och 51 cm
Sarah - 3875 gram och 51 cm
 C - Pojke, 10 Juli, 3240 gram och 52cm
Cecilia - Flicka, 10 Juli
Evelina - Flicka, 10 Juli, 3430 gram och 51 cm
Sara - Pojke, 11 Juli, 3435 gram och 50 cm
Amanda - Pojke, 12 Juli,
Bortom längtan - Pojke, 12 Juli, 3480 gram och 51 cm
Hanna - Flicka, 13 Juli, 3480 gram och 49 cm
William valde oss - Flicka, 13 Juli, 3560 gram och 51 cm
Lilla jag - Flicka, 14 Juli, 3690 gram och 50 cm
Candra - Flicka, 15 Juli, 3900 gram och 51 cm
Flugans mamu - Pojke, 15 Juli, 3450 gram och 49 cm
Kajsa - Pojke, 15 Juli, 3540 gram och 52 cm
Marielle - Pojke, 15 Juli, 3365 gram och 50 cm
Mitt här och nu - Flicka, 16 Juli, 3570 gram och 51,5 cm
Tea - Flicka, 16 Juli, 3560 gram och 51 cm
EVL  - Pojke, 17 Juli, 3648 gram och 51 cm
Aron i vida världen - Pojke, 17 Juli, 3597 gram och 51 cm
Du + Jag och framtiden - Pojke, 18 Juli
Lina - Flicka, 19 Juli, 3800 gram och 52cm

Vecka 40 (39+6)