EttVanligtLiv

Inlägg publicerade under kategorin PCOs

Av EVL - 17 oktober 2011 15:21

Nu ringde en jättetrevlig tjej från ivf-kliniken i Falun. Det blir äggplock på Onsdag klockan 8.30 Hotell är redan bokat. Herregud vad snabbt det går nu. Kan nästan inte koncentrera mig längre.


Ovitrellen ska sättas i magen prick klockan 8 ikväll. Larmet på mobilen är redan satt. Två sprutor ligger och väntar på mig i kylskåpet. En är bara back-up ;D


Detta betyder ingen mer spray och ingen Menopurspruta. Istället följer allting med till kliniken så att det tas omhand som det ska.


Måste försöka jobba en timme till. Om det går :) Spännande nu!

 

IVF · PCOs
Av EVL - 20 september 2011 07:36

Jag blir så besviken på mig själv ibland. På att jag inte kan vara mig själv, sådär som jag var innan allt det här drog igång. Igår var en sådan dag.


Vi hälsade på E´s morbror och mormor som bor grannar med varandra. Jag hade sett fram emot det hela dagen. Det alltid är så himla mysigt att träffa dom. I bilen på väg dit var allt tipptopp, sprayen låg i väskan och jag tänkte faktiskt inte så mycket på den. Eller vilken tid den skulle tas.


Men, så fort vi kommer dit får vi reda på att E´s väldigt höggravida lillasyster också kommer att dyka upp till fikat. Antar att hon ville passa på at träffa oss.


Då blev det jobbigt. Hon är ju precis som vanligt, glad och pratsam, men jag klarar inte att vara normal när hon är i samma rum. Det gick inte fastän jag verkligen ansträngde mig. Jag tittade på henne när hon pratade och skrattade åt alla skämt men jag klarade inte att se hennes enorma mage hela tiden. Ofta kom jag på mig själv med att stirra in i tv:n eller ner på mina händer i knät. Och jag tänkte "Faaan, sitt inte där som ett offer. Se glad ut då nån gång!" men det var jättejättesvårt.


När det var dags att gå försökte jag trösta mig själv med att det kanske bara var jag som tänkte på hur ledsen jag ibland sett ut. Kanske hade ingen annan märkt?

Så öppnar vi dörren för att gå, säger "hejdå" och då kommer det....  den där medlidande blicken från E´s mormor.

Fan.

   

Av EVL - 15 september 2011 20:51

Idag har kontraktet från Falun landat i brevlådan. Enligt graviditetsgarantin som vi är beviljad kostar det 55000 kr. Då ingår ett fullföljt IVF-försök. Blir det ingen graviditet och inga embryon till frysen får man tillbaka 50000 kr. Blirr det ingen graviditet men det finns frysta embryon är behandlingen inte avslutad förens alla embryon är insatta.


Blir man gravid och får ett missfall innan vecka 13 får man perngarna tillbaka. Får man ett missfall efter vecka 13 får man halva summan tillbaka.

Ingenstans i kontraktet står det att vi inte får köpa ett trepack vid eventuellt misslyckande, vilket känns skönt. Tycker att det är jättebra också att garantin innefattar ALLA embryon och inte bara ett FET.


Känns knäppt att skriva på ett papper som "garanterar" en graviditet. Men det är ju absolut en angenäm benämning. Jag betalar gärna vilket pris som hellst bara vi får våra barn.


Nu har jag tagit den andra dosen Synarela och direkt efteråt blev jag jättetäppt i näsan. Blir det så eller håller jag på att bli förkyld? Eftersom jag blev täppt så snabbt finns det risk att sprayen inte "kom fram" ordentligt?

 


Av EVL - 15 september 2011 08:39

Wow, här sitter jag och har påbörjat vårt IVF.... det är stort!


Jag hade bestämt mig för att inte säga nånting till E men jag nämnde att jag sprayat i förbifarten innan jag lämnade hemmet. Han behöver nog en break från allt IVF-prat (det har blivit ganska mycket eftersom jag är besatt) så nu lugnar jag ner mig lite. Föresten så är det ju svårt att både luta sig frammåt och trycka av sprayen snabbt och hårt! Ska nog tänka på den som en vanlig nässpray i fortsättningen.


Undrar när/om eventuella biverkningar kommer...


Eftersom vårt liv nu och ett tag framöver bestått av att räkna ner så fortsätter vi väl räkna nu då:


Spraydag 1 idag.

Om ca 10 dagar får vi en blödning.

Om 25 dagar lämnar jag första blodprovet

Om 27 dagar lämnar jag det andra blodprovet

Vul om 29 dagar

Äggplock om 4,5 veckor!

 

Av EVL - 14 september 2011 07:57

Tack för alla fina kommentarer på mtt förra inlägg. Jag vill svara på varje så därför dröjjer de. Tack för att ni finns med tummar och goda råd.


Imorgon sätter vi igång!! Ett tag kändes det som om tiden stod stilla och som om vi aldrig skulle få påbörja behandlingen. Men dagen kommer nog tillslut :)


En liten fråga:
Får man en blödning kring dag 10 oavsett när/om ägglossning skett? Jag har haft ägglossningsvärk i magen i mer än en vecka och den har säkert strulat.... Vore ju jättetrist om allt skulle behöva skjutas upp pga att jag inte får en blödning.


Jag och E avstod från alla förpliktelser igår och spenderade kvällen tillsammans. Innan han kom hem låg jag och tittade på olika matlagningsprogram så när det var dags för middag fick jag en släng av mästerkockbacillen. Vi åt en riktigt fin och genomtänkt middag och avslutade med en äppelkaka som vi hjälptes åt att baka.

Igår var maten vägen till både tjejens och killens hjärta.

 


Kom på att jag måste berätta om nattens konstiga dröm. Jag drömde att mina bröst höll på att sprängas. De var stenhårda och stora och när jag tog på dom sipprade det ut mjölk/vätska från hela bröstvårtan... jätteknasig dröm. Jag bad om att få drömma om att vara med barn, men jag antar att det där är det närmsta en sådan dröm jag får komma just nu.

Av EVL - 13 september 2011 08:04

Jag: Snart är det Torsdag! Kan inte tiden gå snabbare?!

E: Mm

Jag: Snälla, kan du inte ta den här tiden och försöka börja se någonting fint med det här?

E: Jag ser det fina när vi lyckats.

Jag: Men herregud, hur många får se sina barn när de bara är ett embryo? Kan du inte se det fina i det? Den första blandningen av dig och mig.  

E: (Muttrar något)

Jag: Nähä, men då kan jag ju börja behandlingen själv då. Utan att säga något mer till dig.

E: Jag är fortfarande förbannad och arg över att det blev såhär.

Jag: Det har ju gått två år! Jag har ju pratat med dig om det här i minst ett år. Ingenting har ju fungerat.

E: Nä men jag trodde verkligen in i det sista att det skulle fungera!

Jag: Ja men nu gjorde det inte det. Nu är det på det här sättet vårt barn kommer att bli till. Spelar det så himla stor roll då?! När h*n är här har det ingen betydelse.

E: (Ännu ett mummel)


Tystnad. Jag lägger mig dramatiskt längst ut på sängkanten. Försöker reda ut i huvudet varför jag är arg, eller ledsen. E säger ingenting. Det klias på kroppen. Funderar på att storma ut men väljer att inte vara en sån dramaqueen. Istället tar jag på mig en av E´s t-shirts som ligger på golvet och går ut ur sovrummet. Kanske stänger jag dörren lite väl hårt. Jag sätter mig på toaletten i några minuter och gråter. För ett tag hade den här hemska hemska känslan av hopplöshet försvunnit. Antagligen någon gång under planeringen av IVF:et. Men nu var den tillbaka. Den här kvävande känslan. När man inte vet vad det ska bli av ens liv.


Funderar på om E  kommer att leta efter mig men inser ganska fort att han antagligen sover. Typiskt manligt att inte förstå att gå efter!


Tillbaka i sängen. Tystnad. Jag vägrar börja prata för det gör jag alltid. Självklart blev det så ändå:

Jag: Kan du sova du när det är såhär?

E: Nä det kan jag inte, men vad vill du att jag ska säga?

Jag: Jag vill att du ska se fram emot det här. Jag vill ha stöd, jag känner mig ensam! Hur kan jag ha bearbetat IVF och du har inte ens börjat?

E: Jag har ju alltid fått trösta dig! Du har varit ett komplett vrak så många gånger, när jag ska kunna bryta ihop?

Jag: SAMTIDIGT! Du säger aldrig hur du känner.

 E: Ja men vart är min Gud då? Som jag verkligen trodde på förut? Varje försök har jag bett och bett men vi blir inte med barn! Finns det ingen Gud? Blir det bara svart när man dör?

Jag: (Lite ynkligt) Du fick ju mig. Du bad ju om att få mig och det fick du.

E: Ja men barn då? Man ska väl för fan få barn också?!

Jag: Vi ska få barn.

E: (Ännu ett mummel)

Jag: VI SKA FÅ BARN!

E: Ja jag VET men jag kommer att vara glad när vi väl lyckats. Jag är arg för att det har gått så långt.

Jag: Tack för det. Nu börjar jag på Torsdag och jag kommer inte att säga någonting mer om det. Du är ju ändå inte intresserad. Det är ju alltid jag som får hålla reda på allt ändå.

E: Det är inte sant.

Jag: Jasså du, har du koll på när vi ska lämna blodprov tillexempel?

E: Den 10:e och den 12:e


Jag trevar efter hans hand och han tar den. E håller om mig hårt och jag gråter tyst in i hans arm.


E: Vad åt du i köket?

Jag: Va?

E: Ja du gick ju iväg. Antar att du var hungrig och åt någonting i köket

Jag: .....


Igår tog vi en promenad och stannade utanför det dagis som ligger allra närmast vårt hus. Vi kunde inte stå så länge eftersom fröknarna började titta konstigt på oss men ett litet tag kunde vi stå där och drömma om framtiden. Då vet jag att han längtade. Han längtar så otroligt efter våra barn men han kan inte förlika sig med det orättvisa som händer. Eftersom det är min kropp som sätter käppar i hjulet tar jag åt mig av det. Vardagen hade varit så mycket enklare om vi var på samma våglängd, men för första gången på 10 år känner vi inte samma sak.

Hoppas att det inte påverkar resultatet av IVF:et.

 





Av EVL - 6 september 2011 19:27

Idag har jag hämtat ut alla mediciner inför IVF:et. Har nog aldrig lämnat apoteket med en sån stor påse förut. Den snälla kvinnan i kassan skrev ut papper på vad jag har kvar att hämta ut. TVÅ A4 fulla med diverse hormonpreparat, ägglossningssprutor och mensframkallarpiller.


Med mig i påsen fick jag ett paket av Crinone-gel a´la 15 st... Visst räker det? Man använder dom väl i två veckor efter återförandet? Blev lite vilsen när jag såg att det fanns ytterligare ett utag kvar på receptet.


 

Kan inte dagarna gå lite fortare?!


 

Av EVL - 2 september 2011 23:18

Idag har jag bara suttit av tid på jobbet. Någon hade grävt av en kabel och kontoret gick tillbaka till 90-talet med sega datorer och papper och pennor. För att få tiden att gå drack jag kopp på kopp med te. Otroligt osmart eftersom jag var tvungen att springa på toaletten 1000 ggr på 8 timmar. Sen är jag ju hypokondrisk också så jag blev tillslut rädd att jag hade fått en urinvägsinfektion eller ännu värre endo på urinblåsan.


Ja, jag hade alldeles för mycket tid att sitta och fundera. Som tur är fungerade inte Google heller så jag kunde iaf inte googla alla knäppa funderingar jag fick under dagen.


På lunchen hämtade jag ut de mediciner apoteket hade i lager. Spray,folsyra och Ovitrelle. Resten kommer nästa vecka. Väl hemma låg brevet från TF i brevlådan så nu har jag koll på läget vad gäller starter av spray, sprutor och tider för att lämna blodprov.


Kvällen spenderades tillsammans med E´s ogravida syster. Vi åkte iväg och tränade karate. Hade nästan glömt bort hur skönt det är att svettas ordentligt. I bilen på väg till lokalen påpekade systern att det äntligen är September. Blev varm i hjärtat av att hon kommer ihåg vad denna månaden innebär för oss. Är också väldigt glad för att hon ställer frågor, gärna lyssnar och numera "gillar" föreningen barnlängtan på facebook.


Äntligen är denna veckan snart slut. Såhär ser planeringen ut:


15/09 Spraystart, ett sprut i vardera näsborre morgon och kväll

05/10 Sprutstart Menopur 125 ie, kvällen. Sprayen tas numera ett sprut i en näsborre morgon och kväll. Halverad dos alltså.

10/10 Lämna blodprov och skicka till Falun med expressbud

12/10 Lämna blodprov och skicka till Falun med expressbud

V42 Äggplock!


 


Presentation

Maila EVL

ettvanligtliv@hotmail.se

Vissa känsliga inlägg är lösenordsskyddade. Vill du läsa - skicka ett mejl till mig och berätta vem du är. Tack!

Villhabarn.se

Min blogg finns numera också länkad från villhabarn.se

 

 

Det är en jättebra sida där information, articklar, forum och bloggar om barnlöshet samlats på en och samma ställe. Läs mer på www.villhabarn.se

 

 

Fråga mig

28 besvarade frågor

Kategorier

Länkar

Arkiv

RSS Feed

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2022
>>>

Tidigare år

Besöksstatistik


Skapa flashcards