EttVanligtLiv

Alla inlägg under augusti 2012

Av EVL - 31 augusti 2012 16:44

Idag provar vi BabyBjörn för första gången och vilken hit det är! A-V är väldigt stark i nacken och när man håller i henne strävar hon hela tiden bakåt med huvudet så man får hålla emot med bägge händerna. Nu i BabyBjörnen kan hon träna nacken hur mycket hon vill och jag är inte längre bunden till soffan hela dagen. Hon kräver mycket närhet och nu eftersom det är hon och jag hela dagarna är det mest mamma som gäller. Hon vill helst ligga mot mitt bröst och se mig i ögonen. När det är dags att sova somnar hon bäst och fortast med mitt ansikte tryckt mot hennes, med min näsa mot hennes näsa.


Det är såklart jättemysigt men nu när hon börjat med powernaps på dagarna, sova 10 minuter och sedan vara vaken länge länge, blir det svårt att få någonting gjort. Är jag inte i närheten skriker hon och hon vill gärna höra någons röst hela tiden. BabyBjörn kommer att användas flitigt framöver.


Vi har en nyinköpt bärsjäl som väntar också men jag har inte fått det att funka riktigt än. Det är en ringsjal och jag förstår precis hur den ska sitta men varje gång vi försökt lägga ner henne i den har hon protesterat och det har inte sett särskilt mysigt ut. Får nog leta lite på youtube efter en bra instruktionsfilm.


     

ANNONS
Av EVL - 27 augusti 2012 22:04

 



Imorse vaknade jag som 27-åring och fick present från Anna-Vera. Det allra bästa är dock att hon numera ler och skrattar när hon ser mig. Mitt hjärta svämmar över varje gång hon låter oss veta att hon är nöjd och glad.


På tal om hjärtan som svämmar över så får jag från och med nu dela födelsedag med finaste Bubblan som äntligen kommit till världen. Välkommen fina bäbis <3 vi har aldrig träffats men jag tycker SÅ mycket om dig!

ANNONS
Av EVL - 26 augusti 2012 23:10

Idag har vi haft kalas här hemma för att fira min kommande födelsedag. För en gångs skull känns det inte så jobbigt att bli ett helt år äldre. Jag har faktiskt inte tänkt det alls. Inte ens när släktingarna började välla in tänkte jag på att det var jag som skulle firas utan tänkte att det var Anna-Vera som stod i fokus.

Förra året var vi mitt uppe i den långa väntan inför ivf:et som skrämde oss rätt så mycket. Jag hade städat och bakat som en galning och var otroligt frånvarande unde hela fikat. Som vanligt var jag som besatt av att ha det superfint hemma och jag kommer ihåg att vi bjöd på så mycket fika att E skämdes lite. Anledningen var att jag ville känna mig lyckad i någonting för en gångs skull. Kunde jag inte bli med barn skulle jag iallafall kunna baka som ett riktigt proffs.

Idag bjöd vi in till ett väldigt mycket mer avslappnat hem. Det var lagomt städat och lagomt med fikabröd.

Av EVL - 22 augusti 2012 17:36

Jag har sedan länge haft en otroligt stark kräkfobi. Flera gånger har den isolerat mig från vänner och familj som råkat må lite dåligt och många gånger har jag varit så rädd att jag gråtit när magsjukorna härjat omkring mig. Det har oftast känts som om jag blivit jagad av äckelpäckelbacillerna.


Nu verkar det som om någon där uppe fått nys om min fobi för en viss liten madam slår rekord efter rekord när det gäller bäbisspyor här hemma. Alldeles nyss stod jag och hängde tvätt för brinnande livet medans A-V sov i sin liggdel på golvet bredvid mig. Helt plötsligt vaknar hon och börjar tjuta sådär som hon ofta gör innan det kommer kräks. Jag hinner knappt titta åt hennes håll innan hon lägger av världens kräks rakt upp i luften och ner över hela hennes ansikte. Lillstackarn skrek såklart för full hals och det var så mycket kräks kvar i munnen att hon gurglade.


Det fanns inget mer att göra än att bada hela bäbisen och försöka trösta. Tillslut somnade hon tårögd på mitt bröst. Stackars liten.


Tursamt nog dämpades kräkfobin rejält redan den dag hon kom till oss. Hon satte oss på prov på en gång och vi vågade inte lämna BB samma dag som det var tänkt eftersom hon svalt så mycket fostervatten och satte det i halsen när hon kräktes hela tiden. Eftersom hon inte lärt sig riktigt hur hon skulle få ut allt fick hon ibland inte luft och var tvungen att bli duttad i ryggen och vänt på mage.



Vem vet, kanske jag inte går i taket fullständigt när första magsjukan är ett faktum?




 
Badtjej som badar badkar med pappa för första gången.


 

Av EVL - 21 augusti 2012 21:40

Det har blivit dåligt med bloggande nu på ett tag. Både jag och E har varit jätteförkylda och A-V har varit otroligt sällskapssjuk och vill vara nära hela tiden. Vi har mest bara burit och gungat och dansat för att hålla henne glad.


   

Av EVL - 17 augusti 2012 10:45

Dagarna går så fort och A-V är mer och mer vaken och nyfiken på vad som händer. Vi har bestämt att varje månad ta ett kort på henne för att kunna följa hennes utveckling och se även de små små förändringarna.


 

Den första bilden, Anna-Vera 1 månad.


 

Nyfiken på världen.

Av EVL - 15 augusti 2012 11:54

A-V har hittat sitt favoritbröst, det vänstra. När hon ligger vid det högra suger hon inte alls lika bra och hon t.om tittar väntande och argt mot det vänstra som om hon hellre ville vara där :) Detta resulterade i att jag i Lördags vaknade och satte på mig bh:n och upptäckte att det högra bröstet var mycket mindre än det vänstra! Det såg verkligen sjukt ut. Det vänstra var hårt och stort medans det högra var mycket mindre och mjukare.


A-V fyllde en månad samma dag och dagen till ära rullade hon runt från mage till rygg för första gången. Jag och E stod precis bredvid henne men vi båda missade det eftersom jag stod och visade upp mina cirkusbröst för honom. "Titta! det ser ju helt sjukt ut... vad ska jag göra?!" sa jag till E och flashade brösten. Medans han skrattade och jag stod med tröjjan över huvudet rullade hon alltså runt och vi missade det!


Nu efter intensivamning av det högra bröstet har det återfött sin storlek men det tog mycket jobb. När hon gett upp det högra och fått det vänstra har jag fått handmjölka lite extra från det lilla bröstet för att få ut så mycket som möjligt. Man känner sig inte så fräsch när man råkar spruta bröstmjölk i ögat på sig själv hela tiden.


Glammigt liv som mamma! :). Undrar hur brösten kommer att se ut om några månader...

Av EVL - 11 augusti 2012 23:56

Anna-Vera fyllde hela fyra veckor idag. Det känns helt galet att det redan gått så lång tid sedan vi fick se varandra för första gången. Vi blir fortfarande gråtfärdiga när vi ser på henne. Hela tiden går tankarna till graviditetens sista dagar och ibland kommer jag på mig med att längta efter henne sådär som jag gjorde innan hon var ute. Då är det en helt otrolig känsla att verkligen kunna gå till henne och lägga näsan mot hennes kind och känna hennes doft. Tänker ofta på en av längtansbilderna av henne som jag hade i mobilen. Det är en bild på hennes lilla nacke och rygg från ultraljudsfilmen. Jag brukade drömma om att äntligen få snosa henne i nacken. Nu passar jag på så ofta jag får chansen. Svårt att låta henne vara. Ofta har jag bökat in mig bredvid henne i babygymmet bara för att få somna bredvid henne några minuter.


 
Liten rygg att längta efter.




  Liten rygg att gosa med.


Gick igenom mobilen igår och hittade värkappen som jag timade pinvärkarna med senast natten innan vattnet gick. För en sekund kom känslan tillbaka av hur det var att gå med ont ont i flera dagar. Tänk att det kändes som om hon aldrig tänkte komma ut. Jag vet hur jag beskev värkarna och vart i kroppen det kändes men det går inte att minnas hur ont det gjorde. Nu tänker man "det var inte så farligt, det var ju mysigt och spännande också"... så tänkte jag inte då. Allt för att man ska vilja göra om det igen, och om vi får chansen en gång till ska jag försöka njuta av även de sista jobbiga dagarna då man mest bara ville gråta och få allting översökat. Att vara höggravid var otroligt jobbigt, stressigt, påfrestande och alldeles alldeles underbart!

Nattliga pinvärkar.




Nu när vi så sakta kommer in i vardagen börjar tankarna om dopet komma och vi har börjat prata om låtval. Min familj är väldigt musikaliska och tanken är att min kusin ska sjunga två låtar som vi väljer. Prästen, min mamma, min moster och A-V´s kommande gudfader ska sedan spela fyrstämmigt på trumpet. Funderar på att välja "isnt she lovely".



En av låtarna min kusin ska få sjunga är kanske den som finns här nedanför, men det är så otroligt svårt att inte gråta så fort jag hör den så vi får se hur det går :)





Tack vare amningen har 15 kilo försvunnit sen förlossningen. Det känns så märkligt att lägga handen på magen och inte känna den spänna under tröjan. Det är också märkligt att kunna småspringa upp för trapporna och inte känna sig som en elefant. Jag är tre kilo från vikten jag hade efter hormonstimuleringen för IVFen men eftersom mycket muskler (de allra flesta) har försvunnit vill jag nog gå ner ca 5-6 kilo till. Väntar fortfarande på att få börja träna igen men har börjat ta långa och raska promenader med vagnen. Tills dess att jag får bygga muskler igen får jag fokusera på att få till några slags muskler "down there", de finns verkligen inte kvar (herregud). Fastän jag sprack minimalt och bara fick några stygn har jag fortfarande inte vågat titta efter hur det ser ut. E ville inte heller kolla status, haha. I dont blame him.




  4 veckor efter förlossningen.



  Bf, tre dagar innan fl.



Presentation

Maila EVL

ettvanligtliv@hotmail.se

Vissa känsliga inlägg är lösenordsskyddade. Vill du läsa - skicka ett mejl till mig och berätta vem du är. Tack!

Villhabarn.se

Min blogg finns numera också länkad från villhabarn.se

 

 

Det är en jättebra sida där information, articklar, forum och bloggar om barnlöshet samlats på en och samma ställe. Läs mer på www.villhabarn.se

 

 

Fråga mig

27 besvarade frågor

Kategorier

Länkar

Arkiv

RSS Feed

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3 4
5
6
7
8
9
10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2012 >>>

Tidigare år

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se