EttVanligtLiv

Alla inlägg under april 2015

Av EVL - 28 april 2015 16:07

Elvis känner på en gång när han blir "ensam", så det gäller att söva ner honom riktigt tungt innan man kan skynda sig att göra något. Idag försökte jag lägga ner honom två ggr med resultatet att han genast vaknade och blev sur. Det slutade med att jag fick ligga i soffan och trycka honom mot mig samtidigt som jag höll in nappen. Efter en kvart kunde jag sakta dra mig därifrån med en tröja som substitut. Jag spring till köket för att smöra några hårdbrödmackor som jag åt så tyst jag kunde :)

Idag har vi varit på babymassage på BVC. Han var mycket nöjd och kissade tre gånger. Min gamla bm som jag haft båda gångerna tittade in i salen och sa hej. Hon verkade känna igen alla utom mig. Det är så typiskt mig, jag verkar vara en sån som man glömmer.. :o

Har iaf mejlat om en tid för efterkontroll så vi får se om hon kommer ihåg mig då. Jag ska även göra ett cellprov då eftersom jag var tvungen att hoppa över det då jag var gravid. Förra gången hade jag lätta förändringar. Hoppas de är borta nu.

Av EVL - 27 april 2015 12:19

Suck. 2015 skulle ju bli ett bättre år. Det skulle ju bli bra och vi skulle få njuta av en liten ny underbar person. Istället rasar det på båda håll, i Es släkt och i min. En närstående till mig ligger hemma jättesjuk och får inte den hjälp hen behöver. Hen lider något fruktansvärt och det finns inget vi kan göra. E, stackars E går igenom något fruktansvärt och där finns heller inget att göra. Mitt uppe i allt ska vi försöka njuta och ta tillvara på den första tiden med Elvis och det är ju såklart inte alltid så lätt.


Jag har dåligt samvete för att vårt förhållande inte heller riktigt är som det brukar. Det är jobbigt att jag ibland kan bli så irriterad på honom. Han sover inte bra pga att han ligger och tänker på det som händer och jag sover inte bra för Elvis ska äta hela nätterna. Så jobbar han kvällar och var tredje helg vilket lämnar mig ensam med barnen, något han inte kan rå på men det går såklart ut över hans tid att knyta an till Elvis.


I Torsdags hade jag mammasamtal på BVC. På många sätt var det en flashback till när A-V var nyfödd men denna gång fanns det mer att prata om. I det stora hela mår jag bra och är glad, men det är en stor sorg för oss båda att släktena rasar ihop runtomkring oss. Jag kunde med sanning fylla i att jag för det mest är väldigt glad och så men samtidigt kände jag liksom för att gråta under hela samtalet. Stackars lilla pojke som föds in i så mycket kaos som det är just nu. Jag vill att han ska få ha samma mysiga atmosfär och trygga omgivning som hans syster fick. Det känns orättvist.



Jag och Elvis har börjat på bäbismassage och på onsdagar går vi på yoga. En liten men skön avlastning från vardagen och jag önskar att jag kunde stanna i den stunden längre. Och att jag inte skulle tycka att A-Vs trots är så jobbig emellanåt. Önskar att hon fick leka ute mer och att jag hade ork/tid/lust att städa mer... och att jag fick hjälp med det. Och jag önskar att allt var bra med våra närstående.


Av EVL - 21 april 2015 23:06

Idag blir lillman 11 veckor och han känns redan så stor på något sätt. Det är så tydligt att han är medveten om våra rutiner och har koll på vad som ska hända. Fortfarande gillar han inte att känna sig ensam, det gäller att jag är nära honom hela tiden för att hålla honom nöjd. Han är väldigt stadig i nacken nu och rundare och goare i kroppen. Som någon bekant sa "nu har han ju en hals!" :)

Han blir som mest mammig på kvällarna och skriker gärna tills han får äta och somna vid bröstet. Han ligger och myser och klappar på mig med sin lilla hand. Jättemysigt :) Elvis älskar verkligen sin syster och är så fascinerad av henne, allt hon gör och allt hon säger. Ofta ber jag henne att hålla honom sällskap om jag behöver göra något i ett annat rum. Det räcker med att hon sitter bredvid honom så blir han lugn och bara iaktar henne.

Jag klär honom rätt ofta i rosa. För att jag har en del rosa från när A-V var liten men mest för att han passar i den färgen. För det är ju just det, bara en färg. Tyvärr får jag då och då kommentarer om det vilket jag tycker är rätt tråkigt.

Av EVL - 10 april 2015 14:28

I Onsdags (förra veckan! för jag får bara tid till att påbörja inlägg - inte slutföra dem) åkte jag och Elvis på mamma-bäbisyoga för att mysa. Det var en till synes helt vanlig dag och solen sken. Efter passet åkte vi till Birsta för att lämna en fotoförstoring till en Pennan och Kameran-kund men innan jag hunnit in i byggnaden ringde E på mobilen. Det första han säger med låg röst är "kör du bil just nu?" med den där tonen man har när man frågar "sitter du ner?" och jag blev alldeles iskall. Jag fick en blixtrande huggande känsla som man får precis innan man ska få reda på något hemskt. Tiden går i ultrarapid. Jag satte ner Elvis bilstol på marken och sa högt "men vad är det som har hänt?!"


En evighet passerade och så sa E "...vi råkade betala in dubbelt till bilfirman igår".

Jag drog efter andan och svarade "AMEN VA FAAN! du kan ju inte skrämmas sådär! Jag trodde ju att någon dött fattar du väl?!"


Fyfan vad rädd jag blev. I de korta sekundrarna innan han fått ur sig det han ville så hade jag hunnit tänka mig alla mina närmsta som döda. Jag föreställde mig världen utan de jag älskar mest av allt och det var fruktansvärt!


E tyckte att jag överdrev och medans jag stod på parkeringen och hyperventilerade ett litet tag förklarade han varför det var så hemskt att vi betalat dubbelt. Jag la på lite irriterat och åkte till bilfirman. De fixade tillbaka pengarna på några minuter men äckelkänslan jag fått från de där hemska sekundrarna precis innan satt kvar hela dagen. Och så kände jag tacksamhet för att vi har kvar våra kära.


Anna-Vera fick därför vara hemma från dagis igår (i Torsdags). Jag tog med henne till min mormor och bakade bullar istället. Vi hade en riktig mysdag och tog tillvara på varandra. Idag (Fredags) har vi varit på utflykt till Fagervik och min pappas kusins bageri och café. Jag, barnen, min syster, mamma och min mormor tog en långlunch och bara myste tillsammans. Också välbehövligt och tacksamt.

 


A-V känns så himla stor och alla som träffar henne säger samma sak. Plötsligt är hon så verbal. Jag kan resonera med henne och hon förklarar vad hon vill och vad hon känner. Allt vill hon prova på och har mindre och mindre tid/lust att stå still. Hon har många roliga små egenheter för sig och gillar att fantisera och hitta på historier och lekar som hon lever sig in i. Vi kämpar på med pottan/toan och vårt "kiss och bajsschema" där hon gör ett kryss varje gång hon "producerat". Tillslut får hon en leksak eller en bok vilket är en bra morot. För ett tag sedan hade hon kissat 5 ggr på pottan och fick då välja något i leksaksaffären. Till Es stora förtjusning valde hon en Spidermanmask.

Hon provar mer och mer saker själv. Här är en bild på första gången hon lyckats ta på sig byxblöjan alldeles själv.

 


Det här är en typisk "Anna-Veragrej" - att stå och sjunga med ansiktet in i högtalaren i vardagsrummet. Där drar hon alla sina favoritlåtar, bla hennes egen version av krokidilen i bilen:
 
"Nyss träffa krockodil

körde runt...bil!

Tjock o feet...trumpet!

svansen lång... bak i lak!"


Hon och Elvis är så förtjusta i varandra. Så fort hon pratar med honom eller leker med honom tittar han storögt på henne och ler. Han tycker att mobilen över skötbordet är oerhört intressant just nu och A-V är självklart med och gungar den lite extra så att brorsan har något roligt att titta på.

   

Av EVL - 5 april 2015 20:05

Elvis har blivit två månader och känns liksom mer bastant, trots att han fortfarande följer den nedre viktkurvan. Han tittar och ler och fokuserar på saker mycket oftare. Han har börjat prata rätt mycket och ler ofta. Äter som en vuxen man. Jag har slutat med mellanlägget och vi har liksom kommit in i amningen båda två. Vi går på mamma-bäbisyoga men annars blir det inte så mycket gjort. Ofta hamnar vi hos min mormor som behöver besök. Hinner inte mycket alls innan det är dags att hämta A-V igen. Såhär ser man ut när man är två månader <3

 




Anna-Vera är lugn och springer omkring och leker för sig själv när hon är hemma. Ofta läser hon böcker högt och hittar på egna berättelser utefter bilderna. Hon längtar till sommaren och har redan en flytring uppblåst under sängen just in case sjöarna skulle få för sig att plötsligt bli badvänliga :D När det är bra väder ute ropar hon "mamma det är sommar nu!"


För oss vuxna pajjade ena bilen och vi fick lägga renoveringsplanerna på hyllan och letar nu en ny bil. Det är såklart bilsäljartorka bara därför. Vi har försökt ta bild till tidningen vilket inte var det lättaste. Herregud vad vi svettades! Vi får inte mycket tid till oss och jag kommer inte ihåg när vi kunde ligga bredvid varandra i sängen sist. Ibland ligger vi med benen i kors när vi ska sova och det är väl den närheten vi har ungefär. Fast båda tycker att det räcker, vi är för trötta och jag är för osugen att tänka på något annat.


Det är som om jag går i slowmotion hela tiden. Så stor skillnad från förra gången med spädis. Då var jag så satans effektiv och orkade träna och gå ner i vikt samtidigt som jag planerade dop och skickade in blanketter. Jävligt irriterande när jag tänker tillbaka. Nu får jag ingenting gjort :D Kanske är det dels för att Elvis kräver mycket mer närhet än vad A-V gjorde, kanske är det årstiden.. kanske är det åldern :O



Nu vaknar Elvis snart så jag lägger in lite bilder ist för text.

         




Presentation

Maila EVL

ettvanligtliv@hotmail.se

Vissa känsliga inlägg är lösenordsskyddade. Vill du läsa - skicka ett mejl till mig och berätta vem du är. Tack!

Villhabarn.se

Min blogg finns numera också länkad från villhabarn.se

 

 

Det är en jättebra sida där information, articklar, forum och bloggar om barnlöshet samlats på en och samma ställe. Läs mer på www.villhabarn.se

 

 

Fråga mig

28 besvarade frågor

Kategorier

Länkar

Arkiv

RSS Feed

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28
29
30
<<< April 2015 >>>

Tidigare år

Besöksstatistik


Skapa flashcards