I Onsdags (förra veckan! för jag får bara tid till att påbörja inlägg - inte slutföra dem) åkte jag och Elvis på mamma-bäbisyoga för att mysa. Det var en till synes helt vanlig dag och solen sken. Efter passet åkte vi till Birsta för att lämna en fotoförstoring till en Pennan och Kameran-kund men innan jag hunnit in i byggnaden ringde E på mobilen. Det första han säger med låg röst är "kör du bil just nu?" med den där tonen man har när man frågar "sitter du ner?" och jag blev alldeles iskall. Jag fick en blixtrande huggande känsla som man får precis innan man ska få reda på något hemskt. Tiden går i ultrarapid. Jag satte ner Elvis bilstol på marken och sa högt "men vad är det som har hänt?!"

En evighet passerade och så sa E "...vi råkade betala in dubbelt till bilfirman igår".

Jag drog efter andan och svarade "AMEN VA FAAN! du kan ju inte skrämmas sådär! Jag trodde ju att någon dött fattar du väl?!"

Fyfan vad rädd jag blev. I de korta sekundrarna innan han fått ur sig det han ville så hade jag hunnit tänka mig alla mina närmsta som döda. Jag föreställde mig världen utan de jag älskar mest av allt och det var fruktansvärt!

E tyckte att jag överdrev och medans jag stod på parkeringen och hyperventilerade ett litet tag förklarade han varför det var så hemskt att vi betalat dubbelt. Jag la på lite irriterat och åkte till bilfirman. De fixade tillbaka pengarna på några minuter men äckelkänslan jag fått från de där hemska sekundrarna precis innan satt kvar hela dagen. Och så kände jag tacksamhet för att vi har kvar våra kära.

Anna-Vera fick därför vara hemma från dagis igår (i Torsdags). Jag tog med henne till min mormor och bakade bullar istället. Vi hade en riktig mysdag och tog tillvara på varandra. Idag (Fredags) har vi varit på utflykt till Fagervik och min pappas kusins bageri och café. Jag, barnen, min syster, mamma och min mormor tog en långlunch och bara myste tillsammans. Också välbehövligt och tacksamt.

A-V känns så himla stor och alla som träffar henne säger samma sak. Plötsligt är hon så verbal. Jag kan resonera med henne och hon förklarar vad hon vill och vad hon känner. Allt vill hon prova på och har mindre och mindre tid/lust att stå still. Hon har många roliga små egenheter för sig och gillar att fantisera och hitta på historier och lekar som hon lever sig in i. Vi kämpar på med pottan/toan och vårt "kiss och bajsschema" där hon gör ett kryss varje gång hon "producerat". Tillslut får hon en leksak eller en bok vilket är en bra morot. För ett tag sedan hade hon kissat 5 ggr på pottan och fick då välja något i leksaksaffären. Till Es stora förtjusning valde hon en Spidermanmask.

Hon provar mer och mer saker själv. Här är en bild på första gången hon lyckats ta på sig byxblöjan alldeles själv.

Det här är en typisk "Anna-Veragrej" - att stå och sjunga med ansiktet in i högtalaren i vardagsrummet. Där drar hon alla sina favoritlåtar, bla hennes egen version av krokidilen i bilen:
 
"Nyss träffa krockodil

körde runt...bil!

Tjock o feet...trumpet!

svansen lång... bak i lak!"

Hon och Elvis är så förtjusta i varandra. Så fort hon pratar med honom eller leker med honom tittar han storögt på henne och ler. Han tycker att mobilen över skötbordet är oerhört intressant just nu och A-V är självklart med och gungar den lite extra så att brorsan har något roligt att titta på.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag gick tre dagar över tiden med de andra barnen så jag var nog inställd på att gå över även denna gång. Fastän kroppen testat mig lite då och då i flera veckor innan bf. Jag sa rätt ofta "Nä den här bäbisen kommer att komma tidigare" men bf närmade...

Precis som när jag var höggravid med Elvis så kände jag mig aldrig riktigt färdig med att vara gravid. Jag ville hålla kvar vid tiden så mycket som det bara gick och hade nästan ångest över att det snart skulle vara över. Visst var det jobbigt. Det v...

Jag vaknar till på morgonen av att E ska gå upp. Upptäcker att Elvis ligger vid mina fötter och hans varma små ben trycker sig mot min rygg. Han är 6, snart 7, men kommer ändå alltid in till antingen oss eller A-V under natten. Måste känna någons vär...

Men HEJ! Har gått en hel graviditet snart utan att skriva ner ett jota. Har också haft ångest över det men med två andra barn och en badrumsrenovering som visade sig ta över halva huset så har inte tiden funnits.   Sommaren kom och gick och magen...

Vecka 12 och livet känns lättare att leva. Jag är lite piggare och mår inte lika galet illa hela tiden. När jag ligger ner känner jag livmodern ungefär 5 cm ovanför blygdbenet. När jag är kissnödig på morgonen trycker livmodern upp urinblåsan eller...