Wow, här sitter jag och har påbörjat vårt IVF.... det är stort!
Jag hade bestämt mig för att inte säga nånting till E men jag nämnde att jag sprayat i förbifarten innan jag lämnade hemmet. Han behöver nog en break från allt IVF-prat (det har blivit ganska mycket eftersom jag är besatt) så nu lugnar jag ner mig lite. Föresten så är det ju svårt att både luta sig frammåt och trycka av sprayen snabbt och hårt! Ska nog tänka på den som en vanlig nässpray i fortsättningen.
Undrar när/om eventuella biverkningar kommer...
Eftersom vårt liv nu och ett tag framöver bestått av att räkna ner så fortsätter vi väl räkna nu då:
Spraydag 1 idag.
Om ca 10 dagar får vi en blödning.
Om 25 dagar lämnar jag första blodprovet
Om 27 dagar lämnar jag det andra blodprovet
Vul om 29 dagar
Äggplock om 4,5 veckor!
M
15 september 2011 08:55
Grattis till spraystarten! Skönt att ni äntligen är igång! :) För mig tog det nog nån vecka eller så innan biverkningarna kom igång på allvar. Jag blev mest irriterad, svettig och så var jag tvungen att gå upp och kissa varje natt under en vecka! Biverkningarna försvann så fort jag började med sprutorna. Stort lycka till! :) Kram!
http://bortomlangtan.blogspot.com
EVL
15 september 2011 14:50
Tack så mycket M!
Det låter bra det. Hoppas att jag kommer att må bra hela behandlingen.
Stor kram!
Morgonpigga Evelina
15 september 2011 09:12
Grattis till spraystarten!!! Jag tror att "sprayblödningen" kommer oberoende om man har haft ägglossning eller inte. Det är kroppens reaktion på att mängden östrogen och progesteron sjunker i blodet pga nässprayen. Det verkar som att blödningen kommer efter ca 10 dagar för dom flesta, men för mig har det tagit så långt som 18 dagar vid ena behandlingen och jag tror att vissa inte ens får blödning. Det är bara att vänta och se! Hör av dig till kliniken för att få råd om det dröjer mer än två veckor. Ang det du skrev tidigare: Om mannen din inte orkar lyssna samtidigt som du behöver ventilera så är mitt råd att söka hjälp själv. Även om ni är två om IVF:et så kan man söka samtalshjälp var för sig. Det kan också hjälpa. I alla fall var det så för mig och M. Jag fick stöd att berätta för honom vilken sorts stöd jag ville att han skulle vara och det hjälpte oss båda.
http://morgonpigg.nu
EVL
15 september 2011 14:55
Tack så mycket Evelina! Vad skönt att höra, då slipper jag oroa mig. Hör av mig till TF som du säger om det gått för lång tid.
Ja det skulle faktiskt vara skönt att få prata med någon utomstående. Ska tänka på det.
Kram!
Sandra
15 september 2011 10:37
Vad spännande! Eller ja, nässpray är väl kanske inte så spännande, men den är ju faktiskt starten på något som kommer att ändra hela era liv!
http://sandraromby.blogspot.com
EVL
15 september 2011 14:54
Tack! Njä det är väl mer att den representerar att vi äntligen är på väg ;)
Kram!
EVL
15 september 2011 14:53
Vad roligt ;)
Stor kram!
EVL
15 september 2011 14:53
Tack så mycket Anna! :)
Kramar!
EVL
15 september 2011 14:53
Åh tack så mycket vännen!
Kramar!
A
15 september 2011 13:13
Äntligen!!! :-D Nu ska det bli spännande vännen. Åh vad kul om detta går vägen, det kommer det fan att göra!
Jag frågade inget om endo faktiskt. Jag tänkte att det får ligga på hyllan ett tag till. Har en vän som har endo och hon talade om hennes problem, jag kände mig som en fis i rymden. Hon får ställa kl var annan timme på nätterna (med grön tampong + binda) för att inte vakna blodig m.m
Kraaaaaaam och lycka till nu!!!!!
http://hjartatbloder.blogg.se
EVL
15 september 2011 14:52
Ja verkligen, ÄNTLIGEN! :) Ja nu får det fan ta och vända här... ;)
Ok, ja jag tänker lite så också. Om jag skulle ha endo så borde det vara väldigt väldigt lite och behandlingarna är desamma ändå... kanske bäst att bara slappna av.
Kram och lycka till med de fina äggen! :)
akna
16 september 2011 11:12
Åh vad skönt att ni har fått sätta igång nu! Det är jobbigt och frustrerande att det behöver gå så långt, men det är ju bra att hjälpen finns! Blev ledsen när jag läste om er konversation, känner ju igen känslorna så väl! Här var det också sambon som var den "tröstande". Han sa inte så mycket om hur han kännde utan jag fick dra det ur honom. Jobbigt ibland, men samtidigt vet jag inte om vi orkat om båda varit som mig. De har nog kanske svårare att acceptera det på nåt sätt. Vet inte om det har med manligheten att göra? Men som jag sagt innan så spelar det ingen roll hur det hela gick till när man ser plusset! Det är jobbigt allt det där man går igenom innan och man får nog acceptera att vi reagerar olika...
Jag hoppas och håller tummarna att nedräkningen leder till ettstort plus!! Kramar
http://www.hoppofortvivlan.blogspot.com
EVL
16 september 2011 12:36
Ja det är så otroligt skönt! Är så tacksam för att vi kan få hjälp.
Det verkar som om det är en ganska vanlig konversation hos ofrivilligt barnlösa par, tyvärr. Det har säkert med manligheten att göra och samtidigt är de ju inte med om samma sak som vi kvinnor. Alla behandlingar och gynbesök som vi går igenom...
Tack så mycket vännen