Fem dagar kvar. Kan inte tänka på så mycket annat. Jo att kanske att jag igår lyckades fastna med benet under E när jag reste på mig och idag har superont i bäckenet. Det ilar när jag går och när jag sätter mig ner. Hur lyckas man med det?

Jag räknar också ner till en mysig lunch denna veckan med fina bloggvänner. Dit är det inte lika många dagar :)

Så har jag varit och lämnat urinprov igen. Det har inte kännts riktigt bra efter anitbiotikakuren så jag vill få det bekräftat att UVI:n verkligen är borta. Tyvärr så var de som vanligt så stressade att jag bara fick kissa och sen gå därifrån. Hann inte ställa några frågor alls. Svar på odlingen kommer om några dagar. Jag vet att KK som skrev ut Selexid förra veckan inte valde att odla vidare mitt prov och tittade inte heller efter GBS. Men det måste väl barnmorskan ha tittat efter när vi skrev in oss på mödravårscentralen?  Om jag skulle haft GBS skulle det väl visat sig på några av alla de prover jag lämnat hos både barnmorskan, kk och TF? Jag är så himla knäpp som oroar mig för allt hela tiden!

Nu är provet iallafall lämnat och nu ser vi fram emot rutinultraljudet som är om bara en vecka. Vi längtar som galningar trots att vi samtidigt är otroligt nervösa. Jag har påmint E varje dag om hur många dagar det återstår innan vi får se pyret igen och jag trodde han var less på att räkna ner, men igår när vi satt i soffan sa han plötsligt:

E - "Du har ju inte sagt något om dagarna idag!"

Jag - "Jaha, jag trodde du var less på att jag tjatade?"

E - "Nej absolut inte!"

Jag - "Ok det är 8 dagar kvar!"

E - "Nää det är bara en vecka kvar!!"

Jag - "Vad gullig du är, har du tänkt på det idag på jobbet?"

E (Ler och ser drömsk ut) - "Ja, hela dagen"

De senaste dagarna har magen verkligen "ploppat" ut. Eller så syns det mer nu när jag gått över till mammabyxor (äntligten). Jag som vill vänta med att berätta på jobbet till vi sett att allt är bra på RUL får det kämpigt att dölja magen i fikarummet. Det känns skönt att det bara är 9 dagar kvar till vår tid 11.30 på sjukhuset.

Imorgon har jag ätit klart kuren för urinvägsinfektionen men jag har inte fått någon tid för att lämna urinprov så att man vet med säkerhet att bakterierna är borta. Eftersom jag haft problem med UVI förut så vill jag vara på den säkra sidan. Därför ringde jag imorse och bokade tid till Måndagen. Det finns nog många som irriterar sig på oroade förstagångsgravida som jag men det spelar ingen roll. Jag vet att jag inte kommer att slappna av innan jag sett svart på vitt att allt är bra. Dessutom är det fortfarande inte helt borta, det känner jag varje gång jag går på toaletten.

Idag är det vecka 17+2 och det innebär inte bara att vi kommit en dag närmare RUL utan också att min bästa vän K ligger och föder barn! Hon som kämpat mot både endometrios och slöa/få spermier i 9 år. Mina tankar går också till fina Hjärtat blöder som idag får tillbaka ett fint embryo och blir ruvare <3! Extra mycket lycka till till er idag!

Måste bara skriva om min hemska mardröm som väckte mig klockan 4 imorse. Jag drömde att jag blivit med barn via IVF men att bäbisen inte skulle må så bra i min mage. För att den skulle överleva flyttade läkarna den till min systers mage. Jag kunde se bäbisen sparka där inne och var glad för att den snart skulle bli flyttat tillbaka till mig. Det skulle göras hos TF i Härnösand men när vi kom dit vägrade han göra det och sa att så fick man inte göra. Bäbisen skulle förbli i min systers mage och då blev det också hennes barn. Men hon ville inte ha det.

I drömmen satt jag och grät efteråt på en stol i köket. Min syster gav mig ett jättestort gossidjur och sa "Ja vi tänkte ju ge er den är när ni fött ert barn, men eftersom du inte får det nu så får du väl ta den här själv".

F R U K T A N S V Ä R D dröm!! Usch vad jobbigt det var att vakna upp och börja ifrågasätta om jag verkligen är gravid på riktigt.  Det var så skönt att kunna lägga handen på magen och känna att det är hårt och står upp där livmodern växer. Förstår inte varför det ska vara så svårt för min kropp att drömma fina drömmar om det som kommer i framtiden. Har det inte riktigt gått in i huvudet på mig än att vi verkligen väntar barn?

Idag går vi in i vecka 18. Trots att jag är galet trött, har ont i brösten och är hur yr som helst idag är det en toppendag :) Inte nog med att jag vaknade till en ny vecka och fick chans att gosa lite extra med E innan han åkte på jobbet, nu på dagen har jag fått goda nyheter både från fina Hjärtat blöder som idag haft ÄP och fina Min utredning som plussat!! Stort GRATTIS till er :)

Nu är jag tillbaka på kontorsstolen efter en morgon hos Kvinnokliniken. Jag fick såklart två unga killar som läkare, finns det ens kvinnliga doktorer på KK? De förklarade en massa om myom som jag redan visste och var allmänt stressade. Då jag sa att jag var orolig för urinvägsinfektion fick jag med en suck ta med mig en plastmugg på toaletten. Väl där inne hann jag tänka att detta vill de ha gjort fort men när jag väl kom ut var de mycket mer trevliga mot mig. De hade nämligen läst på lite och sett att jag behandlats hos Torbjörn och att det är en IVF-bäbis jag har i magen.

Nu fick jag helt plötsligt en gynundersökning och de ställde en massa frågor. Skönt att de förstod att jag behövde lite mer än svaret att man inte kan göra något åt sammandragningar.

Livmodertappen var lång, fast, opåverkad och bakåtlutad. Jag frågade också om livmodern hade rätt storlek och det hade den. Till slut gjorde de även ett UL och jag fick se pyret som sparkade och viftade med armarna! Vilken underbar känsla och vilken lättnad att se att bäbisen verkligen rör sig där inne. Fick veta att moderkakan ligger i framkant vilket säkert förklarar att jag känner mest rörelser/bubblor ut mot sidorna... och bara någon enstaka gång om dagen då jag sitter eller ligger ner så att det blir trångt där inne.

Doktorn mätte också huvudet och den visade på 16+4 vilket stämmer ganska bra då jag är i vecka 16+6 idag.

Pyret låg väldigt långt ner och det är säkert det jag känner som trycker neråt.

Innan jag gick fick jag svar på urinprovet och det visade på en liten ökning. Eftersom jag har sammandragningar fick jag antibiotika som jag börjar ta idag.

Funderar på om jag kanske gått och fått en urinvägsinfektion :( Magen är öm och det trycker på neråt mer än vanligt. Tycker också att jag har fler sammandragningar nu än innan, fastän det är svårt att veta om det verkligen är det eller inte eftersom det blir så spänt och trycker på när jag sätter mig ner. Ringde KK för ett tag sedan och förklarade symptomen. Där får man iallafall en tid utan att vara för tidigt gravid. Konstigt det där att jag får mer sammandragningar när jag är på jobbet än när jag är hemma. Kanske ligger jag mest och jäser när jag är ledig :)

När jag ringde E för att berätta om tiden imorgon kände jag av de första rörelserna för dagen i magen. Det var en lättnad iallafall :) Någon ligger och sprattlar på som vanligt där inne. Hoppas att sammandragningarna inte påverkar pyret. TF sa att det inte kunde orsaka något hemskt så jag tror på honom.