Det här med att tiden går sakta på slutet, det tycker jag inte alls stämmer. Däremot tar jag tillbaka det jag skrev om att jag trodde att det inte skulle bli sådär tungt och jobbigt på slutet som alla sagt. Det blev det. Och det kom ganska pang bom! också tycker jag. Efter vecka 33-34 någon gång så var det som om magen slutade växa utåt och mera uppåt istället. Pyret kom liksom in under revbenen på ett helt nytt sätt och det blev svårt att till och med sitta upprätt ibland. Numera måste jag vara först i fikarummet på jobbet så att jag kan sno åt mig en av de lyxigare fotöljerna för om jag sätter mig i soffan går det inte att sitta ordentligt. Om jag sitter alldeles för upprätt kommer magen i vägen och eftersom tyngdpunken ändrat sig glider jag bara neråt om jag lutar mig tillbaka. Varje gång jag ska ha tag i thékoppen på bordet grymtar jag till ofrivilligt för jag måste liksom ta sats och vagga framåt och greppa den i farten. Sen går jag som en pingvin nu också. Blir ofta härmad av andra i korridoren men det går verkligen inte att ta sig fram på något annat sätt.

Vår barnmorska förklarade den det såhär när någon i föräldragruppen beklagade sig över att det är jobbigt mot slutet: "Anledningen till att det är 9 månaders väntan är att mamman ska hinna bli less på att vara gravid och börja se fram emot en förlossning så att bäbisen äntligen kommer ut".

Visst det är lite bökigt att känna sig otymplig, svettig och stor men jag är högst tveksam till att jag någonsin kommer att vara så less på graviditeten att jag börjar längta efter att det ska vara över. Efter tre års kamp gick 9 månader nästan för fort ändå. Varje dag när Pyret väcker mig eller när h*n bökar då E pratar med magen blir vi ju påminda om vilket mirakel vi är med om. Jag kommer nog att sakna att bära omkring på meningen med livet innuti mig. Det är klart, Pyret kommer ju att finnas nära även på utsidan men det här efterlängtade tillståndet är så underbart.

Pyrets gissningslista:

C - Pojke, 10 Juli, 3240 gram och 52cm

Cecilia - Flicka, 10 Juli
Evelina - Flicka, 10 Juli, 3430 gram och 51 cm

Amanda - Pojke, 12 Juli,

Bortom längtan - Pojke, 12 Juli, 3480 gram och 51 cm

Hanna - Flicka, 13 Juli, 3480 gram och 49 cm

William valde oss - Flicka, 13 Juli, 3560 gram och 51 cm
Lilla jag - Flicka, 14 Juli, 3690 gram och 50 cm
Kajsa - Pojke, 15 Juli, 3540 gram och 52 cm

Marielle - Pojke, 15 Juli, 3365 gram och 50 cm

Mitt här och nu - Flicka, 16 Juli, 3570 gram och 51,5 cm
Tea - Flicka, 16 Juli, 3560 gram och 51 cm
EVL  - Pojke, 17 Juli, 3648 gram och 51 cm

Aron i vida världen - Pojke, 17 Juli, 3597 gram och 51 cm
Du + Jag och framtiden - Pojke, 18 Juli

Lina - Flicka, 19 Juli, 3800 gram och 52cm

Vecka 36 (35+0)