Blogga mer var det ja. Livet ba "haha" och gjorde hela familjen utom E förkylda samt gav mig världens ryggskott. Har inte kunnat böja mig framåt alls vilket inte underlättade ett endaste dugg då jag varit ensam med barnen hela helgen. Huset ser ut som....ja det är saker överallt! eftersom allt under knähöjd helt enkelt varit out of reach.

Samtidigt som jag är så trött hela tiden vill jag SÅ mycket! Jag gör så många planer och jag samlar på mig ideer på Pinterest och jag kollar priser och färger och målar tavlor i huvudet. Men inget blir gjort. Ingen träning heller vilket jag borde komma igång med. Amningen har hjälpt mig tappa alla gravid- och hormonkilona men musklerna är borta och jag skulle absolut må bra av att gå ner lite till. Jag är som man säger "inbetween pants"... Alltså jag är för smal för mina "tjockjeans", som jag köpte direkt efter A-Vs födsel, men lite för stor för mina gamla jeans. Får välja mellan att gå omkring med världens "påsrumpa" eller klämma in mig i alldeles för trånga byxor. 99 ggr av 100 väljer jag påsstjärt, eller helt enkelt mjukisbyxor. Känner mig aldrig fin. Är för trött för att köpa mer smink och snart är det slut på allt. Jag sover med blöjor under kudden så att jag kan byta på Elvis under natten utan att gå upp. Han vill fortfarande äta flera ggr under natten och vid 7 kommer i regel A-V in och vill se tv. Då vaknar i regel Elvis och är pigg. Vid 8 går E upp och vid 8.30 somnar Elvis om, oftast med huvudet tryckt mot mitt. Vid 9 tvingas vi upp pga att storasystern är hungrig och har minerat hallen med små pryttlar och kastruller. Istället för att vika tvätt så tvättar jag sporadiskt, torkar det och slänger det sen på hög med tanken "jag tar det när barnen sover". Den orken kommer inte och jag skjuter oftast upp det alldeles för länge. As we speak har jag helt allvarligt ett berg av kläder som är en meter högt nere i tvättrummet. Suck. Jag tar det imorgon. När barnen sover. Typ.

Elvis har nu fyllt hela 4 månader, FYRA! Vi firade med att ge honom lite banan eftersom han varit så himla intresserad av vad vi äter. Han sitter ofta i mitt knä när jag äter, eftersom han annars blir skiiitsur, och han vevar och greppar gaffeln hela tiden för att föra den till sin egen mun. Banan var ingen hit direkt. Han lät det typ rinna ut igen på en gång :)
Han har blivit en liten goding med mysig dubbelhaka. Gillar att mysa och kramas. Har skrattat riktigt för första gången. Pratar med oss genom att låta "mmmm" i olika tonlägen.

Anna-Vera är snart tre och det märks. Hon är känslig och vill göra saker på sitt sätt. Ofta glömmer jag att hon faktiskt är liten. Hon har lärt sig att man kan vara kär och säger ofta "mamma jag älskar dig...jag är kär i dig...och lillebror....och fisken (eller något annat inom räckhåll :D)
Vi tränar på att städa och att lägga saker där de hör hemma. Det går sådär. Hon har börjat slänga sig med engelska ord då och då, som ex sleep. Hemma pratar hon nonstop och hur bra som helst. Bland folk blir hon antingen knäpptyst eller pratar bäbisspråk.