E hatar ägg. Alltså han HATAR ägg. Det är på den nivån att han (allvarligt) hellre äter hundbajs än smakar på en äggmacka. Det är på den nivån att när E inte är hemma så frossar jag i omelett men måste städa bort alla eventuella spår och borsta tänderna innan han kommer hem. Det är på den nivån att det inte talas om ägg här hemma.

Det började redan när han var bäbis. Han åt allt annat men spottade ut just ägg. När han sedan började gå hos en dagmamma blev han itvingad äggmackor dagligen. Nu klarar han inte av ens lukten.

Idag skulle jag mysa lite med A-V. Hon och jag åt samma sak, potatis med fiskbullar i dillsås. För att lyxa till det kokade jag två ägg och blandade ner några äggbitar i hennes puréade mat. Big mistake. Hon gapade och skrek och nästan kräktes upp de små små bitarna. Fastän jag tog bort bitarna ur maten vägrade hon äta upp. Hon var helt hysterisk och jag fick nästan springa till skafferiet för att öppna en barnmatsburk med spagetti och köttfärsås. Efter en hel burk av det började hon förlåta mig.

Det fungar alltså inte med ägg där heller. Måste ju ligga i generna!

Har fullt upp för E jobbar hela helgen och A-V försöker lära sig krypa och det går väl, nja sådär och hon blir arg så fort jag inte är i samma rum osv... Vi hade besök av min systers barn (1 och 2.5 år gamla) igår. De for runt som en orkan här hemma. Både jag och A-V satt mest och gapade åt hur mycket två små underbaringar kan stöka till på bara tre timmar. Minstingens favoritsyssla är att ta tag i saker, vad som helst och bara kasta det i golvet. Den äldre av dem vill göra allt precis tvärtom och gärna pilla på saker som låter högt. Han hittade en Nalle Puh-docka som sitter på en stubbe med en massa knappar som spelar högljuda sagor och sånger när man trycker på dom. Funderade allvarligt på att slita av en sladd eller så i smyg för shit vad enerverande det var efter den 12:e "imse vimse spindel". När jag försökte stänga av Nalle Puh ville kusinen istället vara dj och började toktrycka på alla knappar samtidigt så att Puh stammade och typ skrek :)

Vi lagade middag samtidigt som småkillarna drogs till precis allt som de inte fick röra. Hade hjärtklappning hela kvällen tror jag :). När de gick hem runt 19,30 och det var dags att ta på pyjamas och mata med välling var A-V helt sjövild. Det kändes jättemärkligt eftersom hon är typ den lugnaste bäbis jag vet.

Nu sover hon i sin säng efter ännu en dag tillsammans med kussarna. Vi har gått prommenader i solen och ätit våfflor hemma hos min mamma. Barnen hade dragit fram rejält där med men det är ju samtidigt otroligt härligt. Hellre lite skit i hörnen än ett rent helvete.