Åh jag får ingen tid alls till att sitta vid datorn, eller göra något alls på egen hand. Elvis sover mycket mindre nu och när han är vaken vill han äta så fort han ser eller hör mig. Lägger jag honom själv någonstans blir han genast jättearg för helst vill han vara i famnen konstant. Det är jättemysigt med en bäbis som vill gosa jämt men det mesta blir lidande. De dagar A-V varit på dagis har vi bara suttit i soffan tillsammans han och jag.

Elvis är mycker mer "med" nu och han har börjat titta efter saker, helst lampor och intressanta tavlor samt leksaker. I tisdags fyllde han en månad (!) och det firade han med att le för första gången. Han har gett mig små små leendeliknande uttryck innan men den dagen log han med hela ansiktet länge :) snacka hjärtesmält! Det är nära att han lyckas rulla från mage till rygg också men oftast blir han alldeles för förbannad innan själva "rullen".

Anna-Vera är mindre trotsig mot mig vilket är skönt. Vi kämpar med blöjavvänjningen och det går segt men kanske framåt iaf. Som storasyster är hon toppen och vill alltid att Elvis ska vara med när vi gör något speciellt. Hon känns så stor hela tiden fastän jag försöker riktigt hårt att se den lilla lilla tjejen där inne. Hon kan så mycket och jag förstår inte när hon lärt sig det...hon kan luras, skojas, skämmas, trösta, vara sarkastisk och ofantligt vänlig. När vi fikar hos någon sitter hon stilla och väntar på att någon säger varsågod. När jag lagar mat drar hon sin lilla stol till mig och frågar vad jag gör. Hon är intresserad av att läta sig nya saker hela tiden :) Idag köpte hon för första gången något med sina egna pengar. Det kom två små tjejer och ringde på som ville sälja loomarmband de gjort själva. Jag hade inga pengar löst men frågade A-av om hon ville köpa med pengar från hennes ugglesparbössa. Det ville hon och hon var så stolt när hon fick räcka över sina tre små femmor :)

Jag då. Det känns som om jag kommit in i mammarollen igen. Det känns inte alls som om det var alldeles nyss som jag var gravid, vilket känns lite ledsamt. Jag vill komma ihåg mer än jag gör.
Magen blir mindre hela tiden men kroppen är såklart inte alls som den var innan. Det känns liksom som om hela kroppshållningen förändras efter att man burit på gravidmagen. Tarmarna och annat roligt håller på att flytta tillbaka för precis som efter första graviditeten så får jag ibland sådana fruktansvärda tarmvred, speciellt om jag ätit något samtidigt som jag suttit rätt ihopkurad. Idag är första dagen då jag känner att jag vågar bada badkar. Det var en lite nostalgisk upplevelse eftersom senaste gången jag badade var dagen han föddes, då jag hade värkar. Nu låg jag där med honom i famnen :)