Idag är det min tur att vara hemma med A-V. Dagen började som vanligt med att hon väckte mig genom att säga "maamma" och kasta nappen genom spjälorna. Då hon drar sig upp till halvliggandes vet man att hon inte kommer att somna om. Jag la henne hos migochvi läste en av favvopixiböckerna "knöl och bök och kissolyckan". Hon älskar att läsa bok. Jag var så trött att jag slöddrade och försökte smyga in nappen i munnen på henne så att jon skulle bli trött. Det funkade inte alls. Efter boken började hon klättra på mig och drog avmig täcket. Det var bara att lyda och gå upp.

Vi åt en mysig frukost tillsammans och efteråt borstade vi tänderna. Hon älskar att titta sig i spegeln och nu vinkar hon med hela handleden. Nu ligger jag på golvet i hennes rum medans hon kryper cirklar omkring mig och säger "nananana" och "mamma". Det står att kring 9 månader kan de få separationsångest och vill vara nära hela tiden, något vi verkligen rycker stämmer. Så fortjag försöker gå härifrån börjar hon skrika och jaga mig. Igår vågade hon inte vara i famnen hos sin farfar och hon vill hela tiden ha koll på vad som händer.

Nu närmar sig ettårsdagen med stora steg. Svårt svårt att förstå och hinna med!