Direktlänk till inlägg 8 januari 2016
Tänk att det ska vara så svårt att komma ihåg. Varje gång innan det är dags går jag runt och tänker samma sak... "Men vafan, har jag gått upp i vikt?" och "varför vill jag bara slå E på käften så fort jag ser honom idag?".
Mensen är här. Typ 4 månader sedan senast och det verkar som om kroppen är tillbaka i dess "normaltillstånd" - alltså igen ägglossning och cykler på mellan 60-120 dagar. Fan vilket dåligt humör jag är på! Och vad ont det gör. Och vad mycket jag blöder. Jag är liksom fulare också (haha) och håret är volymlöst och tråkigt.
Det är märkligt hur jag reagerade när jag förstod att jag fått mens. Direkt hjärtsnörp och liksom ett iskallt hugg som gick genom kroppen. Fortfarande. Undrar hur länge det kommer att sitta kvar? Den där känslan av att blod betyder ångest och sorg.
Jag vaknar till på morgonen av att E ska gå upp. Upptäcker att Elvis ligger vid mina fötter och hans varma små ben trycker sig mot min rygg. Han är 6, snart 7, men kommer ändå alltid in till antingen oss eller A-V under natten. Måste känna någons vär...
Men HEJ! Har gått en hel graviditet snart utan att skriva ner ett jota. Har också haft ångest över det men med två andra barn och en badrumsrenovering som visade sig ta över halva huset så har inte tiden funnits. Sommaren kom och gick och magen...
Vecka 12 och livet känns lättare att leva. Jag är lite piggare och mår inte lika galet illa hela tiden. När jag ligger ner känner jag livmodern ungefär 5 cm ovanför blygdbenet. När jag är kissnödig på morgonen trycker livmodern upp urinblåsan eller...
Min blogg finns numera också länkad från villhabarn.se
Det är en jättebra sida där information, articklar, forum och bloggar om barnlöshet samlats på en och samma ställe. Läs mer på www.villhabarn.se
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 | 8 | 9 |
10 |
|||
11 | 12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 | 23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 |
29 | 30 |
31 |
|||
|