Direktlänk till inlägg 14 februari 2011

Hur göra??

Av EVL - 14 februari 2011 20:52

Nej, mensen har inte kommit än, men när jag sitter ner har jag lätt mensvärk. Men bara när jag sitter... irriterande. Trodde att den skulle dyka upp bara nån dag efter sista tabletten :( Jobbigt att vänta!! Fastän man borde vara expert på det nu.

Idag innan träningen då jag var hemma för att byta om fick vi besök av E´s äldsta syster. Så fort jag gått hemifrån var hon på E och frågade om bröllop och barn. Han bet sig i tungan och svarade avvikande. Försökte låta bli att skrika..

(Jag har väl berättat att E´s yngsta syster, ca 6 år yngre än mig också försöker skaffa barn? De har varit väldigt öppna med det redan från början och det kom inte som en chock för någon. Hon har tjatat om att hon ska ha en massa barn i framtiden redan när jag och E träffades. Hursomhellst har det försökt i ett år nu. Jag har mått lite dåligt över det, kännt press eftersom jag inte vill att de ska lyckas före oss.)

E frågade hur det går för J att skaffa barn. Tydligen har de blivit desperata och sökt sig till tant L. Där hade hon sagt att de har *tro det eller ej* Bakteriell vaginos! Suck, det känns ju som om hon säger så till alla. Det är tråkigt men jag börjar tvivla lite på henne. Hon har dessutom inte ringt upp mig fastän jag lämnat medelande som hon ville. Orkar inte försöka få tag i henne mer heller, det känns så bra med TF.

Hursomhellst, E berättade ju detta om J så fort jag kom hem. Vi hade båda trott att de lagt barnagörandet på is eftersom hon ska plugga till våren. Till en början kändes det jobbigt eftersom så många känslor bubblade upp, men sen började jag tänka på hur vi mådde när det gått ett år. Hur ledsen och ensam man kände sig.

Kontentan av detta jättelång inlägg är alltså detta:

Jag har börjat fundera på att "komma ut" till E´s föräldrar. Kanske det hjälper hans syster, jag vet att jag blev så glad när jag fick stöd av alla er fina bloggläsare... men samtdigt försvinner ju den där sista livlinan av att få vara lite hemliga..... Jag vet inte hur vi ska göra!!

Innan plusset

Dela

Kix

14 februari 2011 21:54

Ni kanske kan välja att berätta för E's syster och inte föräldrarna? Annars kan jag tänka och tycka (nu när jag själv har väntat och längtat så länge) att vad skall det spela för roll om dina svärföräldrar vet att ni försöker. De kommer inte att bli mindre glada den dagen de får reda på att de skall bli farföräldrar; oavsett om de blir överraskade då eller om ni redan idag berättar att ni försöker. Dessutom kanske det kan vara skönt att slippa E's mammmas menande blickar etc, om det inte vore så att hon menade den nya soffgruppen :)

Om ni har bra relation till E's syster tycker jag verkligen att ni skall berätta för henne. Jag tror, såsom du skriver, att hon kanske kan känna sig ensam om det hon går igenom. Dessutom behöver hon säkerligen få stöd och hjälp i sitt val av läkare... :)

http://kix.bloggplatsen.se

EVL

15 februari 2011 10:10

Ja jag vet, det finns igentligen ingen bra anledning att hålla det hemligt längre. Det är den där dumma tanken på att en gång få överaska riktigt ordentligt. Tror inte att hans syster skulle kunna hålla det hemligt så isåfall blir det att berätta för alla. Vilket medför att vi måste berätta för de enstaka på min sida som inte vet nått.

Kram

Fröken solstråle

14 februari 2011 22:41

Förstår att du känner igen dig jag minns paniken man kände!!!
Det är bara ni själva som kan känna vilka ni ska berätta för, vi kände en enorm lättnad av att berätta för föräldrar och vänner om vår resa men alla är vi olika och ni måste tillsammans känna efter, väntar nu på svar från TF om sprutstart tiden går långsamt när man väntar.
Kram på dig !!!!

http://www.solensstralar.blogspot.com

EVL

15 februari 2011 10:07

Nästan alla på min sida vet om det och det känns helt ok, om än lite tråkigt. Vet inte hur vi ska göra. Vill ju inte ångra mig efteråt...

Vad roligt med sprutstart snart! Hoppas det går vägen. Själv väntar jag fortfarande på mensen, är på provera+4 idag :/

Kram!

Candra

15 februari 2011 06:55

Om inte annat så kanske ni kan "komma ut" till hans syster, det kan ju kännas skönt både för dem och er att veta om varandras situationer. Ni kan på så sätt hjälpa varandra under jobbiga familjesammankomster som kan vara fulla av frågor och blickar som man gärna hade sluppit. För hans föräldrar kan ni hålla det hemligt så länge ni vill tycker jag och spara den överraskningen till den dagen då ett litet pyre ligger och gottar sig i magen. Det kommer att hända snart, inte mycket till hjälpa kanske men jag både tror och hoppas att 2011 blir ert år oxå.

Kram

http://hizukiblogg.cryptorize.com/#home

EVL

15 februari 2011 10:03

Tack Candra, det hoppas jag också. Vi pratade lite om att bara berätta för systern, är dock tveksam till att hon skulle kunna hålla det hemligt.

Kram!

minutredning

15 februari 2011 09:08

om ni känner att ni kan prata med hans föräldrar om allt så tycker jag ni ska säga det.. och som du sa där, kanske är en hjälp för hans syster också.. kanske du kan ha någon mer att prata med.. både mina å sambons föräldrar vet om våra problem. och de tycker jag är skönt, dom har även fått veta varje gång vi blivit gravid så man har några som kan hoppas åt oss.. för vi har ju själva inte mkt hopp längre...

Kram

http://minutredning.bloggplatsen.se

EVL

15 februari 2011 10:02

Hans föräldrar är väldigt stöttande men inte sånna som gärna talar om känslor. Vet inte riktigt hur det skulle gå att berätta för dom. Antagligen bra men jag är samtidigt rädd att ångra mig efteråt...

Fast det låter ju skönt att ha berättat det. Bra att ni får så mycket stöd. Kram!

Min längtan

15 februari 2011 10:04

Näe, vet du vad!
Alla får samma behandling där känns det som.
*knyter sig i magen när jag läser om det*

Jag har tagit ett steg vidare...

KRAM fina du!

http://minlangtan.bloggplatsen.se

EVL

15 februari 2011 10:08

Ja visst känns det som det? Tycker också att det är ledsamt, tycker så otroligt mycket om både tant L och A :(

Vad bra, har ni vänt er till TF?

Kram!

Vår förlossning med Else 2021-11-17 Del 1

Kommentarer (0)

Av EVL - 10 februari 2022 15:51

Jag gick tre dagar över tiden med de andra barnen så jag var nog inställd på att gå över även denna gång. Fastän kroppen testat mig lite då och då i flera veckor innan bf. Jag sa rätt ofta "Nä den här bäbisen kommer att komma tidigare" men bf närmade...

Sista tiden som gravid med Bullen

Kommentarer (0)

Av EVL - 15 december 2021 19:53

Precis som när jag var höggravid med Elvis så kände jag mig aldrig riktigt färdig med att vara gravid. Jag ville hålla kvar vid tiden så mycket som det bara gick och hade nästan ångest över att det snart skulle vara över. Visst var det jobbigt. Det v...

Två dagar till BF!

Kommentarer (0)

Av EVL - 15 november 2021 09:18

Jag vaknar till på morgonen av att E ska gå upp. Upptäcker att Elvis ligger vid mina fötter och hans varma små ben trycker sig mot min rygg. Han är 6, snart 7, men kommer ändå alltid in till antingen oss eller A-V under natten. Måste känna någons vär...

Världens senaste uppdatering vecka 38

Kommentarer (0)

Av EVL - 2 november 2021 11:34

Men HEJ! Har gått en hel graviditet snart utan att skriva ner ett jota. Har också haft ångest över det men med två andra barn och en badrumsrenovering som visade sig ta över halva huset så har inte tiden funnits. Sommaren kom och gick och magen...

Inskrivning vecka 12

Kommentarer (0)

Av EVL - 4 maj 2021 16:00

Vecka 12 och livet känns lättare att leva. Jag är lite piggare och mår inte lika galet illa hela tiden. När jag ligger ner känner jag livmodern ungefär 5 cm ovanför blygdbenet. När jag är kissnödig på morgonen trycker livmodern upp urinblåsan eller...

Visa fler inlägg