Jag var i skapartagen igår. Tänkte att jag skulle få stryka iallafall någon punk på den långa att göra/fixa/skaffa-listan som jag går runt och bär på. Istället för att koncentrera mig på jobbet mot slutet av dagen satt jag istället och filade på vårt förlossningsbrev. Oj vad svårt det var, och vad overkligt det kändes och vad nära vi är att träffa vårt lilla Pyre! Har ingen aning om jag glömt något men jag fick med det allra viktigaste. Jag tog upp min rädsla för att bäckenet ska vara för trångt, att jag är rädd för att kräkas och hur vi vill ha det när bäbisen väl är ute.

Kvällen spenderades med penseln i handen för nu börjar det ju bli lite bråttom med att fixa iordning i skötrummet. Det ska rivas och spacklas och målas och städas. Blått blir det, samma färg som finns i Pyrets rum. På Lördag hämtar vi ut skötbordet och ställer det på plats. Overkligt!

Idag är det snorvarmt och jag börjar förstå varför min lillasyster klagade så mycket i slutet av hennes första graviditet. Händerna och fötterna ser ut som ballonger och det gör så ont i baksidan av höger revben att jag inte kan sitta kvar på skrivbordsstolen ibland. Dagen innan vecka 34 kände jag mina första förvärkar. Iallafall tror jag att det är det jag känner. Det ilar och drar långt ner i magen, ungefär som mensvärk. Spännande att kroppen börjar träna på allvar.

Vecka 34 (33+1)