Idag går vi in på övertid. Faktiskt trodde jag inte att vi skulle gå såhär långt. Speciellt inte utan att det hänt något som visar på att en förlossning är på gång. Inga värkar på nätterna, ingen slempropp som gått... Allt är lugnt. Det blir ett litet Februaribarn. Kanske håller h*n ut till närmare pappans födelsedag den 13:e :S

Men jag är trött. Så himla trött och varm och avtrubbad. Som om jag hade influensa ungefär. Det var verkligen inte särskilt bra att E skulle jobba hela helgen och att mamma åkte på förkylning som gör oss isolerade hemma. Jag hade så gärna blivit ompysslad nu och det är jobbigare än vanligt att orka tänka på lunch och middag och rättvisa aktiviteter för en livlig liten 2,5-åring.

Igår målade vi och städade och tvättade och sjöng och grejjade men idag är det verkligen stopp. Vi har bara gått från soffan till sängen till soffan hela dagen. Jag mutar henne för att hon ska vilja mysa och vara stilla.

Det snöar helt galet mycket här och E har ont i magen över allt som behöver skottas och att han inte är hemma för att ta hand om snömassorna på dagarna. Plogbilen lämnar hela gatans snö hos oss också så varje morgon och varje kväll sliter han med spaden där ute och ser till att bilarna inte är insnöade. Det är bara att hoppas att det inte sätter igång med världens fart när det väl är dags så att vi hinner göra allt vi måste innan vi kan ta oss ifrån huset.

Magen har iallafall blivit mer "hängig" vilket borde betyda något. Det är inte heller lika mycket tryck uppåt längre. Det känns som om jag bär hela barnet på ljumskarna.

Jag har inte blivit less på att vara gravid. Känner att jag kommer att sakna det mesta faktiskt. Har tagit nakenbilder på mig ( som jag hoppas kunna gömma någonstans på datorn sen ) för att liksom få komma ihåg. Jag gillar mig själv mycket mer när jag är gravid, fastän jag såklart tycker att det är skönt att få träna och känna mig "tjatare" igen. För E är det tvärtom. Han längtar tills vi kan vara "bara vi två" igen och jag vet att han mer ser mig som en behållare nu. Det är ju en viss skillnad på vikten...

Igår gjorde jag en förlossningslåtlista på Spotify om vi mor förmodan skulle vilja lyssna på musik medans vi föder barn. Innan vi somnade tittade vi återigen på youtube på nyfödda små bäbisar och idag har jag kollat på "one born every minute" för att försöka få in i skallen att vi ska föda igen. Märklig känsla att veta att hela tillvaron kan ändras inatt, imorgon eller om bara några timmar.

A-V har så himla mycket ork nu och springer från rum till rum. Tänder och släcker lamporna. Drar fram leksaker och skriker "mamma.. mammma.. maaaammmmaaaa" hela tiden. Jag får sånt dåligt samvete för att jag inte orkar hålla samma tempo. Nu ska vi bada för att hon ska få något roligt att göra och för att jag ska få ligga ner ett tag.

Gissningslista:

Sarah: 27 Januari, pojke.

Inte som vi tänkt: 28 Januari, pojke, 3590 gram och 52 cm.

Lina: 28 Januari, pojke, 3780 gram och 51 cm.

Min mamma: 29 Januari, pojke, 3430 gram och 53 cm.

Kajsa: 29 Januari, pojke, 3340 gram och 52 cm.

A: 29 Januari, pojke, 3309 gram och 51 cm.

Syster Malin: 30 Januari, pojke, 3425 gram och 49 cm.

Marielle: 30 Januari, pojke, 3274 gram och 51 cm.

Millis: 31 Januari, pojke, 3550 gram.

Syskonjakt: 1 Februari, flicka, 3810 gram och 49 cm.

Tina: 2 Februari, flicka.

Du och jag och framtiden: 2 Februari, pojke, 3640 gram och 51 cm.

Att vara mammor: 2 Februari, pojke, 3030 gram och 49 cm.

EVL: 3 Februari, pojke, 3640 gram och 50 cm.

Åren går: 3 Februari, flicka, 3555 gram och 50 cm.

Lilla jag: 4 Februari, pojke, 3470 gram och 51 cm.

Bortom längtan: 5 Februari, pojke, 3410 gram och 50 cm.

Längtar efter tresamhet: 5 Februari, flicka, 3965 gram och 53 cm.

C: 6 Februari, flicka, 3542 gram och 49 cm.

PiOmiO: 7 februari, flicka, 3670 gram och 51 cm.