Igår tog jag den sista Lactal:en! Nu behöver jag bara använda en annan kräm 2 ggr i veckan. Nu börjar istället oron för att bakterien inte ska ha försvunnit, eller ännu värre, att det inte ska funka ändå. Men de tankarna slår jag bort!

Mitt nya positiva jag säger till mig att jag ska ta vara på allt positvt och snällt som L sa vid mitt senaste besök. Detta kommer att ordna sig. Snart kommer också vi få vara lyckliga på riktigt.

Flera ggr har vi trott att vi lyckats för att senare inse att alla symptom berodde på mens eller hormonsvängningar, så jag har fått smaka på känslan av att ha lyckats. Men bara nästan. Det är svårt att föreställa sig hur det kommer att kännas. Att få duscha på morgonen utan att vilja gråta en skvätt.

Att få glädjas åt andras graviditeter och kunna bete sig som folk igen.

Vi ska också få överaska våra familjer på ett roligt sätt när vi berättar om graviditeten. Mest av allt längtar jag till att få berätta om vår kamp. Att vi igentligen ville ha barn för ett år sedan... Vilken lättnad det kommer att vara.

Jag längtar!

 

Kix

28 maj 2010 22:01

Alla den positivism som L ger, det är nästan det bästa med att gå dit!!! Man mår så bra av att vara där och man mår fortfarande lika bra när man går därifrån. Det som ändå oroar mig är att även om hur positiv hon är och hur positiv vi blir av henne så kanske det ändå inte fungerar... Fast med extra positivism i kroppen och inga bakterier som spökar så kan det ju bara bli bättre!! Kram Kix

http://kix.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag gick tre dagar över tiden med de andra barnen så jag var nog inställd på att gå över även denna gång. Fastän kroppen testat mig lite då och då i flera veckor innan bf. Jag sa rätt ofta "Nä den här bäbisen kommer att komma tidigare" men bf närmade...

Precis som när jag var höggravid med Elvis så kände jag mig aldrig riktigt färdig med att vara gravid. Jag ville hålla kvar vid tiden så mycket som det bara gick och hade nästan ångest över att det snart skulle vara över. Visst var det jobbigt. Det v...

Jag vaknar till på morgonen av att E ska gå upp. Upptäcker att Elvis ligger vid mina fötter och hans varma små ben trycker sig mot min rygg. Han är 6, snart 7, men kommer ändå alltid in till antingen oss eller A-V under natten. Måste känna någons vär...

Men HEJ! Har gått en hel graviditet snart utan att skriva ner ett jota. Har också haft ångest över det men med två andra barn och en badrumsrenovering som visade sig ta över halva huset så har inte tiden funnits.   Sommaren kom och gick och magen...

Vecka 12 och livet känns lättare att leva. Jag är lite piggare och mår inte lika galet illa hela tiden. När jag ligger ner känner jag livmodern ungefär 5 cm ovanför blygdbenet. När jag är kissnödig på morgonen trycker livmodern upp urinblåsan eller...