Sara

25 mars 2011 18:19

Vem är jag?
Jag heter Sara, är 18 år och bor i lilla staden Eskilstuna. Har senaste åren varit väldigt intresserad av just ofrivillig barnlöshet och att lära mig mycket om det har varit viktigt. Känner ingen som är ofrivilligt barnlös i öppenhet men visst har man sett hur det hugger till i hjärtat på vissa när ämnet graviditet kommit upp. Vad det beror på vet jag inte men enligt personen själv är gubben inte riktigt redo än, sant eller inte, man ser längtan i hennes ögon.
Jag tycker att du skriver helt fantastiskt bra och att du verkligen lyckas fånga det som är viktigt och sätta ord på alla känslor så att man förstår väldigt bra även om man själv inte har upplevt känslorna.
Jag brukar kika in här minst en gång om dagen och håller tummarna för att ni och alla andra ofrivilligt barnlösa par till slut ska få era små för det förtjänar ni verkligen!
Jag är tacksam för att ni är så villiga att dela med er av era känslor och tankar, jag suger åt mig så mycket som möjligt av era tips på hur man som utomstående kan hantera situationer. Man vet ju faktiskt aldrig när man kan behöva använda dom!

Fortsätt som du/ni gör, det är helt fantastiskt att få följa er och ta del av era upplevelser!

EVL

28 mars 2011 10:00

Hej Sara,

Tack för att du berättade lite om dig själv. Roligt att veta mer om sina läsare. Tack så mycket också för dina fina ord!

Kram!

Anna

27 mars 2011 09:28

Räknar med att du har läst min profil och vet lite om vem jag är... men det var jätte kul att du kommenterade hos mig, så jag hittade hit! Jag tror det kommer gå bra för er!

Kramar!

EVL

28 mars 2011 10:03

Ja jag har uppdaterat mig på din blogg. Är glad att jag hittade dig. Ska fortsätta läsa, följa och hoppas för er!

Kram

Annika

27 mars 2011 10:30

Du verkar veta vem alla dina lärare är. Jag försökte tänka tillbaka på hur jag hittade din blogg men jag kommer inte riktigt ihåg. Det var någon gång i höstas. I samband med att vi fick vårat första missfall. Det var på något sätt skönt att läsa om dina tankar och funderingar som stämde in på mina. Jag levde i fantasivärlden att när man väl bestämmer sig för att börja försöka så är man gravid inom två månader. Så blev det ju inte riktigt för oss. Jag är 27 år och arbetar som mellanchef på ett stort företag i göteborg. Trodde liksom du att allt var möjligt bara man gav sig fan på det. Barnafrågan var dock lite svårare. Nu har vi dock ett litet pyre som ligger och förhoppningsvis vill stanna hos oss. Och en annan slags rädsla bor hos oss. Ditt sätt att skriva och er kamp har fångat mig och jag läser din blogg varje dag, ibland flera gånger. Jag tycker som jag sagt flera gånger förut att du är otroligt stark!

EVL

28 mars 2011 10:04

Ja det verkar så :). Den där fantasivärlden känner man ju igen. Så glad att ni har ett pyre i magen och att mina ord kunde hjälpa dig! Tack så mycket!
Kram