Min syster har en sambo som är otroligt! duktig på att fotografera. Tillsammans har dom redan gjort flera familjealbum och ett speciellt fint album till deras lilla son. De börjar med bilder från den dagen de fick ett pluss på stickan (första försöket) och fortsätter med bilder från bb och vidare till hans 8-månadersdag. De har skrivit jättefint till alla bilderna och min systerson kommer garanterat att uppskatta den när han blir äldre.

Funderade lite på hur vår bok till vår kommande son/dotter kommer att se ut. Antagligen utan försköningar men säkert med minst lika mycket glädje. Kan tänka mig att det kommer att stå ungefär såhär:

"Kära ******, du ska veta att du var älskad och eftertraktat långt innan du föddes. Mamma och pappa längtade så innerligt efter dig i flera år medans de förberedde sitt liv för din skull. Mamma studerade och pappa började jobba. Tillsammans sparade vi ihop pengar för att kunna köpa ett hus till vår familj. När vi flyttade in i huset började vi försöka skapa dig. Ibland går tyvärr allt inte som man tänkt sig och livet blir en prövning. Trots att mamma och pappa gjorde allting rätt blev vi inte med barn. Vi fick kämpa för att en dag kunna hålla dig i vår famn. Trots jobbiga behandlingar och oändligt massa tårar visste vi att varje andetag ledde oss närmare dig. Vår kärlek till dig fick oss att fortsätta.

Mamma fick diagnosen PCOs vilket gjorde att hon var tvungen att ta en spruta i magen varje dag för att framkalla en ägglossning. Hormonerna gjorde att hon gick upp i vikt och blev nedstämd. Stundtals kände vi hopp och andra stunder kändes längtan efter dig nästan övermäktig. Mamma och pappa gick till en jättesnäll läkare i Härnösand som var optimistisk och trodde att allt skulle ordna sig.

Så en dag, efter flera olika behandlingar och utan att mamma och pappa riktigt vågade tro på det fick vi ett pluss på stickan. Mamma och pappa var chockade och grät mycket. Efter två år fanns du äntligen i magen! Lyckan var total.

Mamma och pappa var oroliga för dig genom hela graviditeten. Pappa förbjöd mamma att gå ut på google.se för att läsa om hemska saker. Tillsammans uthärdade vi dagarna fram till det första ultraljudet då vi fick se dig för första gången. Både mamma och pappa grät av lycka.

Äntligen fick pappa börja måla ditt rum och bygga din säng. I ditt rum har vi stått oändligt många gånger med sorg i hjärtat, längtat och fantiserat om hur det skulle se ut när du äntligen kom till oss. Mamma packade upp dina första bäbiskläder, de hade vi haft gömda långt in i en hemlig låda. Ibland brukade mamma plocka upp dem och lukta på dom. Det brukade göra henne ledsen men nu var hon glad. Ditt rum blev så fint och precis som vi föreställt oss.

Nu har magen växt rejält och pappa kan känna sparkar! Han pratade med dig varje dag och berättade hur mycket vi längtade. Vi var fortfarande väldigt oroliga för att något skulle gå snett. Mamma var lycklig för varje spark du gav henne innifrån magen.

Äntligen hade värkarna satt igång och mamma och pappa åkte in till BB. Det gjorde ondare och ondare men både mamma och pappa var glada och tacksamma för att vara där. Klockan 09,48 tittade du äntligen ut och du var det vackraste i världen! Vi är så tacksamma för att du finns hos oss. Du är ett mirakel och en påminnelse om att ta tillvara på det viktiga i livet. Vi älskar dig!"

 

Sandra

28 mars 2011 14:29

Vad fint!
Vi tänkte sätta ihop en fotobok tills att dottern blir sex månader (ett år blir alldeles för mycket bilder!) och det kommer nog att stå något sådant. TF kommer garanterat att bli omnämd :-)
Hoppas att ni snart får börja med första bilderna till eran bok!

http://sandraromby.blogspot.com

EVL

28 mars 2011 15:05

Tack så mycket Sandra. Ja den dagen vi kan göra en sånn bok kommer han absolut att finnas med. Han finns nog i mångas böcker :)

Tack!
Kram

 

Orättvisan

28 mars 2011 23:07

Och här sitter jag med klumpen i halsen och tårarna rinnandes en vanlig måndagkväll! Så fint! <3

http://www.orattvisan.blogg.se

EVL

29 mars 2011 08:29

Tack så hemskt mycket!

 

Cecilia summerar

28 mars 2011 23:52

Härligt att du tänker hälsningen och drömmen ända fram till ert första möte! Jag hoppas och tror att den snart blir till verklighet

http://www.villhabarn.se/blogg/3395

EVL

29 mars 2011 08:29

Tack så jättemycket Cecilia!

 

M

29 mars 2011 09:46

Vad fint skrivet!! Ert framtida barn kommer uppskatta det mycket. Har också länge haft funderingar på att göra en liten bok till barnet vi önskar få...

Kram!

http://myhartfordhome.blogspot.com

EVL

29 mars 2011 09:59

Tack så mycket M! Jag tycker att du ska göra det. Ta mycket bilder och skriv ner allt som händer den första tiden :)

Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag gick tre dagar över tiden med de andra barnen så jag var nog inställd på att gå över även denna gång. Fastän kroppen testat mig lite då och då i flera veckor innan bf. Jag sa rätt ofta "Nä den här bäbisen kommer att komma tidigare" men bf närmade...

Precis som när jag var höggravid med Elvis så kände jag mig aldrig riktigt färdig med att vara gravid. Jag ville hålla kvar vid tiden så mycket som det bara gick och hade nästan ångest över att det snart skulle vara över. Visst var det jobbigt. Det v...

Jag vaknar till på morgonen av att E ska gå upp. Upptäcker att Elvis ligger vid mina fötter och hans varma små ben trycker sig mot min rygg. Han är 6, snart 7, men kommer ändå alltid in till antingen oss eller A-V under natten. Måste känna någons vär...

Men HEJ! Har gått en hel graviditet snart utan att skriva ner ett jota. Har också haft ångest över det men med två andra barn och en badrumsrenovering som visade sig ta över halva huset så har inte tiden funnits.   Sommaren kom och gick och magen...

Vecka 12 och livet känns lättare att leva. Jag är lite piggare och mår inte lika galet illa hela tiden. När jag ligger ner känner jag livmodern ungefär 5 cm ovanför blygdbenet. När jag är kissnödig på morgonen trycker livmodern upp urinblåsan eller...