Det känns som om tröttheten är på väg tillbaka. Perfekt timing nu när E har fyllt år och det kommer en massa folk både på middag och sen på kalas. E´s syster är dessutom glutenallergiker så det blir mycket specialbak och mycket städning på schemat för helgen. Blir så matt bara jag tänker på det.

Barnmorskan ringde upp och pratade en stund med mig om det här trycket jag känner ner mot underlivet när jag slappnar av. Hon förklarade det med att eftersom bäbisen befinner sig under naveln så här tidigt i graviditeten så skapas det ett väldigt tryck. Det går över när jag gått några veckor till. Det är ju sååå tidigt än. Det får jag alltid höra när jag pratar med henne. Irriterande. Hon trodde iallafall inte att det skulle vara några som helst problem och tyckte att jag skulle sluta känna efter så mycket. Lätt för henne att säga.

För första gången på länge kände jag att jag behövde gråta en skvätt efter vårt samtal. Jag vet inte varför igentligen. Kanske för att BM pratat om att hon förstår att jag är orolig eftersom vi hade svårt att bli med barn. Tror det var känslan av att ständigt misslyckas, att vänta på att det ska gå åt helvete som kom tillbaka.

Varför kan jag inte bara känna lugn och ro utan måste hela tiden hitta nya saker att oroa mig för? Under lunchen gick jag och la mig i vilorummet, grät en skväll och somnade sedan en timme. Jag tog med mig kameran och tittade på ultraljudsfilmen en gång för att påminna hjärnan om att jag verkligen är gravid.

Efter en stunds vila känns det bättre men huvudvärk och trötthet blev jag inte av med. Pyret är snäll och sparkar och rör på sig då och då så att jag kan få le ett tag. Efter vilan är den mesta av tryck-känslan borta för stunden och det ilar mest bara i ljumskarna. Skönt att känna att livmodern växer på där inne.

 

Lilla bönan

16 februari 2012 15:53

Förstår precis hur du känner, jag oroar mig hela tiden och är livrädd för att något ska hända. Tyvärr får vi nog leva med detta tills lilla bebis kommer och vi verkligen kan tro på det!!
KRAM

http://lillabonans.blogspot.com

EVL

20 februari 2012 13:07

Ja det är nog svårt att bli av med de tankarna.
Kram!

 

A

16 februari 2012 16:13

Klumpigt av bm att säga så. Hinner du med någon vila alls i helgen? Kram

http://www.hjartatbloder.blogg.se

EVL

20 februari 2012 13:06

Ja verkligen, hon är lite plump av sig. Nja det blev inte så mycket vila men jag ska försöka ta igen det i veckan :)
Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag gick tre dagar över tiden med de andra barnen så jag var nog inställd på att gå över även denna gång. Fastän kroppen testat mig lite då och då i flera veckor innan bf. Jag sa rätt ofta "Nä den här bäbisen kommer att komma tidigare" men bf närmade...

Precis som när jag var höggravid med Elvis så kände jag mig aldrig riktigt färdig med att vara gravid. Jag ville hålla kvar vid tiden så mycket som det bara gick och hade nästan ångest över att det snart skulle vara över. Visst var det jobbigt. Det v...

Jag vaknar till på morgonen av att E ska gå upp. Upptäcker att Elvis ligger vid mina fötter och hans varma små ben trycker sig mot min rygg. Han är 6, snart 7, men kommer ändå alltid in till antingen oss eller A-V under natten. Måste känna någons vär...

Men HEJ! Har gått en hel graviditet snart utan att skriva ner ett jota. Har också haft ångest över det men med två andra barn och en badrumsrenovering som visade sig ta över halva huset så har inte tiden funnits.   Sommaren kom och gick och magen...

Vecka 12 och livet känns lättare att leva. Jag är lite piggare och mår inte lika galet illa hela tiden. När jag ligger ner känner jag livmodern ungefär 5 cm ovanför blygdbenet. När jag är kissnödig på morgonen trycker livmodern upp urinblåsan eller...