Provsvaren kom och visade på D-vitaminbrist denna gång och en ok nivå järn. Nu orkar jag inte söka något mer för det här utan försöker bara ta det lugnt när jag känner mig nere eller yr. E har köpt järntabletter åt mig och jag försöker stressa mindre än innan. Antar att det är ångest som gör att jag mår såhär. När jag stannar upp och tänker efter förstår jag att det är vissa situationer som får mig att känna mig sämre... Det tillsammans med lite sömn eller dåligt med mat är en superdålig kombo.

Receptet nu är att fortsätta träna så mycket som jag gör, så länge det känns bra. För det är det enda (förutom barnen såklart) som får mig riktigt glad känns det som. Jag behöver köra slut på mig. Ofta så känns det som om jag har en motor på insidan som bara måste få varvas ur. Får jag inte det blir jag på så jädra dåligt humör.

Jag ska fortsätta äta som en häst och inte försöka dra ner på något (förutom jobb och stress då såklart). Försöker också att inte stressa upp mig när jag är med barnen. Att anamma mammas motto om att ta det lugn även när man är svinaktigt försenad... fast shit vad det är svårt. Samtidigt vill jag inte att mina barn ska komma ihåg att mamma alltid sa "KOM NU VI HAR SKIIIITBRÅTTOM!"

Det börjar närma sig A-Vs 5-årsdag och semestern står för dörren. Det är så jädra härligt med ljuset och allt det gröna. Vi har jobbat en del hemma och börjar få det som vi vill ha det, även om det är en bit kvar. Barnen ska få en koja till trädgården och vi ska måla trädetaljerna på huset svart. Utöver det, inga måsten. Så skönt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag gick tre dagar över tiden med de andra barnen så jag var nog inställd på att gå över även denna gång. Fastän kroppen testat mig lite då och då i flera veckor innan bf. Jag sa rätt ofta "Nä den här bäbisen kommer att komma tidigare" men bf närmade...

Precis som när jag var höggravid med Elvis så kände jag mig aldrig riktigt färdig med att vara gravid. Jag ville hålla kvar vid tiden så mycket som det bara gick och hade nästan ångest över att det snart skulle vara över. Visst var det jobbigt. Det v...

Jag vaknar till på morgonen av att E ska gå upp. Upptäcker att Elvis ligger vid mina fötter och hans varma små ben trycker sig mot min rygg. Han är 6, snart 7, men kommer ändå alltid in till antingen oss eller A-V under natten. Måste känna någons vär...

Men HEJ! Har gått en hel graviditet snart utan att skriva ner ett jota. Har också haft ångest över det men med två andra barn och en badrumsrenovering som visade sig ta över halva huset så har inte tiden funnits.   Sommaren kom och gick och magen...

Vecka 12 och livet känns lättare att leva. Jag är lite piggare och mår inte lika galet illa hela tiden. När jag ligger ner känner jag livmodern ungefär 5 cm ovanför blygdbenet. När jag är kissnödig på morgonen trycker livmodern upp urinblåsan eller...