Förstod att det inte var någon större idé att längta efter att mensen skulle komma igång igen. Hade kanske nån liten förhoppning om att det skulle ha "ordnat till sig nu" (haha) men det har det ju såklart inte. Jag har fått tillbaka alla sånna där konstiga krämpor som jag brukade ha och det ger mig väldiga flash-backs hela tiden. Det hugger och spränger och knäpper i äggstockarna. Jag känner hur det krampar i livmodern till och från. Antar att det är en massa stora ägg som inte fått ägglossats och som spricker eller bara allmänt irriterar där inne. Idag gör det ont att sätta sig ner och hela underdelen av magen är öm öm öm.

Cd 52 idag och inget blod än. Precis som förut.

Jag berättade för mamma idag att vi planerar att sätta tillbaka ett fryst embryo, och när. Detta eftersom hon måste ta hand om A-V när det är dags. Vi tänker inte berätta något för någon annan. Denna gång ska vi få göra barn privat, eller ja... då privat det går efter omständigheterna.