A-V börjar bli morgonpigg nu när hon går upp "tidigt" för att åka till förskolan. Imorse var jag uppe och gjorde mig iordning när jag plötsligt hörde någon som ropade "maaammmmaaaaa" genom nappen. Det var A-V (ja vem skulle det annars vara ;P) som vaknat och stod upp i spjälsängen med kudden i ena handen. Hon var jätteglad och följde snällt med till skötbordet. Pekade på E och sa "appa?" men jag förklarade att han skulle få sova lite till. Hon nickade ok och vinkade.

Hon har börjat ha åsikter om vad hon ska ha på sig på dagarna nu och hon blir alltid glad av att se sin garderob. Jag visade upp de kläder jag valt och hon skrattade och nickade godkännande. En grön tröja med ljusgröna blommor och svarta byxor. Sen gick vi på jakt efter allt hon gömt från mig dagen innan. Vi hittade min borste i hennes barnvagn och hon tittade på när jag försökte tova ut håret. Jag berättade att hon skulle på förskolan och leka med barnen och hon blev glad som vanligt.

Jag gjorde mig iordning och hon cirkulerade kring mig och upptäckte leksaker som hon spritt ut kvällen innan. Delfinen i badkaret och pixiboken i bidén. Hon läste högt för mig och pekade och skrattade. Ville inte släppa den så den fick följa med till hallen där det var dags att ta på overallen. Hon satte sig ner och försökte hjälpa till. Det är så roligt att se när hon försöker ta på sig skorna och när hon sätter mössan på bakochfram.

Vi åkte till förskolan och hon var glad och pekade när vi närmade oss dörren in till Norrgården. Men så när vi tagir av alla ytterkläder och det var dags för hejdå-pussen tog det tvärstopp. Hon ville inte gå in genom grinden till lekhörnan och jag fick ta henne i famnen och följa med. Hon tryckte sig mot mig och ville inte alls ner och leka med de andra barnen trots att kompisen Jack som skolades in samtidigt kom fram och gav henne leksaker och försökte kramas. Tillslut fick fröken bara ta henne och jag fick snabbt gå därifrån. Då jag vände mig om skrek och grät hon. Sträckte sina armar mot mig och ville tillbaka. Fy vilken känsla. Som tur är hördes det som om hon lugnat ner sig när jag gick till bilen men ett tag övervägde jag att springa tillbaka och bara ta med henne hem och aldrig någonsin släppa henne igen.

Tänk att hon blivit så stor. Det slår mig varenda dag nu och det syns så tydligt i hennes ögon att hon är med på en helt ny nivå. Nu kan hon säga "Kolla mamma" "titta här" och så busar hon på det sätt som bara jag brukar busa med henne. När hon är med E busar och pratar hon på ett annat sätt. Hon förstår allt vi säger och bestämmer själv om hon vill utföra det vi ber om eller inte. Ibland tänker hon efter länge innan hon svarar. Undrar vad hon grundar sitt svar på?

 

C

5 februari 2014 17:34

Åh vad det måste göra ont i mammahjärtat när det blir så. Ett tips är att ringa efter ett tag bara för att få bekräftat att allt går bra. Många brukar uppskatta det. Kramar ❤️

http://spyor.blogg.se

EVL

5 februari 2014 23:00

Ja verkligen! Mm jag kommer att göra det i fortsättningen. Kramar!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag gick tre dagar över tiden med de andra barnen så jag var nog inställd på att gå över även denna gång. Fastän kroppen testat mig lite då och då i flera veckor innan bf. Jag sa rätt ofta "Nä den här bäbisen kommer att komma tidigare" men bf närmade...

Precis som när jag var höggravid med Elvis så kände jag mig aldrig riktigt färdig med att vara gravid. Jag ville hålla kvar vid tiden så mycket som det bara gick och hade nästan ångest över att det snart skulle vara över. Visst var det jobbigt. Det v...

Jag vaknar till på morgonen av att E ska gå upp. Upptäcker att Elvis ligger vid mina fötter och hans varma små ben trycker sig mot min rygg. Han är 6, snart 7, men kommer ändå alltid in till antingen oss eller A-V under natten. Måste känna någons vär...

Men HEJ! Har gått en hel graviditet snart utan att skriva ner ett jota. Har också haft ångest över det men med två andra barn och en badrumsrenovering som visade sig ta över halva huset så har inte tiden funnits.   Sommaren kom och gick och magen...

Vecka 12 och livet känns lättare att leva. Jag är lite piggare och mår inte lika galet illa hela tiden. När jag ligger ner känner jag livmodern ungefär 5 cm ovanför blygdbenet. När jag är kissnödig på morgonen trycker livmodern upp urinblåsan eller...