Idag är det ruvardag 6 och enligt nån bild jag sett ska kroppen börja producera eget HCG nu om det tagit sig. Jag låg och vred mig i ångest hela natten över hur vanlig kroppen känns. Låg och tänkte att det faktiskt inte alls är säkert att vi kan få barn igen och hur ska jag tackla det? Tänkte på hur mycket pengar som går åt. Bröllop som inte blir av. Badrum som inte blir renoverade. Barnens tid som blir påverkad. La mig på magen en kort stund för att se om det fanns någon känning i brösten alls, såsom det gjorde när vi var gravid med Elvis. Då kände jag en skillnad nu. Skulle hellre gå tillbaka till de första ruvardagarna med alla de där magkramperna som Lutinusen gav mig. Vad som helst egentligen utom att känna sig så ofattbart tom.

Min stora ventilation har alltid varit träningen men även den är påverkad nu. Har länge gått omkring med värk i rygg och höft och jag går till två olika sjukgymnaster och en naprapat för detta. Idag hittade den ena mannen ytterligare en inflammation i hela sidan av ryggen. Han bokade in en session där han ska knacka sönder muskeln så att den förstörs och kan bygga upp sig frisk igen. Fick tid samma dag som vår testdag. Om det är ok vid en graviditet skulle han kolla upp, han visste inte. Känns som om allt har så jävla dålig tajming just nu. Smärtan i kroppen, alla tillsatta hormoner och den här fruktansvärda väntan tär på mitt humör. Jag vill bara gå och lägga mig och sova bort tiden. Om jag inte hade haft så svårt att sova också.

Ingen bra dag alltså men det var också väntat. Dom här dagarna är pest och pina oavsett om det är barn nr 1 eller 3. Tror att jag ska beställa hem Menopur till apoteket så att jag garderar mig. Har bokat både hotell och restaurang till mig och Emil i slutet av månaden så att vi iaf har det att se fram emot om det skulle gå åt skogen.

Ruvardag 6.

Brösten något känsliga ibland om jag trycker på dom utanpå bh:n.

Kanske lite lätt mensvärkskänning korta stunder på dagen, men kan vara pga ryggontet. Försöker ju stå och jobba nu för att utmana musklerna vilket är fruktansvärt jobbigt.

Lite törstigare än vanligt. Feberkänsla i kroppen. Men det är också vinter och SVINkallt inne.

Trött, gråtig, less, negativ. BLÄ. En vecka kvar.