Jag och min sambo E är ofrivilligt barnlösa. Vi träffades 2001 och sedan dess sparat, studerat och längtat efter dagen då vi kunde slänga p-pillren. Blåögda tog vi för givet att det skulle gå på ett kick. Sommaren 2009 började vi äntligen försöka.

Efter 4 månader av strulig ägglossning, menscykler på runt 37 dagar och vätska i bröstet sökte jag mig ledsen och rädd till Kvinnokliniken i Sundsvall och fick veta att alla hormoner var ok men ingen mer hjälp. Mer och mer nedslagna fortsatte vi försöka, trots att jag kände att någonting var fel med min kropp. I samma veva berättade min lillasyster att hon och hennes sambo ska ha barn, något jag tog väldigt hårt. För att inte förstöra hennes graviditet kämpade jag allt jag kunde för att se glad och lycklig ut i hennes närhet.

När det gått 9 månader sökte vi oss till en gynekolog i Sundsvall som inte hittade något fel. Hon gav oss antibiotika för Bakteriell vaginos och menscykeln kortades ner något. Tre kurer Pergotime gav mig svettningar, illamående, nedstämdhet, sömnsvårigheter, fin slemhinna och stora äggblåsor, men ingen graviditet.  Tillslut tyckte hon att det inte fanns mer att göra och ville sätta oss i kö till IVF. Sa att det bara satt "i huvudet".

Efter 1.5 år sökte vi oss vidare till ytterligare en gynekolog i Härnösand som direkt såg att jag har PCOs, dvs äggstockar med många äggblåsor som stör ägglossningen. I mitt fall ca 13 st i varje äggstock. Jag har i övrigt inga andra symptom på PCO.
Vi fick direkt påbörja hormonstimulering med Puregonsprutor för att få till en riktig ägglossning.  Efter tre misslyckade stimuleringar sprutar jag nu Puregon inför vårt sista försök innan sommaren. På Tisdag ska vi träffa läkaren igen och få svar på en massa frågor och försöka få en plats på IVF-listan.

Nu försöker vi lista ut hur vi ska överleva sommaren om det sista försöket misslyckas och det blir IVF. Nyligen berättade vi för min sambos sida av släkten.

Bjuder på en bild för första gången i bloggen, bara för att fira de barnlösas dag. Har efter snart två år förstått att ofrivillig barnlöshet finns överallt och det är inget att skämmas över. Det finns så många som går omkring med samma tankar och känslor. So this is me...

Kramar i massor till alla som kämpar <3

 

amanda

28 maj 2011 13:09

Fint skrivet och fin bild :-) Kul att du känner att du kan visa dig själv och är trygg i det. Många kramar!

http://amandabergklint.bloggplatsen.se

EVL

28 maj 2011 13:32

Tack så mycket Amanda. Ja det känns som om det var tid för en bild.
Många kramar tillbaka!

 

Evelina

28 maj 2011 13:19

Vilken fin bild på dig! Jag beundrar dig. Kram! (Lite extra en dag som denna).

http://cuteewe.blogg.se

EVL

28 maj 2011 13:32

Tack så mycket vännen!

 

Cecilia summerar

28 maj 2011 13:26

Så rörd och glad över att du öppnar på gardinerna och bjuder in. Modigt och viktigt. Jag hoppas och tror att det ska stärka både dig och andra.
Stor kram du fina!

http://www.villhabarn.se/blogg/3395-Cecilia-Ekhem

EVL

28 maj 2011 13:33

Tack Cecilia. Det känns rätt. Hoppas också att det kan stärka andra. Det skulle kännas bra.

Stor kram tillbaka till en lika fin vän!

 

Sara

28 maj 2011 15:14

Jag bara måste få säga det. Du är SÅ jävla grym! Så glad att du till slut äntligen vågade och jag hoppas att det känns bra för dig!
Du gjorde min dag, helt klart!

http://jagoverlevde.blogg.se

EVL

28 maj 2011 20:05

Tack så mycket Sara! Det känns rätt och bra. Kanske hjälper det andra att våga "komma ut".
Vad gullig du är :) Tack!

Kram

 

Mitt här och nu

28 maj 2011 15:34

Vilken fin bild :-) Roligt att få ett ansikte på dig och vad modigt av dig att ta steget ut och visa dig för omvärlden. Du skriver så innerligt, så känslomässigt, vackert och öppet. Ofrivillig barnlöshet är verkligen inget att skämmas över och jag hoppas av hela mitt hjärta att du snart inte längre kommer att vara det. Varma kramar från mig

http://www.mittharochnu.blogspot.com

EVL

28 maj 2011 20:06

Tack så hemskt mycket!

Varma kramar tillbaka!

 

Diddi

28 maj 2011 16:00

Fina människor ska inte behöva gömma sig, ändå gör de allra flesta det. Fin bild. Sänder en tanke till er idag! Kramar

http://www.diddiz.bloggplatsen.se

EVL

28 maj 2011 20:07

Ja, det är så himla privat och i början lite skämmigt att vara ofrivilligt barnlös. Man går och bär på så många tankar och känslor som andra inte riktigt kan förstå.

Tack! Skickar en tanke och en varm kram tillbaka!

 

Evelina

28 maj 2011 16:46

Jag förstår att du känner dig lurad av att ha väntat alla dessa år för att tidpunkten skulle vara rätt. Jag och mannen väntade bara ett år innan vi började med bebisverkstaden. Tur i efterhand, men samtidigt kände vi oss inte direkt unga då vi träffades (27 och 32 år). Jag hoppas att du får svar på dina frågor på tisdag och att ni får en härlig sommar oavsett om det blir IVF eller inte. Jag håller tummarna förstås på det senare! :-) Kram

http://morgonpigg.nu

EVL

28 maj 2011 20:08

Ja, tänk om man vetat... då hade jag aldrig börjat med p-piller och jag hade sökt hjälp såååå mycket tidigare.
Tack så mycket, hoppas på en härlig sommar för er också. Håller tummarna för er också.
Kram!

 

www.mininfertila.blogg.se

28 maj 2011 17:01

Fina du! Jag fortsätter hålla tummarna!

EVL

28 maj 2011 20:08

Tack

 

Anna

28 maj 2011 17:19

Vilken fin bild, det är mycket känsla i den också.

Många kramar

http://www.enmammawannabe.bogspot.com

EVL

28 maj 2011 20:09

Ja jag valde den eftersom den säger så mycket. Man kan nästan se mina känslor, iaf om man själv är ofrivilligt barnlös.

Många kramar tillbaka!

 

Sara

28 maj 2011 19:38

Så fint skrivet! Jätte fin bild på dig!

Många kramar

http://www.lillaunderbarn.blogg.se

EVL

28 maj 2011 20:09

Tack så mycket!

Många kramar tillbaka!

 

Hedda

28 maj 2011 20:56

En vacker bild! Och så modigt av dig att publicera den! :)

http://heddasdagbok.wordpress.com

EVL

28 maj 2011 22:43

Tack så mycket Hedda! :)

 

AnnaCecilia

29 maj 2011 18:30

Roligt att få ett ansikte på någon som jag har följt ett tag:-) Otroligt fin bild!

kram!

http://bebiskarusellen.bloggplatsen.se

EVL

30 maj 2011 08:24

:)Ja tyckte det var dags. Tack så mycket!

Kram!

 

Mia

31 maj 2011 14:16

Otroligt vacker bild och bra skrivet!

EVL

31 maj 2011 23:04

Tack så mycket Mia

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag gick tre dagar över tiden med de andra barnen så jag var nog inställd på att gå över även denna gång. Fastän kroppen testat mig lite då och då i flera veckor innan bf. Jag sa rätt ofta "Nä den här bäbisen kommer att komma tidigare" men bf närmade...

Precis som när jag var höggravid med Elvis så kände jag mig aldrig riktigt färdig med att vara gravid. Jag ville hålla kvar vid tiden så mycket som det bara gick och hade nästan ångest över att det snart skulle vara över. Visst var det jobbigt. Det v...

Jag vaknar till på morgonen av att E ska gå upp. Upptäcker att Elvis ligger vid mina fötter och hans varma små ben trycker sig mot min rygg. Han är 6, snart 7, men kommer ändå alltid in till antingen oss eller A-V under natten. Måste känna någons vär...

Men HEJ! Har gått en hel graviditet snart utan att skriva ner ett jota. Har också haft ångest över det men med två andra barn och en badrumsrenovering som visade sig ta över halva huset så har inte tiden funnits.   Sommaren kom och gick och magen...

Vecka 12 och livet känns lättare att leva. Jag är lite piggare och mår inte lika galet illa hela tiden. När jag ligger ner känner jag livmodern ungefär 5 cm ovanför blygdbenet. När jag är kissnödig på morgonen trycker livmodern upp urinblåsan eller...