Direktlänk till inlägg 15 juni 2011

Jag ska bli moster igen

Av EVL - 15 juni 2011 20:31

När jag skulle gå ut ur bilen efter en trevlig kväll hos en gemensam vän ville min syster att jag skulle stanna kvar i bilen. Hon sa att hon måste prata med mig och började gråta. De ska ha ett till barn. Jag ska bli moster igen. Hon sa att hon känner sig så dum gentemot mig och E. Att det var vår tur. Att jag skulle hata henne. Det var inte planerat. Det bara hände och efter nyår får de tillökning.

Jag tröstade henne. Blev totalt nollställd inombords. Tyckte synd om henne som mått dåligt och gruvat sig. Lovade att det var ok. Grattade. Strök på kinden.

Min bästa vän, E´s lillasyster och nu min lillasyster... alla tre kommer att få barn i början av nästa år. Jag bad att få slippa vara med när de berättar för alla.

Det känns så himla delat detta. Det gör inte lika ont i själen som första gången. Känner mig nollställd. Kanske jag bara accepterar att jag blir omkörd hela tiden. Det är alltid andras tur, inte våran. Bra iallafall att min syster är superfertil. Skulle inte orka med om hon också hade problem.

Snart kommer E hem och då ska jag berätta. Kanske kommer tårarna då.

Fan, orkar vi detta?

Innan plusset

Dela

Icka

15 juni 2011 20:56

Orättvist
orättvist
orättvist...tur att ja är lillasyster för om min lillasyster skulle få barn skulle inte ja palla...
starka du
kram

http://www.ickans.blogg.se

EVL

16 juni 2011 10:13

Tack vännen, ja det känns orättvist ibland.
Kram!

Anna

15 juni 2011 21:05

Så tufft för dig vännen :(

Kram!

http://www.enmammawannabe.bogspot.com

EVL

16 juni 2011 10:32

Kram!

Fröken solstråle

15 juni 2011 21:56

Åh älskade du...jag kan känna precis det du känner, ska säkert bli moster igen jag med när som helst och gruvar mig inför den dagen jag får beskedet. Hur ska jag reagera hur ska hon bete sig? Kommer jag att bli ledsen, bli nollställd eller arg, klarar jag av att ens känna glädje, alla funderingar finns ju... Även fast vi älskar våra syskonbarn mer än livet självt så vet vi också varför det gör så förbannat ont .... Det BLIR vår tur snart... Och så länge får vi hålla huvudet ovanför vattenytan och vara glad över att vi har medkännande systrar , både i verkliga livet och i bloggvärlden!!!!!

Kram fina

http://www.solensstralar.blogspot.com

EVL

16 juni 2011 10:32

Vad jobbigt vännen! Man känner sig så dum och skyldig också som tar det så hårt.
Du har rätt. Det blir det. Jobbigt bara att vi ska behöva ha det så här tills dess.

Kramar!

Cecilia summerar

15 juni 2011 22:01

Åh... jag blir tårögd både över att ni blir omsprungna i er längtan OCH över din systers fantastiska medkänsla. En sån skillnad det är att få såna besked när den som levererar det förstår hur det kan landa. Och förstår att längtan gör ont.

Jag hoppas ni ska kunna fortsätta behålla närheten och att det verkligen ska bli er tur snart. På riktigt!
Stor kram

http://www.villhabarn.se/blogg/3395

EVL

16 juni 2011 10:23

Tack Cecilia. Ja samtidigt som det gör ont i själen för att vi blir omsprungna så lider jag med min syster. Än en gång går vår sorg ut över deras lycka. Tyvärr är jag inte tillräckligt stark för att både trösta henne och verkligen lyckas peppa mig själv. Det får bli som hennes förra graviditet... hålla skenet uppe och gråta när jag kommer hem.

Vi betyder så mycket för varandra så vi kommer aldrig att förlora vår närhet, det är ju af en tröst.
Tack så mycket vännen!
Stor kram tillbaka!

Åren går

15 juni 2011 23:24

Åh nej vad jobbigt för dig/er. Livet. Det är grymt orättvist. <3

http://arengar.wordpress.com

EVL

16 juni 2011 10:20

Ja verkligen.
Kram

Ninna /villblimammanu

16 juni 2011 01:06

SÅÅÅ tungt när dessa lyckliga besked haglar kring en när man själv år ut och år in kämpar för ett plus.

Kram Ninna

http://www.villblimammanu.blogspot.com

EVL

16 juni 2011 10:20

Ja :(
Kramar!

amanda

16 juni 2011 01:30

Vad jobbigt för din syster att tala om när hon vet att det tar så hårt, jag förstår henne. Skulle också känna mig himla skyldig. Men vad skönt för henne att du är en sån fin människa och tröstade henne.

Jag förstår att det känns förjävligt för dig, att andra alltid lyckas, oplanerat dessutom.. Det är orättvisan man får smaka på som ofrivilligt barnlös. Samtidigt som man vill känna lycka för sina nära och kära så vill man bara ligga hemma i sängen och gråta över sitt eget misslyckande.

Det är nyttigt med tårar. Ni orkar detta! Till hösten blir det era tur, äntligen :-)

Många kramar!

http://amandabergklint.bloggplatsen.se

EVL

16 juni 2011 10:31

Ja jag led verkligen med henne. Tack vännen för de fina orden.

Det är så otroligt svårt att lyckas hålla uppe ett normalt beteende inför familjen. Speciellt nu när alla vet att vi mår så dåligt. Skönt iaf att slippa vara med när de berättar för alla. Det verkar som om vi drar ner stämningen för alla.

Tack!
Många kramar tillbaka

akna

16 juni 2011 08:46

Skickar stora kramar till er..

http://www.hoppofortvivlan.blogspot.com

EVL

16 juni 2011 10:23

Kramar tillbaka Akna. Hur har det gått för er? Kan inte kommentera via blogger längre!

akna

16 juni 2011 12:33

tack, det är bättre!

Hoppas du klarar dig igenom fikastunden idag, jag vet hur ont det gör..speciellt med beskedet du fick innan också. Jag hoppas så att det snart är er tur!

Börjar bli rätt trött på blogger som krånglar hela tiden..

kram

EVL

16 juni 2011 12:43

Skönt att höra Akna!

Tack, det gick ok. Är ganska duktig på att koppla bort men ändå se intresserad ut.

Ja den krånglar visst hela tiden... om du ställer in att man kan kommentera anomymt så går det att skriva i bara hemsideadressen. Men det är ju bara om du tycker att det är ok att man kan vara anomym dvs.
Kram!

akna

16 juni 2011 13:19

ah, tack för tipset, då var det fixat:)

Mitt här och nu

16 juni 2011 19:44

Stor kram till dig vännen!
Livet är både tufft, grymt och orättvist många gånger men jag hoppas innerligt att det snart ska bli er tur. Håller mina tummar så hårt jag bara kan för er.

http://www.mittharochnu.blogspot.com

EVL

19 juni 2011 16:42

Tack så mycket vännen! Stor kram tillbaka

Liv

17 juni 2011 22:32

Det är så drygt! Man kände avundsjuka och orättvisa när de får sitt första barn, fast man började försöka få barn innan dem. Men nu när barn nr 2 kommer för syskon och vänner känns det riktigt, riktigt tungt!
Kram

EVL

19 juni 2011 16:45

Ja man fokuserade liksom på att iallafall ha fått barn innan de producerar ett till...

Tack för kramen, skickar en tillbaka!

Vår förlossning med Else 2021-11-17 Del 1

Kommentarer (0)

Av EVL - 10 februari 2022 15:51

Jag gick tre dagar över tiden med de andra barnen så jag var nog inställd på att gå över även denna gång. Fastän kroppen testat mig lite då och då i flera veckor innan bf. Jag sa rätt ofta "Nä den här bäbisen kommer att komma tidigare" men bf närmade...

Sista tiden som gravid med Bullen

Kommentarer (0)

Av EVL - 15 december 2021 19:53

Precis som när jag var höggravid med Elvis så kände jag mig aldrig riktigt färdig med att vara gravid. Jag ville hålla kvar vid tiden så mycket som det bara gick och hade nästan ångest över att det snart skulle vara över. Visst var det jobbigt. Det v...

Två dagar till BF!

Kommentarer (0)

Av EVL - 15 november 2021 09:18

Jag vaknar till på morgonen av att E ska gå upp. Upptäcker att Elvis ligger vid mina fötter och hans varma små ben trycker sig mot min rygg. Han är 6, snart 7, men kommer ändå alltid in till antingen oss eller A-V under natten. Måste känna någons vär...

Världens senaste uppdatering vecka 38

Kommentarer (0)

Av EVL - 2 november 2021 11:34

Men HEJ! Har gått en hel graviditet snart utan att skriva ner ett jota. Har också haft ångest över det men med två andra barn och en badrumsrenovering som visade sig ta över halva huset så har inte tiden funnits. Sommaren kom och gick och magen...

Inskrivning vecka 12

Kommentarer (0)

Av EVL - 4 maj 2021 16:00

Vecka 12 och livet känns lättare att leva. Jag är lite piggare och mår inte lika galet illa hela tiden. När jag ligger ner känner jag livmodern ungefär 5 cm ovanför blygdbenet. När jag är kissnödig på morgonen trycker livmodern upp urinblåsan eller...

Visa fler inlägg