Tack tack fina ni för alla grattishälsningar! Vi är hemma sen igår och landar långsamt i att vi nu är fyra stycken i familjen. Det är så mycket som är precis som när A-V kom men samtidigt är så mycket så nytt. Elvis är väldigt lik sin syster men känns så ny ändå. En ny liten personlighet som verkar vara en riktig mysgrabb. Han skriker väldigt väldigt sällan och när han är vaken ligger han mest och tittar in i våra ögon. Han älskar när jag pussar och gosar honom i pannan. Redan på förlossningen provade jag att sjunga låten "i min blommiga blå krinolin" för honom (har sjungit den varje morgon när han låg i magen) och det märktes att han kände igen den.

Han har mycket hår och hickar lika mycket utanför magen som han gjorde inuti den. Väldigt väldigt liten är han. Inga strumpor sitter på plats, men samtidigt är han så "klar". Det är en liten fin miniatyrperson med knappnäsa och världens gulligaste nysningar där han liksom nyser men piper istället.


Förlossningsberättelse ska jag börja skriva ner imorgon. Fastän det började så segt slutade det väldigt snabbt och det blev otroligt intensivt. Jag förlorade mycket blod efteråt och har ännu inte hämtat mig riktigt. Jag är yr och rätt svag i kroppen. Vi tar det därför väldigt lugnt :)

Elvis är helt otrolig och vi är så kära! Precis som alla sagt blev det en chock att byta på Anna-Vera. Alla delar är plötsligt så stora! Storasyster tycker det är rätt jobbigt när jag ammar hela tiden (försöker få igång brösten men de fattar inte riktigt galoppen och Elvis är supertrött och vill mest bara sova) men hon har bara fått ett stort trotsutbrott över det än så länge. Hon är dock snäll och glad mot sin lillebror. Vid det första mötet fick hon ett paket med den stora mimmidockan och på kvällen i soffan satt hon bredvid honom och sa "han är min bästa vän".

Amningen har ju inte riktigt kommit igång än men det känns som om det är på g. Nyss kände vi den där bekanta lukten av spädisbajs, sådär som den blir när mjölken gått igenom magen. Vi upptäckte att det bara var en massa prupp men hurrade ändå och high-five:ade varandra :D

Imorgon är det återbesök på bb för vägning och hörselkontroll. Hoppas att han inte gått ner alldeles för mycket.

 

emma

5 februari 2015 23:41

Stort grattis! Så fin han är ❤

http://syskonjakt.wordpress.com

 

Viktoria

6 februari 2015 08:33

Vilka fina barn!
Härlig kommentar från A-V 😍
Önskar er en mysig helg i bebisbubblan.
Kram Viktoria

 

Intesomvitänkt

6 februari 2015 11:23

Åhh jag ryser! Ska bli roligt att läsa förlossningsberättelsen.
Hoppas allt går bra sjukhuset. Han är så himla himla fin!
Kramar!

http://Intesomvitankt.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag gick tre dagar över tiden med de andra barnen så jag var nog inställd på att gå över även denna gång. Fastän kroppen testat mig lite då och då i flera veckor innan bf. Jag sa rätt ofta "Nä den här bäbisen kommer att komma tidigare" men bf närmade...

Precis som när jag var höggravid med Elvis så kände jag mig aldrig riktigt färdig med att vara gravid. Jag ville hålla kvar vid tiden så mycket som det bara gick och hade nästan ångest över att det snart skulle vara över. Visst var det jobbigt. Det v...

Jag vaknar till på morgonen av att E ska gå upp. Upptäcker att Elvis ligger vid mina fötter och hans varma små ben trycker sig mot min rygg. Han är 6, snart 7, men kommer ändå alltid in till antingen oss eller A-V under natten. Måste känna någons vär...

Men HEJ! Har gått en hel graviditet snart utan att skriva ner ett jota. Har också haft ångest över det men med två andra barn och en badrumsrenovering som visade sig ta över halva huset så har inte tiden funnits.   Sommaren kom och gick och magen...

Vecka 12 och livet känns lättare att leva. Jag är lite piggare och mår inte lika galet illa hela tiden. När jag ligger ner känner jag livmodern ungefär 5 cm ovanför blygdbenet. När jag är kissnödig på morgonen trycker livmodern upp urinblåsan eller...