EttVanligtLiv

Direktlänk till inlägg 4 november 2020

Överstimulering och avbrytet försök igen

Av EVL - 4 november 2020 13:31

Dagen för plocket hade min mamma barnen till sent på kvällen vilket var väldigt skönt då jag mest bara ville ligga ner i soffan och vila. Mensvärken var på en helt ok nivå nu och jag blödde inte särskilt mycket. Däremot var magen väldigt svälld och nu började den också bli liksom hård. Det var jobbigt att röra på sig och tungt. Kommer inte ihåg så jättemycket av kvällen alls mer än att jag somnade tidigt och hade svårt att äta.


Dagen efter gick jag upp för att jobba som vanligt. Pga pandemin jobbar jag hemifrån och jag tänkte att det skulle gå bra. Det gick sådär. Väldigt svårt att fokusera och när barnen kommit hem och lagt sig för kvällen var jag helt slut. Äggstockarna och livmodern var stenhårda och magen spände något så fruktansvärt. Det gick inte att gå upprätt alls. Jag låg i soffan tills emil kom hem sent på kvällen och när jag skulle möta honom i hallen höll jag på att svimma. Jag blev alldeles vit i ansiktet och fick lägga mig ner på golvet. Jag mådde fruktansvärt illa och hade svårt att äta. Emil hade med sig färdigmat hem till mig och det tog tre timmar att få i sig det. En liten tugga åt gången gick ner med mycket viljestyrka. Att bara vända sig i soffan eller att sätta sig upp var en kamp och jag kunde liksom inte använda magmusklerna längre. När jag la mig ner stod äggstockarna och livmodern upp som hårda kullar. Ungefär som om jag svalt en melon.


Låg i soffan och mådde pyton halva natten och när morgonen kom ringde jag KK för att få en tid. Det fick jag, en akuttid. Jag sjukskrev mig den dagen.


 

Klockan 2 på natten. Kämpade för att få i mig mat med världens största och hårdaste mage.



Väl på KK fick jag vänta i 4.5 timme innan jag fick komma in till en läkare. När jag väl kom in för ett vul kunde hon inte se skillnad på vänster och höger äggstock och var tvungen att hämta en specialist. Jag fick sitta och vänta i en halvtimme i gynstolen.

 

Naken och illamående i en gynstol på KK. 


Specialistläkaren kollade med vul och såg att vänster äggstock satt ihop med höger. Det kallas "kissing overies" när de är så stora att de ligger bredvid varandra. De var så stora att de kunde se dom genom ett vanligt ul ovanpå magen. Bara när jag andades kunde man se att det var två olika äggstockar som liksom gled åt varsitt håll vid varje andetag. De kunde också se att det var mycket vätska i tarmarna och en del vid levern högt upp under revbenen. Det var därför det tryckte så himla mycket mot mellangärdet. Trots detta så klassade de det som en lindrig överstimulering vilket gjorde mig hoppfull om att få genomföra återföringen på fredagen ändå.


Innan jag fick gå hem lämnade jag urinprov, fyra tuber med blod, tog vikten och mätte magen. Det var faktiskt Ellen från läkarpraktiken som tydligen jobbade där nu. Jag tror inte hon kände igen mig men det var fint att det var hon som tog hand om mig där på slutet.


Jag fick en tid för koll på måndagen för att se så att det gick åt rätt håll. Ellen gjorde markeringarn på sidan av magen för att vi skulle mäta på samma ställe nästa gång.

 

Enorm stenhård mage!


På torsdagen ringde jag för att meddela Falun med hjärtat i halsgropen. Var så rädd att de skulle ställa in men det gjorde de inte. Jag fick grönt ljus för att åka ner till återföringen dagen efter. Hann meddela Emil om detta och var glad, men så ringde de upp igen. Läkaren i Falun var inte alls nöjd med mina prover och tyckte att en återföring var en dålig idé. De avbröt igen....


Sköterskan sa att 16 ägg blivit befruktade och att vi nu får sätta vårt hopp till att de ser bra ut och att så många som möjligt går att frysa. De var osäkra på om vi skulle få köra igång direkt efter mensen eller om de vill vänta till NÄSTA ÅR(!!!!).  Blev SÅ less och ledsen.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av EVL - 10 februari 2022 15:51


Jag gick tre dagar över tiden med de andra barnen så jag var nog inställd på att gå över även denna gång. Fastän kroppen testat mig lite då och då i flera veckor innan bf. Jag sa rätt ofta "Nä den här bäbisen kommer att komma tidigare" men bf närmade...

Av EVL - 15 december 2021 19:53

Precis som när jag var höggravid med Elvis så kände jag mig aldrig riktigt färdig med att vara gravid. Jag ville hålla kvar vid tiden så mycket som det bara gick och hade nästan ångest över att det snart skulle vara över. Visst var det jobbigt. Det v...

Av EVL - 15 november 2021 09:18

Jag vaknar till på morgonen av att E ska gå upp. Upptäcker att Elvis ligger vid mina fötter och hans varma små ben trycker sig mot min rygg. Han är 6, snart 7, men kommer ändå alltid in till antingen oss eller A-V under natten. Måste känna någons vär...

Av EVL - 2 november 2021 11:34

Men HEJ! Har gått en hel graviditet snart utan att skriva ner ett jota. Har också haft ångest över det men med två andra barn och en badrumsrenovering som visade sig ta över halva huset så har inte tiden funnits.   Sommaren kom och gick och magen...

Av EVL - 4 maj 2021 16:00

Vecka 12 och livet känns lättare att leva. Jag är lite piggare och mår inte lika galet illa hela tiden. När jag ligger ner känner jag livmodern ungefär 5 cm ovanför blygdbenet. När jag är kissnödig på morgonen trycker livmodern upp urinblåsan eller...

Presentation

Maila EVL

ettvanligtliv@hotmail.se

Vissa känsliga inlägg är lösenordsskyddade. Vill du läsa - skicka ett mejl till mig och berätta vem du är. Tack!

Villhabarn.se

Min blogg finns numera också länkad från villhabarn.se

 

 

Det är en jättebra sida där information, articklar, forum och bloggar om barnlöshet samlats på en och samma ställe. Läs mer på www.villhabarn.se

 

 

Fråga mig

28 besvarade frågor

Kategorier

Länkar

Arkiv

RSS Feed

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2020 >>>

Tidigare år

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards